Börserna i de asiatiska tidszonerna går blandat under torsdagsmorgonen. Med gårdagens besked om stöd till Ukraina för totalt över 100 miljarder kronor överger också regeringen det svenska överskottsmålet, och kommer tillåta svenska staten att finansieras via lån, vilket kan påverka valutan och svensk ränta. I USA har distansarbete lett till ökad näthandel när distansarbetare smygshoppar online på arbetstid.
Stockholmsbörsen steg något igår med +0.11% för OMXS30 och +0.12% för OMXSPI. Den svenska kronan är rätt stabil på 10:72 SEK för dollarn och 10:61 SEK för euron. Däremot faller guldprist tillbaka till 817:- SEK per gram.
I USA var börserna tveskamma och indexet S&P-500 gick -0.27% medan Nasdaq 100 gick -0.05%. Sämst inom FANANGST gick Tesla med -3.48% och Facebook gick bäst med +0.68%. Nvidia ska överträffat förväntningarna, men jag ponduspostulerar att rapporten släpptes efter stängning då aktien gick -0.46%.
I de asiatiska tidszonerna är det blandat nu under morgonen. I skrivande stund går ASX 200 -0.51%, HAng Seng -1.49%, KOSPI +0.16%, Nikkei 225 +1.24% och Straits Times +0.22%.
Med gårdagens stödpaket till Ukraina och en total summa om över 100 GSEK i stöd till det illegalt anfallna landet överger Sveriges regering överskottsmålet, vilket kan komma att påverka svensk valuta. Sedan Sverige städade upp det gamla DDR-Sveriges lånefinansierade ekonomi och det gamla skuldfinansierade välfärdssamhället har svenska staten haft ett överskottsmål, i att svenska staten ska gå plus och inte längre finansiera sig genom att låna pengar.
Beskedet från igår och de nya stödet till Ukraina, som ska bli ytterligare 25 GSEK i år, samt samma summa 2025 och 2026, anges också att överskottsmålet överges. Detta för att inte svensk egen upprustning ska påverkas.
Regeringen är alltså beredda att låta statens finanser visa underskott och kräva nettoupplåning.
Sverige och särskilt svenska staten har ända sedan finanskrisen haft anmärkningsvärt låga räntor och det har speciellt berott på goda svenska statliga finanser. Med nettoupplåning så kan detta förändras – det är teoretiskt möjligt att svenska staten kommer få högre räntor framöver, vilket kommer drabba finanserna ytterligare, och även dra upp räntorna i allmänhet för oss svenskar. Den svenska kronan kan också försvagas.
Men vi får se. Någon reaktion på uttalandet märktes inte av på marknaderna igår inbillar jag mig.
Sedan är det förstås rätt att om det är någon gång man ska överge överskottsmålet så är det när Sveriges frihet, demokrati och ytterst överlevnad so suverän stat hotas genom ett agressivt Ryssland som invaderar grannar i Europa.
Wall Street Journal skriver (i en artikel friköpt av Omni Ekonomi) att amerikanska distansarbetare smygshoppar och spenderade 375 miljarder dollar mer än de hade gjort annars. Man sitter helt enkelt och handlar sig lyckliga på arbetstid.
Huruvida svenskar agerar på samma vis är förstås frågan. E-handeln har gått dåligt sedan slutet på pandemin enligt både mätningar och konjunkturbarometer, men som hemarbetande så kan jag väl på ett anekdotiskt plan konstatera att jag säkert handlar 90% av allt jag köper (undantaget dagligvaror, även om vi numera köper även kaffet online) sker på nätet. Men jag är som sagt en anekdot och inte representativ. Med våra arbetstider är också frågan när det är tänkt att man ska ha tid att handla.
För amerikaner är det dock kanske lite mer märkvärdigt att handla online, Amazon till trots. Då behöver man ju inte bilen.
Frågan är hur det ser ut för er läsare? Smygshoppar ni på jobbet, även när ni jobbar hos arbets- eller uppdragsgivaren rent fysiskt?
140 kommentarer
Bra jobbat Sverige!!!
Otroligt bra, lite flygplan på det samt att fler länder ökar sitt stöd så blir det bra.
Bra med stöd över några år. Skicka Gripen, släpp di fria
Helt rätt.
Andra vanor gäller nu med kontor 2.0, fikarast med kollegor har ersatts med näthandel och nätsurf. Kan man tycka mycket om men bra för miljön är det, då vi slipper allt bilåkande till jobb och handel.
Angående shoppa på arbetstid, så tror jag att när man jobbar hemifrån så disponerar man tiden lite mer fritt. Alltså arbetar man nog igen den tid man spenderar på att göra ett inköp klockan 10:00, genom att jobba över 10 minuter i slutet av dagen och inte göra sitt inköp klockan 21:00 istället.
Erfarenheten från min arbetsplats under pandemin, när alla jobbade hemifrån, var att folk spenderade mer tid med att arbeta och inte mindre jämfört med att åka till kontoret. Man sparar ju in pendlingstiden och vingen en del av den tiden till arbete istället för fritid, är min tes.
Om jag shopar gör jag det när jag har rast oavsett om jag är på kontoret eller hemma.
Disponerar arbetstiden fritt oavsett. Är faktiskt så tomt på kontoret nu för tiden att ingen märker vad jag gör. Nu har jag ett arbete som är drivet av min egen motivation.
Min erfarenhet av hemarbetare är man sällan får tag i dem när det är något akut för de är väldigt ofta ute och “disponerar sin tid” och lägger aldrig in sånt i sina kalendrar i förväg så man kan planera runt det.
Håller inte med. Vi har en medarbetare som sen hon anställdes för 8 år sedan har jobbat hemma 2 dagar i veckan. Några sa som du så jag kollade med henne. Under en period på tre månader försökte jag få tag på henne 27 gånger och 26 av dem svarade hon direkt (man måste gå på toaletten även om man jobbar hemma).
Vi har också en handfull medarbetare som jobbat hemma sedan innan pandemin och som sköter sig exemplariskt, och även några som börjat jobba hemifrån nyligt som sköter sig, men när man är väldigt många anställda och de flesta plötsligt börjar jobba hemifrån så märker man definitivt att många inte alls har samma disciplin när det gäller framförallt att berätta i förväg innan man använder sin flextid till att vara oanträffbar några timmar mitt under arbetsdagen. Majoriteten sköter sig dåligt är min erfarenhet.
Jag var *alltid* anträffbar när jag arbetade hemma. Det är inte speciellt svårt att ta med sig telefonen om man t.ex. går på en hundpromenad i skogen under en timme eller så.
svara i mobilen gör jag i allafall jag även om jag disponerar min tid.. Och upplever att det blir lite andra saker som tar tid hemma än på kontoret. Men om jag startar en tvättmaskin medans jag ändå väntar på kaffebryggaren eller bara hänger i lunchrummet påverkar inte produktivitet något nämvärt.. Det är de spontana mötena med kollegor som minskar, och hur stor nytta de är för arbetsgivaren beror nog på men jag tycker nog att man rätt ofta kan lösa saker eller ha eller få ideer vid såna i lunchrummet. Shoppa saker online gör jag nog mest när man ändå sitter i oinspirerande video möten oavsett om det är hemma eller på kontoret. Vi har ju även friskvård på arbetstid så gott om möjligheter att disponera tid.. och friskvård är det nog knappt någon som lägger in i kalendern.. men man borde nog det, kanske ska ta och styra upp det lite bättre i höst
Personligen bryr jag mig inte om nån nätshoppar, slösurfar, eller glor på skidskytte eller eurovision på arbetstid så länge de omedelbart lägger allt sånt åt sidan när plikten kallar, och om tilldelade arbetsuppgifter blir färdiga i tid.
Ibland läser jag Cornucopia på “arbetstid.” Arrestera mig!
Ja, var befinner du dig? 🙂
De flesta läser på arbetstid. Jag har väldigt bra statistik över fördelningen över dygnet.
Men har du bra statistik över hur dina läsares arbetstid fördelas över dygnet?
Det där snacket är nonsens. Sköter man inte sina arbetsuppgifter så finns ju arbetet kvar att göra. Jag tror tvärtom att man är mycket effektivare när man jobbar hemifrån. Det man också gör är att planera sitt arbete och fördelar sina arbetsuppgifter över sin kalender på ett annat vis så att man gör det utifrån digitala och fysiska möten. Vilket leder till mindre spilltid och mindre prat runt kaffemaskinen vilket iofs kan vara trevligt men en riktig tidstjuv.
“Man sparar ju in pendlingstiden och vingen en del av den tiden till arbete istället för fritid, är min tes.”
Mycket konstigt sätt att se det eftersom pendling till och från arbete inte ingår i arbetstiden för den absoluta majoriteten.
Det är inte arbetstid, nej, men det är tid du sparar in. Det är säkert det många nya distansarbetare har insett också, vilket så klart även är tillämpligt på vanliga inköp: man spar enormt mycket tid på att handla det mesta på nätet.
Vad beträffar disponering av egen tid är det nog väldigt olika och min gissning är att om folk är ute och gör det mycketär det inte nödvändigtvis dålig disciplin, utan kanske så att jobbet inte är stimulerande (av en eller annan anledning) och det är i så fall samma personer som på kontoret/jobbet snackar bort oceaner av tid.
Vad gäller den ökade näthandeln bland distansarbetare skulle jag tro förklaringen ligger i att det stora flertalet är som LW och jag: man handlar på nätet för att det är praktiskt. Man smygshoppar inte, utan drar nytta av det faktum att man slipper ge sig ut till de fysiska butikerna med allt bök det innebär att hitta parkeringsplats och all tid som ödslas på att ta sig mellan olika affärer som sedan kanske ändå inte har varan man söker. I princip det enda jag alltid handlar i butik är livsmedel.
Handla på arbetstid? Det har hänt…
Det skulle jag absolut aldrig under några som helst omständigheter göra – det skulle ju vara ett totalt svek mot min arbetsgivare… Och skulle någon hävda att jag gjorde det senast igår så skulle det självklart vara en fullständig lögn… 😉
En chef till mig sa en gång ”Varje minut av privat samtal på arbetstid, är en stöld av arbetsgivaren.”
Bra sätt att bygga engagemang och hoppas du bytte jobb rätt snabbt…
Jag har genom åren jobbat på några rätt högprofilerade bolag, kända för att vara all business, client first, its all about the money och allt det där larvet. Det var rätt många privata samtal både bland low levels och partners och alla insåg att det var frihet under ansvar, man levererade och det var det enda som betydde något.
en inte så populär arbetsgivare, organiserade om en monterings line så att anställda skulle stå med ryggen mot varandra för att undvika onödigt prat.. Förstod inte vad man egentligen ville uppnå, i reliteten bara dålig stämning och motivation.. företaget finns inte kvar idag.. inställningen till medarbetare på “golvet” kan ha bidragit..
Hans Werthen var chef för Elektrolux under dess storhetstid (han var den som gjorde bolaget stort). Hans kontor låg strax innanför entrén och dörren var alltid öppen. (Det senare tror jag dock inte helt på; han stängde nog dörren när en anställd kom för att prata om något viktig, och kanske känsligt).
Angående shoppa på arbetstid så är det ju absolut hänt, men extremfallen av detta är ju när t.ex. konsertbiljetter släpps till nån spelning som säljer slut fort. Är absolut inte den enda på mitt jobb som bokat in möten med sig själv bara för att kunna köa.
Det finns ju ingen anledning att handla på dagen om man ändå är på nätet, så för egen del är det bara aktuellt om jag måste vara i en butik rent fysiskt. Och då kan jag enkelt ta igen tiden genom att jobba en stund extra. Fördelen med att ha skrivbordsjobb och att planera sin egen arbetstid.
Ekonomin verkar vara på kraftig återhämtning. Istället för att läsa undergångsartiklar om företagskonkurser på tidningen näringslivet läser jag nu artiklar om att arbetskraften i Sverige (som vanligt) är för dyr.
Det bara att gå in på kreditrapporten.se och titta så ser man att det är fler konkurser nu 2024 än det varit under samma månader de senaste fyra åren. Men alla verkar glada så nu är det fest, räntan har sänkts (lite), inga svarta svanar cirkulerar runt planeten och inga orosmoln syns på himlen. Tjolahopp!
https://kreditrapporten.se/konkurser
Fast konkurser brukar väl också vara rätt sen-cykliska, att man kämpar på tills det verkligen inte går längre, och även om det börjar komma lite ljusning så kan det vara för sent?
Vi diskuterade förkortad arbetsdag på bloggen för inte så länge sedan då man ville göra en studie på effekterna av det. Redan då var det folk från vården som gick ut och krävde 6 timmars arbetsdag innan ens studien var påbörjad och nu vill man gå ut i strejk över det.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vardforbundet-varslar-om-strejk-i-fem-regioner
“Facket kräver mindre arbetsbelastning och bättre arbetstider för personalen.
– De måste kunna orka ett helt yrkesliv och då krävs det en kortare veckoarbetstid, säger Ribeiro.”
Menar att någon gick igenom övertidsstatistiken för sjuksköterskor här och kom fram till att de egentligen inte jobbar så mycket övertid i genomsnitt.
Hur stressigt man har det är ju också svårt att säga, i min erfarenhet verkar sjuksköterskor på vårdcentraler ta det ganska lugnt. Sen finns det garanterat arbetsplatser i vården där det är stressigt men så är det ju för alla yrken.
Jag har svårt att se varför specifikt vården skulle få förkortad arbetsdag till full lön medans alla andra ska arbeta som vanligt. Några politiker har ju hoppat in i diskussionen också men det är ju bara valflsk för dumma personer att rösta på dem som MP gjort i alla år, hade man varit seriös med att genomföra det hade man förespråjat 37.5~38h arbetsvecka likt Norge och Danmark och inte 32/ fyra dagars vecka.
Vad jag kunde hitta så visar studier att de jobbigaste jobben är, de av bloggarn så hatade 😉, byggarbetarna, så de borde väl vara där man börjar då istället antar jag.
Problemet är väl att det är en överväldigande majoritet män i det yrket och män klagar generellt inte (offentligt) när de har ont i kroppen pga sitt arbete och kroppen är utsliten vid 55.
Det jag tänkte också, såg en artikel också från SVT tror jag för någon månad sedan där man såg på vilka grupper som upplever mest stress, och då var det väl kvinnor i övre medelsåldern som hade mest problem med det, vilket jag också kan tycka stämma anekdotiskt.
Då är ju en relevant frågeställning, är det att vården är så mycket mer slitsamt än andra yrken eller har det mycket att göra med att vården har en hög överrepresentation av grupper som tål stress sämre.
Menar du egentligen att kvinnor är en sämre typ av människor?
Jag tror att kommentarer som din Heas är kontraproduktiv.
Man måste väl kunna diskutera att det kanske föreligger skillnad mellan könen i upplevd stress.När man väl tagit det steget kan man ju då börja bena ut varför skillnaden finns.
Är det beroende på typ av arbete, är det pga mer ansvar för hemmet, eller är det så att det kan finnas skillnader mellan könen?
Inte för att skuldlägga någon utan för att komma fram till svar och genom dessa svar komma med lösningar.
Vore inte det fint?
https://dinpsykiskahalsa.se/artiklar/hur-mar-vi-i-sverige/stress/
Studier visar trots allt att kvinnor känner mer upplevd stress än män i samtliga kategorier, yrkesarbetande, arbetslös, sjukskriven och studerande.
Om det inte kan diskuteras så kan man ju inte komma fram till lösningar på ett bevisat fakta?
Och nej, kvinnor är inte en sämre typ av människa, bättre hälft osv. 😊
Tycker du, Kurtrun, att kommentaren från Elbow innehöll alla de nyanser du efterlyser?
Tycker jag att kvinnor är sämre människor också om jag säger att män generellt är fysiskt starkare än kvinnor, likt som jag säger att kvinnor i övre medelåldern tål stress sämre i allmänhet?
Folk får väl kommentera vad de vill men känns som lite tramsnivå på den.
På tal om stress, jag har ingenting mer än spekulation men jag gissar att den upplevde stressen av att inte hinna med om det är en annan människa som blir lidande är högre än den upplevda stressen om en vägg inte blir murad, en regel inte ditsatt eller en parkeringsplats inte asfalterad. Kvinnor tenderar att jobba mer med människor så kanske ligger något där?
Rent anekdotiskt, jag har sett rätt många byggjobbare som ser ut att ha en jävligt go tillvaro på jobbet speciellt den här årstiden. November till mars är säkert tristare om man är utomhus…
Det hade varit en intressant diskussion att ta, kvinnor är ju i regel mer empatiska också så kanske är oftare man blir stressad över saker som inte direkt drabbar en?
Hör också samma från 2 tidigare snickare på jobbet också att när det är fint väder ute är det toppenjobb, när det är en massa snö eller regn är det skitjobb.
Högre ålder brukar också innebära mer ansvar även informellt. När alla yngre gått tidigare för att hämta på dagis/lämna träning/friskvårdstimme så är den erfarna personalen som får ta smällen. Kan tänka mig att det resonerar likadant runt helgarbete/semester “du som har vuxna barn kan ta julafton” osv. Outtalade krav som leder till konflikt och en press som leder till stress.
Det är lite som att jobba i butik och kunden alltid anser sig ha rätt samtidigt som arbetsgivaren ger dig mindre och mindre resurser. Om vi sedan pratar fysiskt belastning så föreställ dig att jobba i hemtjänsten/äldreboende och hjälpa överviktiga och halvsidesförlamade personer till dusch och toalett. Patientens bostad kan ju gärna sakna all form av ergonomisk anpassning. Föreställer mig utsliten rygg betydligt tidigare än byggarbetaren.
Som vanligt är Elbow helt off i sina kommentarer.
Helt sinnessjukt att antyda att inom vården arbetar grupper som tål stress sämre.
Objektiv sanning att demografiskt så är vården överrepresenterade av grupper som upplever mer stress/tåler stress sämre än andra grupper.
Men om du har någon studie som visar motsatsen tar jag gärna och läser den, eller så kan du bara fortsätta komma med personliga påhopp som vanligt.
“Objektiv sanning att demografiskt så är vården överrepresenterade av grupper som upplever mer stress/tåler stress sämre än andra grupper”
Eftersom du skriver att det är en objektiv sanning vore det önskvärt med en statistiskt säkerställd studie som visar på att inom vården arbetar grupper som tål stress sämre.
Hmm, tittar i anteckningarna… Jo, Jordan B Peterson och Andrew Tate har pratat om detta så där du mina referenser.
https://www.tv4.se/artikel/6WAuBy59iMS7D4eyVBtFr1/ny-studie-visar-haer-aer-grupperna-som-aer-mest-och-minst-stressade-pa
Detta var artikeln jag läste, trist att veta att de på TV4 ser på Andrew Tate och Jordan Peterson.
Svara på min fråga istället för att länka till uppgifter som alla kan skriva under på.
Har vi inte redan säkerställt att i genomsnitt så tåler/är kvinnor mer utsatta för stress i kommentarerna redan? Ville du att jag skulle finna en källa på att fler kvinnor jobbar som sjuksköterskor än män? För det är ju det jag har talat om i hela diskussionen som de över en tredjeklassares läsförståelse bör förstå.
Givetvis finns det andra faktorer som påverkar också och jag har aldrig sagt heller att det är den enda förklaringen. Det jag sa att det kan ha mycket med det att göra, om en grupp som även i andra yrken är överrepresenterade i stress utgör en väldig stor del av yrket så är det ju en naturlig konklusion att det yrket kommer upplevas som mer stressigt, oavsett till vilken grad det faktiskt är det.
Haha, vilken jävla undersökning. Minst stressade är de födda på 50-talet. No Shit Sherlock!!! Vad kan det bero på???
Hahaha!
De flesta som gnäller på sjukvården skulle inte överleva ett enda pass i sjukvården.
Ja man tycker verkligen att vårdpersonal borde finna tillfredställelse i det viktiga arbete de utför och nöja sig med applåderna. Krav på rimlig lön, rimliga arbetsförhållanden och dylikt är inte nödvändigt då yrket är ett kall där sånt är överflödigt. Belöningen kommer säkert i himlen.
/Slut rant
Jag har inte sett något konkret förslag på hur arbetstidsförkortning skulle gå till men det är väl mest sannolikt att det i så fall sker etappvis över ett antal år där 37,5-38 h/vecka är en etapp.
Jadå, menar att försöka lägga oss likt våra grannländer hade varit ett mer realistiskt förslag så kan ju vidare sänkningar efter det vara en separat diskussion oavsett om det är realistiskt eller inte.
Enig också att handhjärtan från politiker är väl ungefär lika mycket värt som ett fredsavtal med Ryssland.
Men jag ser påståendet ofta att sjuksköterskor har så dålig lön men stämmer det verkligen?
Ska vi vara seriösa kan man ju bortse från hyressjuksköterskor som tjänar chefslöner då jag anser att det inte är representativt. Jag kollade upp det nu och för en vanlig, grundutbildad sjuksköterska ligger medellönen 2023 på 40,200 och snittlön för Sverige var väl 38,300 så ligger en bit över genomsnittet. Vet inte om det har ändrat sig sedan jag såg på en yrkesutbildning som sjuksköterska för ett dussin år sedan men då var man färdig efter 2 år. Sedan finns det väl såklart vidareutbildning för att bli specialistsjuksköterska men då får man ju högre lön också än en grundutbildad.
Så jag har lite svårt att se åtminstone statistiskt att det är så illa, ungefär genomsnittlig utbildningsgrad till över genomsnittlig lön.
Det enda jag tror kanske skiljer sig lite från andra yrken att även om man inte jobbar så mycket övertid i snitt så är säkert en större andel av den pålagd än andra yrken. Så där hade jag stödjat att man kanske kunde få 100% tillägg som kompensation istället för 50%.
Är det grundlön eller utbetald lön som det baserar sig på?
Började min arbetskarriär som serviceingenjör, då hade jag svindåligt betalt i grundlön men det var rätt jobbigt att argumentera för högre lön för “du jobbar ju så mycket övertid att du tjänar bra ändå”.
Och även om nu inte sjuksyrror jobbar så mycket övertid (i genomsnitt..) så jobbas det ändå rätt mycket kvällar och helger, med diverse tillägg för detta.
Kan ha fel men brukar inte obekväm arbetstid/helgjobb kompenseras med kortare arbetstid istället för högre lön? Vad som gäller lön såg jag på Agila och det stod med fasta tillägg.
Men jag kan vara enig i att skiftjobb kan vara tröttsamt, jobbar skift själv som jag får lite tillägg för men hade hellre jobbat samma varje vecka till något lägre lön.
Citat från en av Sveriges största arbetsgivare inom vården:
“Heltidsmåttet enligt gällande kollektivavtal är 40 timmar per vecka. Har du ett anställningsavtal och ett schema på 40 timmar per vecka arbetar du heltid. Är din tjänstgöringsgrad lägre än 40 timmar per vecka arbetar du deltid.”
Hoppas det var tydligt så att alla förstår.
Om det nu inte är ett kall att arbeta i sjukvården och arbetsförhållandena är usla, varför arbetar folk där alls?
Sjukvården som arbetsplats har två specifika problem/karakteristiska.
Dels är det ytterst varierande mellan olika arbetsplatser. Jobbar man på sjukhus är kvälls- och helgjobb samt jour de facto obligatoriskt – vilket sjuksköterskor, vilka ofta är kvinnor med småbarn, har svårt att koppla ihop med “lämna och hämta på förskolan” för att inte tala om vabbande. Medan primärvården erbjuder en tillvaro av kontorsarbetes-tider (även om det finns utmaningar i primärvården, typ orimliga patienter). Specialistmottagningar är en tredje typ av arbetsplats.
Dels är landstingen primära arbetsgivare – antingen direkt eller indirekt. Och landsting är dåliga arbetsgivare, eftersom de a) tänker i form av ransonering b) styrs av politiker.
Ovanstående är dock svårt att åtgärda i avtalsförhandlingar. Därav det suboptimala kravet på arbetstidsförkortning.
Primärvårdens problem är inte orimliga patienter utan ett omöjligt uppdrag = allt som specialistmottagningar och slutenvården inte anser sig vilja göra.
Det, och förväntningar på vård efter efterfrågan istället för hälso- sjukvårdslagens vård efter behov.
Och, du ska vara glad för ransoneringstanken, den är den som garanterar vård åt svårt sjuka (återigen i enlighet med HSL).
Det stora problemet med svensk offentlig sjukvård är att den styrs av de politiska partiernas B-lag.
Hela vitsen med att arbeta hemifrån, för oss som lyckligt nog kan göra det, är att man kan hantera sitt liv på ett mycket bättre och enklare sätt. Självklart görs sådant som är helt privat under ordinarie arbetstid, likväl som arbetsuppgifter sköts under kvällstid och helg. Anar att det är lite som att vara egenföretagare.
Att sitta på ett nersnålat kontor utan fast plats och tätt tillsammans med andra som gör helt andra saker än en själv, är djupt distraherande och försämrar prestandan för alla, även om en del försöker upphålla ett sken av att de inte påverkar dem.
Som hemarbetare så disponerar man ju tiden annorlunda precis som skrivs ovan. Ja, det händer att jag köper något på arbetstid men det hade jag troligen gjort från ett kontor också. Läser även den här bloggen på arbetstid men det hade jag gjort i ett öppet kontorslandskap också.
Frihet under ansvar.
Handla på arbetstid? Det händer att jag arbetar på arbetstid.
Veckans bästa kommentar 😂
Jo, ibland går Fantomen på stadens gator som en vanlig man.
🤣
Eftersom jag inte jättegärna köper på mig saker (brukar användas ett fåtal gånger och sedan ska man vara någon form av lager för prylarna i 40 års tid) eller konsumerar så försöker jag dra ner på sådant oavsett om jag är hemma eller på kontor.
Överskottsmål skrotas, minsann! Börja med att se över alla märkliga bidrag som SIDA ger, se till att inte socialbidrag mm hes till dem som inte skall ha dem, se över alla offentliga organ som enbart är till för att odugliga byråkrater skall kunna simulera sysselsättning och sätta käppar i hjulet för vanligt folk. Avbyråkratisera landet och återupprätta respekten för andras pengar. Se till att byråkrater och arbetslösa kommer i produktivt arbete. När det är gjort skall vi se om vi behöver röra något överskottsmål.
Du glömde att hoppa på de sjuka i din ambition att ge dig på de svagaste i samhället.
För oss som bryr sig om data från verkligheten och inte drivs av våra fördomar så har t ex kostnaden för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) varit sjunkande 7 år i rad (enligt statistik fram till 2022).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2023-6-8596.pdf
Hej trollemor eller far! Hälsa uppåt i organisationen att vanligt folk också kan bli ovanligt folk dvs. sjukskrivna och arbetslösa. Ni håller just nu på att försämra/återinföra stupstocken och a kassan samtidigt som ni förvandlar de där vanliga arbetande människorna till ovanliga arbetslösa genom att sitta med händerna i kors och se när företag efter (bygg)företag går i kånken, utebliven kompensation till vården för inflationskostnader osv. Men det är ju klart Jimmy sa ju för inte allt för längesedan att ni inte fanns. Finns man inte så är man ju en nolla, det är vad jag tycker om er troll också, nollor!
Förstår verkligen hur din kommentar relaterar till min, kan du förklara?
En nedläggning av alla myndigheter vars verksamhet primärt är att dela ut pengar i skönhetstävlingar, som VINNOVA, MUCF, Allmänna arvsfonden (förvisso en stiftelse) vore både enklare och effektivare.
Dels skulle det beröva organiserad brottslighet massor av säkra pengar, dels skulle massor av lagliga verksamheter slippa fylla i massor av papper i förhoppning om att få (relativt sett) korvören.
Jag läste Allmäna Arvsfienden först. Kanske en freudiansk felläsning?
Eller bara så enkel grej som att sluta gödsla gängen med blodspengar i form av knark och olagliga tv abonnemang. Alla har ett val, alla kan ta sitt ansvar
Sorry! Skulle vara svar till klickfighter. Har jobbat natt så är lite trött i luvan 🙏
Heasm! Mina svar hamnar på fel ställe. Skulle vara svar till klickfighter
Det är lugnt. Blev bara lite förvirrad eftersom det kändes som du höll med mig men ändå gick i polemik mot mig.
SIDA kan nog läggas ner. Vad har SIDA gjort för att förbättra världen?
Du vet inte hur världen sett ut utan Sida.
Det är riktigt, men det är inte svaret på min fråga.
Att jobba hemma ger en i vilket fall en möjlighet att kunna ta emot leveranserna av varor man beställt. Att inte ha samma möjlighet ta en en omväg till en affär till eller från jobbet påverkar nog också. Inte bara att det är skönt att slösurfa på arbetstid.
Jag shoppar över lag väldigt begränsat. Viss aktiehandel kan absolut ske på kontorstid, helt enkelt för att det är då börsen är öppen.
Hushållsbudgeten i övrigt tenderar att fräst gå åt till underhåll av huset, samt i viss mån avsättning till resor.
Samt ibland något enstaka klädesplagg, för att den egna garderoben inte ska minska allt för drastiskt. Men det sker generellt sett i butik, när jag inte på förhand vet exakt vilken storlek som passar.
De senaste veckorna har begagnade barnskor inhandlats i parti och minut från diverse privatpersoner på Facebook marketplace, så är det när fötter växer…. Kan för övrigt motsäga bloggarens för en tid sedan dräpande kommentarer om fenomenet Facebook marketplace, hittills (15-20 tillfällen under ca 2-3 års tid) har det alltid gått smidigt att handla på det sättet.
Men köpen är nog utspridda ganska jämnt över dygnets vakna timmar. När en lucka uppstår.
Många jobb har perioder av hög aktivitet blandat med perioder då man inte kan göra så mycket. Tex kan man vara beroende av att andra gör något eller att det händer nåt.
Att man då handlar under den lugna perioden påverkar knappast arbetet.
Det är är bara folk med stort kontrollbehov (oftast projektledare) som tror att mängden utfört arbete per minut är konstant över en arbetsvecka.
Att överskottsmålet skulle skrotas är något som varit på gång ett tag. Vet att jag skrev om det för ett antal månader sedan. I praktiken behöver det inte bli speciellt dramatiskt då statsskuldens andel av BNP idag är under 30% och så länge vi har tillväxt så kan man ha en budget med underskott utan att procentandelen av BNP förändras.
Största farhågan är att det ökade budgetutrymmet inte används till vettiga investeringar utan till tillfällig inflationsdrivande konsumtion. Om budgetutrymmet används till infrastruktur (väg , järnväg, kärnkraft, osv) som är tillväxtshöjande eller till försvaret, här i Sverige eller i Ukraina, ser jag själv det inte som ett problem.
Det tråkiga är väl det som går som kommunbidrag och till utgifter som vattenvirvlare, skateboardsamordnare och extremt dyra äventyrsbad. Jag kan tycka att försvaret är en något mer rimlig budgetpost.
Ja. Borde man inte börja med att skära i kostnaderna för såna saker som du räknar upp, innan man belånar sig?
Vi ska göra rätt med varenda skattekrona men i det stora hela, hur mycket pengar handlar det om? Menar kolla hur stor del av kommunalskatten går till vård, skola, omsorg i jämförelse med det du nämner som dels ger arbete och dels mervärde att bo och leva i kommuner? Visst vi kan effektivisera i all oändlighet. Bo i fyrkantiga betongkuber, ingen grönområde som behöver krattas och underhållas, ingen konst förutom grafitti som någon målat gratis och ha simundervisning i älven på sommaren.
En fråga då? Hur många lämnar in fler förslag till de styrande i kommunen än klagar i något forum hur dåligt allt är?
Man ska nog vända på frågan – hur stor del av den offentliga budgeten går till sådant som inte är kärnverksamhet? Rimligtvis borde det inte gå en krona till att sätta upp trafikljus mitt i skogen i Dalsland tills kärnverksamheterna fått allt de behöver.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dalsland-har-fatt-ett-trafikljus
Inte heller är nog verkningslöst hokuspokusvatten något som borde prioriteras högre än försvaret.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-ar-kommunerna-som-koper-in-stadvattnet-z-water-som-kemister-kritiserar
Och det är bara de senaste dagarna.
Jo jag håller med, kärnverksamheten först. Vet inte vad som var tanken med det där trafiklyset, knappast kärnverksamheten. Kanske något forskningsprojekt eller turistploj? Onödigt utnyttjande av skattepeng tycker jag, felprioriterat om det inte finns något bra syfte med det.
Men eftersom du tycker här förmodar jag att du tycker till hos de som satt upp det också? Kanske bättre att prata med dem än om dem. Lovar att det har större effekt än att trolla här.
Och undrar hur den där upphandlingen gick till egentligen? Man behöver ju inte vara kemist för att veta att man kan göra eget vatten med högre pH för betydligt mindre pengar.
Man kan ju hursomhelst hoppas att köpet av hokus pokusvattnet sparade in kostnader för något annat rengöringsmedel under en tiden så merkostnaden för galenskapen blev noll
Nej, man behöver inte vara kemist, men man behöver nog ha haft några kemilektioner på högstadiet.
Är det dags för utbildningskrav på politiker?
Risken med att lämna överdkottsmålet är att politikerna börjar köpa röster för den lånade degen.
Har inget principiellt mot att lämna det, men på grund av oduglighet skulle det behövas fasta ramar hur de lånade pengarna ska spenderas.
Bloggaren verkar inte förstå att det mellan ett överskottsmål (0,33 % av BNP över konjunkturcykel, vilket för övrigt tillåter att man lånar pengar och går med underskott) och att ha en konstant underfinansiering av budgeten, så finns det ett balansmål. Det betyder att man ska gå plus minus noll över en konjunkturcykel. Det är detta som främst diskuteras. Med den låga statsskuld vi har, hur mycket behöver vi spara egentligen?
* ”många” inte ”bloggare”. Ursäkta.
Man kan även gå med ett visst underskott utan att statsskuldens del av BNP förändras.
Det kan dock bryta mot överskottsmålet. Jag tycker inte att överskottsmålet är heligt, men vi måste nog se upp så att det inte urvattnas.
Är du förvirrad? Om man väljer att avskaffa överskottsmålet, hur kan man då bryta mot det?
Tja, jag förstår inte riktigt vad du frågar efter. Man har avskaffat målet genom att bryta det.
Det är väl inget konstigt med det?
Vad vi bör se upp med är att det inte blir stora underskott.
köper o säljer aktier online och på arbetstid, inte hittat något ställe som säljer det i butik o efter kontorstid 🙂
Det var bättre förr innan digitaliseringen.
Då fick man minsann ta cykeln ner till Handelsbanken och skriva orders manuellt på papper.
Jobbigt att daytrejda som vanlig Svensson 😂
Vem behøver shoppa i smyg? Om det effektivaste ær att gøra det online från kontoret så ær det vad jag gør. Det jobb som ska utrættas ær detsamma i vilket fall, och om nødvændigt får jag stanna længre och gøra klart.
Läser cornucpia på “arbetstid”. Liksom många andra här… verkar det som.
och jobbar sen konstiga kvällar och på semestern. Men i mitt kontrakt får jag disponera nästan all tid som jag vill över dygn och vecka.
Sen kan man verkligen ifrågasätta om alla de som är på kontoret verkligen jobbar?
hade en vd under några år, han drog inte in en enda ny kund på 4 år. men han var ju alltid på kontoret.
För egen del får jag gjort mkt mer hemma än på kontoret. Men chefen säger att det är viktigt att dricka kaffe och prata i korridoren och höra vad folk gjort i helgen, så då får jag ju göra det ibland. Och visst det är trevligt, det är inte det.
Kaffepaussnack tar fokus från arbetet.
Händer att jag köper ngt online på arbetstid, men det är rätt sällan. Huruvida jag är på kontoret eller hemma gör nog ingen skillnad.
Upplever ju att jag är väsentligt mer produktiv på kontoret. Färre distraktioner och behöver jag prata med någon så är det oftast mycket mer effektivt att göra det ansikte mot ansikte än per telefon eller videomöte.
(Om arbetsgivaren införde kontorslandskap, hot desking, eller något liknande trendigt blev det kanske annorlunda.)
Intressant att LW kallar tiden när lånekarusellen var som störst för DDR-Sverige. Det var ju på 70-talet som karusellen kom igång för fullt med borgerliga regeringar, efter ett antal decennier med stabilitet efter den stora upplåningen under andra världskriget.
Ska DDR på nåt få det att låta som det inte var de borgerliga numera tidelaget som höll på att sänka skutan när de stod vid rodret?
DDR-Sverige är en populärkulturell refererens till Filip & Fredrik. Men ja, man fick inte ta med sig mer än 10 000 kronor på utlandssemester, man fick inte se något annat än TV1 och TV2 och staten ägde din telefon mm.
Det var tider det.
Undrar hur man gör för att få ut kontanter från banken nu förtiden? Nu när man kan man ta 9999€ på fickan och åka till Thailand.
Hur gör man om man istället vill överföra den summan via banken? Kommer banken hem och kroppsvisiterar mig, min släkt och grannar? Sen måste man väl skriva en mindre romansvit om varifrån pengarna jag fått i lön kommer ifrån och vad jag ska spendera dem på, för att de ska godkänna transaktionen.
Det var annorlunda förr.
10000 på utlandsresa på 70 talet. Fick man med sig så, på den tiden mycket pengar, i resväskan? Torde väl vara 3 månadslöner och dessutom var det billigare utomlands på den tiden.
Att televerket ägde telefonen tror jag har att göra med hur telefonnätet fungerade på den tiden. Telefonen man hade hemma hade ingen egen spänningsmatning utan fick ström från någon telestation. Köpte man en egen pirattelefon som drog för mycket ström så kunde man slå ut hela stationen om deras spänningsmatning inte räckte till, tex vid strömavbrott. Så det hade sin naturliga förklaring.
Telefonnätets funktion ändrades inte när konkurrenter (operatörer och telefontillverkare) släpptes in på det.
Har haft såna jobb så jag kunnat handla på arbetstid även tidigare trots att jag är en medioker medelsvensson, kört budbil, längre lunch, kundbesök etc… jag kanske är en nivå upp från medioker medelsvensson ändå känner jag när jag skriver detta.
medioker von medelsvensson är det nog
Har en chef på jobbet som någon sa att de brukade kalla honom finn.no förr i tiden när han satt på gemensamt kontor, då han satt lika mycket och såg på finn som han satt och arbetade (finn är som en mycket populärare norsk variant av blocket). Samma chef när han jobbade hemma under korona och jag satt i teams möte med han håller liksom på med mikrovågsugn och lagar kaffe när man är tillkopplad via voice, rätt så oseriöst.
Tror det hela ligger på personnivå men såklart att väldigt lata personer latar sig ännu mer när ingen har uppsikt över dem.
Det händer att jag arbetar på handlingstid 😉
Heltsonika slog dig till den men den var bra så tål att höras flera gånger
Har man ett arbete som kan skötas på distans så har jag hört en man berätta att han kunde komma överens med sin chef om hur lång tid ett arbete fick ta.
Han kunde t.ex ta en långhelg i Åre, jobba förmiddag och åka skidor efter lunch sen lite på kvällen och på helgen. Totalt 2 arbetsdagar men 4 dagar skidåkning.
Det viktiga är ju vad som blir producerat.
En anekdot om en (för vissa) känd forskare är att han brukar forska fram ett bra resultat i förväg. När han sen äskade medel för forskning hos olika forskningsfinansiärer så handlade det om det redan färdiga resultatet (vilket han givetvis inte berättade).
Den här forskaren hade så gott renommé att han i stort sett alltid fick finansiering för sina forskningspropåer. Med den finansieringen startade han ett helt nytt projekt, men rapporten han presenterade efter projekttiden handlade förstås om den forskning som redan var gjord innan han ansökte om finansiering.
Så fortsatte det.
…Eftersom jag inte sällan tänker på mitt arbete under min fritid anser jag mig berättigad till att tänka på min fritid under arbetstiden. Fördelen med vad jag jobbar med nu är att det arbete jag utför är hyfsat lätt att kontrollera för kunderna.
Att arbeta 100% koncentrerat över en dag är omöjligt. Saker måste ges tillfälle att “mogna” vilket ofta sker under natten. Att “sova på saken” är ett annat begrepp för att hjärnan sorterar ut det oviktiga.
Man hinner med att göra det mesta bara man inte gör sig någon brådska!
Att ingenjörer i USA i har en medelarbetstid om 55 timmar per vecka anser jag vara direkt hämmande för såväl kreativitet som kvalitet i vad man åstadkommer. Det går under kortare perioder vilket jag provat själv men till slut blir man utmattad. Att vara sista bil som lämnar parkeringen en fredag eftermiddag eller nästan ensam där en helg. Fy f-n.
För att bli utbränd måste man ha brunnit. Det kan inte vara meningen med livet. Därmed inte sagt att alla skall gå ner till 6 timmars arbetstid eller vad facken nu kräver.
En genomsnittlig ingenjör i USA kanske mest sysslar med rutinarbete?
Jag är tillgänglig för min arbetsgivare och mina kunder 24/7 via mail, Teams etc. Inte enligt avtal utan för att jag dels är för nyfiken och dels allmänt dopamin-torsk när det plingar i luren. Likaså är jag en impulsköpare, som sällan tar hänsyn till när ett jag-vill-ha sug hemsöker mig. Besöker websiter och sociala medier (LinkedIn) i arbetssyfte och exponeras där för olika erbjudanden. Har aldrig någonsin tänkt “nu skriver jag ned detta/skärmdumpar och väntar med beställningen till efter arbetstid” .
2008 gick SCANIA tillfälligt ner till 4 dagarsvecka dvs en minskning av arbetstiden med 20%. Jag minns inte om man sänkte lönen med motsvarande men ett konstaterande var att produktiviteten ÖKADE!?
Scania växlar ofta upp och ner beroende på konjunktur.
De kör ibland med “Toyota-timmen” – dvs de jobbar en extra timme och de kör med extra pass på Söndagar ibland.
De har också stoppdagar – främst för att de ibland har svårt att få fram material.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:292406/FULLTEXT01.pdf
Det Scania gjorde 2008 var att de gick ner till 80% arbetstid med 90% av lönen och det gjordes för att undvika uppsägningar.
Var det 20% minsking jämnt fördelat över alla yrkersroller på Scania? Om man tillfälligt drar ner på HR, städpersonal, och annan personal vars jobb må vara viktigt men som inte är fakturerbar tid så är det ju inget anmärkningsvärt att produktiviteten ökar tillfälligt.
Om du drar ner på städning kommer produktionen behöva städa, vilket också skedde under finanskrisen när prod persona var syssloslös.
Japp. Beror så klart mycket på hur länge “tillfälligt” är också.
Om så är fallet så finns det ju ingen anledning att staten lägger sig i arbetstiden utan företagen kommer ju då själva att göra det som ökar produktiviteten.
Men alla arbeten bygger inte på att stå vid en produktionslinje och producera produkter utan andra arbetsuppgifter handlar om att man gör någonting under en viss tid. T ex så kan inte en spärrvakt i T-banan bli effektivare av att arbeta sex istället för åtta timmar. Om man inte tvingar 25% av resenärerna att åka en annan tid…
Åker du tunnelbana överhuvudtaget?
Extremt dåligt exempel då spärrvakter antagligen ökat sin produktivitet mångfalt över åren då de flesta spärrpassager nuförtiden sker genom automatiska spärrar.
Det var ett lite udda mått på ökad produktivitet hos personal. När man ersätter personal med maskiner brukar det kallas för en del av en strukturrationalisering, och det handlar om att öka produktiviteten i hela verksamheten, inte bara hos personalen.
Visst. Men min poäng är att ökad produktivitet i verksamheten kan till viss del leda till minskad arbetstid för personal, förutom ökad lön eller ökad vinst.
Det kanske det kan, men jag tror att det oftast leder till andra arbetsuppgifter för en del av personalen eller till avskedanden.
Många är industrier som prövat dra in på förebyggande underhåll som bara kostar. Sparar pengar en tid, någon vd får bonus för ökad produktivitet. Sedan kommer nästa vd och får ta smällen för avhjälpande underhåll som stoppar produktionen och kostnaderna skenar. Säger inte att Scania gjort så (tror bla de skar ner på konsulter, F och U och vikarier).
Vill man vara lite “vild”… så tycker jag att regeringen och riksdag borde göra som Tyskarna, låna upp cash och ge FM en engångsfond för anskaffning av materiell och infrastruktur, det behöver inte vara några 10%, 2-3% hade gjort stor skillnad, och då hade man snabbare kunnat åstadkomma rätt mycket för svensk försvarsförmåga.
Är frilansare och har jobbat hemifrån/var jag vill de senaste 20 åren.
Det är väl självklart att man nätshoppar mer när man jobbar hemifrån, för annars måste man alltså ta bilen och köra separata turer för att handla. Jag antar att de flesta löneanställda handlar på vägen hem från jobbet. Men inte sitter väl folk och spenderar timmavis av betald arbetstid på att nätshoppa från jobbet? En beställning grejas ju på några minuter på lunch- eller kafferasten.
Jag har inte plats med fler fysiska böcker härhemma så jag köper nästan alla mina böcker som e-böcker som jag kan ladda hem och börja läsa direkt. Exempelvis. Jag bor långt ute på vischan och kan inte beställa hemkörning av mat eller Foodora, typ, så där måste man ändå åka de två milen till mataffärerna om man vill äta. Är helt ointresserad av kläder och mode och lägger ner minimalt med tid i modeboutiqer. Däremot är jag väldigt noga med schampon och hudvårdsprodukter och där är utbudet på nätet betydligt bättre och billigare än i affärerna.
En aspekt av att arbeta i vården är att det är svårt att inte jämföra sig med alla kontorsnissar med flextid som tar fredagseftermiddagen ledig och alltid lämnar och hämtar barnen senare och tidigare än en själv. Det dyker plötsligt upp något som gör att man måste hämta tidigt en dag – “äh, jag flexar” – medan en annan måste gå igenom en mardröm av samverkan och logistik för att lösa det.
Ang att “män inte gnäller”, som någon skrev ovan, så är min erfarenhet att den absolut gnälligaste gruppen är manliga industriarbetare. Någon slags nedärvd syn från 1920-talet att man är förfördelad. Att jobba i den tunga stålindustrin var det klart lökigaste och, relativt arbetsinsatsen, mest lukrativa jobb jag någonsin haft.
10000 på utlandsresa på 70 talet. Fick man med sig så, på den tiden mycket pengar, i resväskan? Torde väl vara 3 månadslöner och dessutom var det billigare utomlands på den tiden.
Att televerket ägde telefonen tror jag har att göra med hur telefonnätet fungerade på den tiden. Telefonen man hade hemma hade ingen egen spänningsmatning utan fick ström från någon telestation. Köpte man en egen pirattelefon som drog för mycket ström så kunde man slå ut hela stationen om deras spänningsmatning inte räckte till, tex vid strömavbrott. Så det hade sin naturliga förklaring.
Å nej. Skulle vara svar till LW under Kraken inlägg 10:33
Det blev ett satans liv när Putins lakej i Tidösamarbetet för typ två veckor sedan gick ut och sa att stödet till UA inte kunder vara ”obegränsat”. Vill minnas att de flesta andra partiledare osade på.
Nu är det cappat till 100 GSEK och Alles Gut.
Det svänger fort i hockey och det är jobbigt när verkligheten knackar på.
Ja här handlas det för glatta livet.
Lägg på en krona på Eurokursen. 11.61 SEK per 1 EUR ska det vara.
För att svara på bloggarens fråga i slutet av artikeln så kan jag säga att jag handlar mycket sällan i butik numera. (Jag skickar min fru istället. :-))
Alla dagligvaror beställer vi på nätet med leverans hem en gång i veckan. Under pandemin köpte vi även all alkohol på postorder med hemleverans. Numera åker jag till Systembolaget var 3:e vecka eller så istället. Hemleverans av alkohol kräver ganska lång framförhållning. Det brukar handla om att beställa minst en vecka innan leverans. Så länge kan man ju inte vänta när all öl och allt vin har tagit slut. Hemleverans av dagligvaror går bra att beställa dagen före leverans.
Alla övriga grejer, från knivar till gräsklipparen till tröjor med трузуб-tryck, beställer jag på nätet.