Nedanstående är en gästartikel signerad Jonas, som bloggläsarna känner till från hans 39 leveranser av pickuper till Ukraina på 28 vändor sedan den fullskaliga invasionens start.
”Chansning är sällan framgångsrikt.”
Sedan i mars förra året har jag nu varit nere 28 gånger. Har lärt mig höra skillnaden på utgående och inkommande artilleri. Om det är Grad- eller Uruganraketer med substridsdelar som landar i närheten. Väckts av drönar och robotattacker på många olika platser. Jag har varit på alla aktiva frontavsnitt och besökt de flesta frontnära byar och städer som berörts av kriget. Jag hittar utan GPS i de östra delarna av Ukraina och vet var provisoriska pontonbroar finns. Jag har stöttat ett 20-tal av de förband som strider med utrustning och totalt 39 fordon. Jag koncentrerar mig oftast på spaningsförbanden i brigaderna eller bataljonerna samt några specialförband, då det enligt min mening kan ge bäst effekt med de små resurser jag har. Det är även oftast där de bäst tränade soldaterna finns inom förbanden.
Behoven har under denna tid varierat både efter väderlek och stridens utveckling. Den personliga skyddsutrustningen finns nu oftast till de flesta förband. Fordon, drönare och sjukvårdsmateriel är förbrukningsvaror som hela tiden behöver fyllas på i strid. Taktisk utrustning (mörker / termisk utrustning / sikten) saknas på de flesta förband, inklusive vissa specialförbandsregementen! Men efter att drönarfilmerna på 47:e mekaniserade brigadens anfall mot de ryska ställningarna publicerades i början på offensiven i somras, insåg jag att något de verkligen behövde var både utbildning och tekniska hjälpmedel för att kunna ta sig ur och undsätta skadade i minfält. Att se hur soldat efter soldat trampade på nya minor i sina försök att hjälpa varandra berörde mig otroligt djupt. Att använda taktiken ”chansning” är sällan framgångsrikt när man står bland minor. Jag började undersöka olika mindetektorer och priser. En ”normal”, lång mindetektor kostar ca 4 000 euro. Att dela ut dessa i större mängd blir därför svårt. Men jag fann även en mindre, portabel variant som är lika bra på att detektera de minor som förekommer i Ukraina, men enklare i handhavande, för 1 000 euro.
Då jag tidigare sponsrat ukrainska Ambassadens insamling till minröjningsutrustning, som de har tillsammans med det svenska företaget Disarmament Solutions, tog jag kontakt med VD:n Fredrik för att se om deras donationsprogram kunde användas för det jag behövde. Jag gjorde en första insamling till 20 st detektorer och vi kom överens om att jag skulle komma ner till Jönköping för att få den utbildning jag behövde för att sedan kunna utbilda soldaterna på plats. Fredrik har i nästan 30 år arbetat med minor inom Försvaret, sista åren som ställföreträdande chef för SWEDEC (Swedish EOD and Demining Centre) och ansvarig för det bilaterala stödet till Ukraina inom minröjningsområdet. Vi kom överens om vad jag behövde kunna för denna uppgift och gick sedan ut och tränade både taktik och handhavande. På vägen hem kompletterade jag den första satsen med knivar och markeringspulver så de skulle ha den mest grundläggande materielen som behövdes.
Första utbildningspasset skedde i början på augusti, en månad efter projektets början, vid södra fronten norr om Orechiv. Det var fyra soldater från en av bataljonerna i 82:a Air Assault Brigade. En soldat från spaningsplutonen och en från vardera ”assault” kompanierna. Idén är att sprida ut detektorerna och kunskaperna så mycket som möjligt för bästa effekt och inte bara ge allt till t ex ett kompani. Det var 38 grader varmt i skuggan och svetten rann. Den övningsplats jag förberett var efter en timme inte längre i skuggan. Jag hann med sju st olika förband under fyra dagar, från Zaporizhzhia till området runt Lyman i öst. Samtidigt som jag delade ut den övriga taktiska utrustningen jag hade med mig och två bilar.
Innan nästa resa hade vi kommit fram till att satsen skulle innehålla mer markeringsutrustning. D v s förutom detektorn, skulle varje taktiskt kit ha med en midjeväska med följande innehåll:
1x Långbladig kniv/bajonett (för pikning, grävning och friläggning)
1x Kort pikningsmall, 20 cm (höjer både hastighet och säkerhet vid pikning)
2x Minspö (för sök efter utlösningstrådar)
2x Flaskor färgad krita, röd+blå (Blått = säkert område. Rött = Farligt område)
10x Light Stick 15 cm, röd+grön (för arbetsmarkeringar och gränser i mörker)
50m Avspärrningsband enl ukrainsk minröjningsstandard (för utmärkning av fynd och avspärrning)
10x Minvarningsskyltar enl ukrainsk minröjningsstandard (för utmärkning av gränser och avspärrning)
100m Minvarningstråd röd-vit (för avspärrning och att hänga skyltarna och/eller light stick)
20x Buntband (för upphängning av skyltar och light stick i minvarningstråd)
Själva utbildningen börjar med teknisk genomgång av detektorn, begränsningar och funktion samt grundläggande taktik, sök, markering och minpikning. Därefter praktiskt sökmoment på övningsminor m m som jag grävt ner, där de får öva på detektering och pikning för att kunna avgöra om det är en mina eller bara splitter/skräp. Varje soldat som får ett kit måste genomföra denna övning så jag kan se att de har förstått och kan använda rätt taktik, annars får de ej någon detektor. Det tar ungefär 1,5 till 2 timmar beroende på hur många soldater det är i gruppen. Även om det bara är de som får en detektor som genomgår den praktiska utbildningen så är det oftast flera som är med och lyssnar. Jag går även igenom hur man hämtar skadad från minfält. De skall sedan fortsätta att öva detta själva för att förbättra sina kunskaper inom förbanden. Idén med denna utbildning är EJ att de skall röja några minor! Endast upptäcka, markera och finna väg runt. Ett säkert fotsteg i taget. Kriget väntar inte på att alla ska hinna bli specialister på något. En timmes utbildning på något de aldrig tränat men utsätts för dagligen, är bra mycket bättre än inget.
Under senaste resan hade jag med 40 st kit som delades ut till tio olika förband som alla aktivt är i strid vid fronterna just nu, vilket ibland medförde problem med att få loss personal som kunde utbildas. Ibland skedde utbildningarna nära fronten för att underlätta logistiken. Det är förvånande att upptäcka hur få det är som fått någon övning i pikning. Endast de som utbildats utomlands verkar det som. Vissa har endast fått se en video på youtube.
Till nästa resa är ytterligare 30 st kit donerade och klara och min förhoppning är att jag kommer kunna fortsätta få med mig flera och utbilda några varje resa framöver. Fördelen med denna utrustning, till skillnad mot mycket annat, är att den även är mycket viktig att ha efter kriget. Ukraina är nu världens mest minerade land, och det kommer krävas mycket för att kunna säkra upp områden för de civila långt efter krigets slut. Så vill du hjälpa både Ukrainas militära förmåga och samtidigt hjälpa civilbefolkningen efter kriget, så är detta ett bra sätt att använda del av firmans vinst!
Jag vill med detta inlägg tacka för det stöd jag fått från företag och privatpersoner till inköp av denna viktiga utrustning!
/Jonas v M
Hjälper Ukraina sedan mars 2022
Om någon vill donera en eller flera JVM-kit kan det göras via faktura eller kortbetalning på: https://disarmamentsolutions.com/ukraine/donate Här hittar ni även ytterligare information om kitten och donationsprogrammet.
Ni kan även maila direkt till: [email protected] så får ni hjälp att anpassa donationen till era förutsättningar.
Vill ni stödja min verksamhet gör det gärna direkt via: https://www.paypal.me/jvmukraine eller via swish som ni hittar på min FB sida: https://www.facebook.com/jonas.matern.
19 kommentarer
För mig är du en hjälte. Jag såg säkert samma videoklipp som du om hur en ukrainsk skyttegrupp gjorde avsittning i ett minfält och hur plågsamt tydligt det var att de inte hade någon utbildning i hur man måste bete sig. När förste man går på en mina så får ingen ta så mycket som ett kliv utan minsökning. Helst ska man få hjälp av utbildad personal utifrån, men om det inte finns måste man ta fram kniv för att avsöka varje punkt man ska sätta ned foten. Vi hade en incident när jag var i Libanon där en kille med radio på ryggen var tvungen att stå i samma fotspår i 8 timmar innan de hade pikat sig fram till honom.
Tack før intressant rapport om hur dessa kit sätts i bruk! Och tack för allt du gör för Ukraina.
Hjältar finns i många former. Du hör definitivt till en av dem!
.
Jag är övertygad om att din utbildning räddar liv och lem.
.
Slava Ukraini
Tack Jonas, jag saknar ord nog att berömma dig och ditt mod!
Testa att swisha ifall du inte hittar ord 🙂
Det ska jag göra strax.
Varje 25:e i månaden går några tusen lappar till Jonas. Det kommer jag fortsätta så länge behovet finns! Tack Jonas!
Tack för en intressant inlägg och jädrar vad du jobbar på 😀
Ryssarna har alltså fyllt sina bombare med bildäck för att skydda mot drönare..
“Brace yourselves, because russians have once again showcased unparalleled innovation. What you are looking at is a satellite image featuring a TU-95 strategic bomber covered with car tires. According to them, this should protect strategic bombers from drones”
https://twitter.com/Tatarigami_UA/status/1698302027552436366
Whoops, fel inlägg.
Mina bidrag till dig det senaste året har inte varit så stora, men efter förmåga (som det heter). Är väldigt glad och stolt över att du gjort ett så stort bidrag till Ukraina.
När det här eländet är över så hoppas jag att dina kunskaper kan delas med alla inom försvarsmakten som behöver veta hur det går till i ett riktigt, brutalt krig. Du har en unik erfarenhet, den behöver delas till många flera.
Självklart fortsätter vi vanliga svensson att donera. 👍👍
Svårt att finna ord för vad ni gör och går igenom. Legender. 🇺🇦🇸🇪
Kom ihåg att som Jonas skrev så kan företag sponsra enkelt, perfekt för oss med egna företag! Maila enligt ovan så får du en korrekt företagsfaktura.
Stort tack JvM för din ovärderliga insats!
Må lyckan stå dig fortsatt bi.
Hej Jonas,
Du gör en beundransvärd instats som får mig att önska att jag kunde hjälpa till på samma praktiska sätt på plats. Men det kan jag inte så du får några slantar av mig istället.
Det slog mig att du och den anonyme f.d. försvarsmaktanställde “Dalle” (som har skrivit ett par artiklar i militardebatt.com (Dalles krig, del 1 & 2) gör delvis samma saker, dvs utbildar ukrainska soldater om hur man ska bete sig i ett minfält. Lite olika vinklar dock. Har ni något samarbete? Det kanske går att hitta synergi?
Äsch, det där skrev jag tydligen inloggad som mitt alter ego. Det var inte meningen. 🙂
Буданов все бачить!
Слава Україна
Vi har tyvärr helt olika sätt att arbeta. Han jobbar mot ett specifikt förband, som jag undviker, och jag vill få ut detta så brett som möjligt. Han försökte övertyga mig i somras att han var den enda som kunde utbilda på detta då han har 10 års erfarenhet, och att “det du gör är farligt för ukrainarna”. Försökte då förklara för honom att kriget inte väntar på att alla ska utbildas till specialister. Det är tyvärr väldigt mycket överproblematisering av egen profession inom denna verksamhet. Så nej. Att ge 10 detektorer till ett kompani är slöseri med resurser. Jag har gett ett kit per kompani till vissa bataljoner, och de tackar nej till flera då de nu har 1 detektor på varje “forward operating group”. De vill hellre att jag fördelar dessa till andra bataljoner så kunskapen sprids.
Bra artikel!
Det stämmer, vi har olika sätt att jobba och olika syn på det hela.
Jonas har betydligt mer resurser än mig och är även fristående.
Jonas sprider ut minsökare för situationer som artikeln beskriver.
Jag jobbar mer på djupet och tillför till stormbrigaderna förmågan att minbryta, vilket inkluderar att även oskadliggöra minorna. För det krävs många verktyg, inklusive minsökare, men framförallt en längre utbildning.
Har aldrig sagt att bara jag kan utbilda. Men tog kontakt med Jonas för att fråga om amröjbakgrund, då jag inte känner honom och jag träffat så otroligt många utlänningar som ljuger och utbildar fel. Har även sett konsekvenser av när ukrainare och legionärer dör för att de blivit utbildade fel av utlänningar inom just minbrytning. Och ville även erbjuda han hjälp med att utbilda eller teknisk info, och varna för ukrainares övertro till teknisk mtrl. Jonas utbildar inte i minbrytning, enligt artikeln.
Nej, 10 sökare till ett skyttekompani (en per grupp) är inte slöseri, för de får inte bara minsökareutbildning utan förmågan minbrytning tillförs kompaniet. Det hade varit slöseri att ge 10 sökare till ett kompani bara för att söka fri väg.
Oavsett så har ukraina ett enormt behov av minsökare och annan materiel.
Donera till mig eller Jonas eller till någon annan betrodd organision.
Från oss plebs hemma i trygga Sverige gör ni båda ett hästjobb!
Att ni utbildar på olika sätt låter i mina inte som någonting dåligt – både ytliga och djupa kunskaper behöver tillföras.
Stort tack för din viktiga insats och för att du tar dig tid att berätta om det!