Positiva börser i Asien på tisdagsmorgonen – svagare dollar inför räntebesked – SBAB sänker bolåneräntorna, Nordea vill se krav på låsta bolåneräntor

Faran med att konfrontera Kina handlar inte bara om diplomatiska och ekonomiska konsekvenser, utan även om Kinas ökande inflytande över globala normer och värderingar, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Kina har blivit en allt mäktigare aktör som använder sin ekonomiska makt för att påverka länder och institutioner, vilket skapar en obalans där demokratiska länder allt oftare tvingas kompromissa på grund av rädsla för repressalier. Detta problem är särskilt kritiskt i en tid då autokratiska regimer som Kina försöker undergräva demokratiska normer globalt, ett tema som vi tidigare har diskuterat i samband med hybridkrig och spridning av desinformation.

Att inte stöta sig med Kina samtidigt som man markerar mot dess brott mot mänskliga rättigheter har blivit en konstform för många politiker. Flera exempel visar på hur länder som står upp för sina demokratiska värderingar snabbt får känna på Kinas repressalier. Detta gör att många länder tvingas till en mer pragmatisk hållning för att undvika långvariga skador på sin egen ekonomi.

Efter att Gui Minhai, en svensk medborgare och förläggare, fängslades i Kina, har Sveriges relation med Kina blivit ansträngd. Trots påtryckningar för att få honom fri, har Kina svarat med att frysa handelsförbindelser och skapa diplomatiska hinder. Detta visar hur länder som kritiserar Kinas brott mot mänskliga rättigheter får betala ett högt pris, likt Norge efter att Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris.

När Nobelkommittén 2010 gav fredspriset till den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo, ledde det till att relationerna mellan Norge och Kina frös inne. Det tog flera år innan länderna kunde normalisera sina förbindelser, och när Dalai Lama besökte Norge senare undvek landets ledare att träffa honom, av rädsla för ytterligare ekonomiska konsekvenser. Detta illustrerar faran med att stå upp för demokratiska principer när de står i konflikt med Kinas ekonomiska intressen.

Australien har också känt av Kinas vrede efter att ha krävt en oberoende undersökning av ursprunget till COVID-19-pandemin. Kina svarade med omfattande handelssanktioner, som drabbade exporten av vin och kol, vilket slog hårt mot Australien. Här ser vi ytterligare ett exempel på hur Kina straffar länder som vågar ifrågasätta dess handlingar, och hur beroendet av kinesisk handel gör att demokratiska stater tvingas tänka två gånger innan de kritiserar.

Redan 2008 kände Frankrike av liknande konsekvenser när president Sarkozy träffade Dalai Lama, vilket resulterade i att affärer frös inne. Kina är snabbt med att använda sin ekonomiska makt för att påverka länder och sätta press på dem att undvika kontroversiella möten eller uttalanden.

2021 införde EU sanktioner mot kinesiska tjänstemän över behandlingen av uigurer i Xinjiang-provinsen. Kina svarade snabbt med egna sanktioner mot EU-parlamentariker och forskare, vilket försämrade relationerna. Många länder inom EU drar sig nu för att kritisera Kina öppet, av rädsla för liknande repressalier.

Under de senaste åren har USA under både Trump- och Biden-administrationerna tagit en tuffare linje mot Kina, särskilt när det gäller frågor om teknologi, handel och mänskliga rättigheter. Biden-administrationen har fortsatt att införa sanktioner mot kinesiska företag som påstås vara inblandade i brott mot mänskliga rättigheter, särskilt i Xinjiang, och har stärkt sina allianser med andra asiatiska länder för att motverka Kinas växande inflytande.

Att stå upp mot Kina innebär stora risker, både ekonomiska och diplomatiska, vilket skapar en farlig dynamik där demokratiska värden offras för att säkra ekonomiska fördelar. Kina utnyttjar sitt ekonomiska inflytande för att kontrollera och straffa länder som vågar kritisera dess hantering av mänskliga rättigheter. Detta skapar en obalans där demokratiska länder tvingas kompromissa med sina principer för att undvika repressalier från ett allt mäktigare Kina.