Kronan försvagas vidare och guldpriset är på prisrekordnivåer. Börserna stiger i Asien under onsdagsmorgonen. Det basuneras ut om varsel på rekordnivåer, men verkligheten är att varslen i januari var lägre än i höstas och både finanskrisen, skuldkrisen, coronakrisen, IT-kraschen och 90-talskrisen än så länge var betydligt värre.
Stockholmsbörsen backade något under gårdagen. OMXSPI gick -0.39% medan storbolagsindex OMXS30 var oförändrat på -0.07%.
Den svenska kronan fortsätter försvagas och dollarn kostar nu 10:43 SEK mot 10:20 som lägst tidigare i januari. Euron hittas på 11:34 SEK upp från som lägst 11:09 tidigare under månaden. Dollarn stiger trots att de amerikanska räntorna backar.
Sammantaget drar detta upp guldpriset och på 646:- SEK per gram är nu priset vid prisrekordet, dvs det högsta priset för guld någonsin. Inte nytt rekord, men tangerar priset från den värsta Ukrainapaniken i våras.
I USA steg börserna och S&P-500 gick +1.46% medan teknikbolagens Nasdaq 100 gick +1.59%. Spotify steg +12.72% och Tesla +3.74%.
I de asiatiska tidszonerna är det uppåt som gäller under morgonen. I skrivande stund går ASX 200 +0.33%, HAng Seng +0.77%, KOSPI +0.76% och Straits Times +0.14%. Nikkei 225 är oförändrad på +0.07%.
Det breds på skräckrubriker om rekordsiffror för varslen från t ex lobbyorganisationen Svenskt Näringslivs tidning TN som skriver “nya rekord i varsel”. Ja, bara om man jämför med januari förra året. Bloggen tittade på de faktiska siffrorna och även om 4 700 varslades i januari så var vraslen 4 939 i september och 5 678 personer berörda i oktober. Snarare var det väldigt normala varsel i januari förra året ned 1 436 varslade. I januari 2019 – innan coronakrisen slog till var varslen exempelvis 4 634 i januari och de var 3 304 i januari 2020.
Snarare handlar det nog om att lobbyorganisationen vill måla upp skräckvisioner för att få dina skattepengar.
Låt oss titta på tidigare kriser och varselsiffrorna nedan.
Visst är varslen upp de senaste månaderna, men de framstår bara som brus och är i linje med normalläget. Man ser tydligt 90-talskrisen, finanskrisen och coronakrisen i varslen ovan, men också IT-kraschen 2001 och framåt, samt skuldkrisen runt 2012. Nuvarande varsel är än så länge på samma nivå som vid Asienkrisen 1998.
Det betyder inte att det inte kan gå åt helvete längre fram, men än så länge är det inga “nya rekord i varsel”. I sig rätt anmärkningsvärt lågt med varsel med tanke på att Sveriges ekonomi backade i december och att vi ser ut att ha både fortsatt hög inflation och att de flesta nya prognoser talar för recession i Sverige år 2023. Kanske är i själva verket företagen rätt väl rustade för krisen och har under åren med permanenta krisräntor sedan skuldkrisen sett till att bygga resiliens och uppträda ansvarsfullt? Fast enligt Svenskt Näringsliv är det ju alltid kris för företag och arbetsgivare, även vid högkonjunktur.
En förklaring kan ju annars vara att man inte hunnit börja anställa igen sedan coronakrisen, så det fanns inte så mycket att varsla till att börja med? Krogarna är också fortsatt fullbokade med väntlistor, trots att de höjt priserna rejält.
Något går inte riktigt ihop med krisrubriker, inflation och hur folk faktiskt uppträder. Kanske är det stora skillnader mellan de som tar smällen och de som klarar sig och klyftorna mellan t ex den som just köpt sin första bostad och 60- och 70-talisterna som köpte sin första bostad för några hundratusen (villa såväl som lägenhet) på 90-talet och idag är skuldfria1. är enorm?
Varsel innebär att man varnar för uppsägningar och ska inleda fackliga förhandlingar. Alla varslade blir inte alltid uppsagda.
1. Ja, hur kan du inte vara skuldfri om du för 30 år sedan köpte en lägenhet för 200 000:- SEK eller villa för en halv mille? Skärpning. Sedan dess har du ju bara bytt upp dig genom att ta med dig prisstegringen och ska inte behövt låna mer.