Kronan försvagas vidare och guldpriset är på prisrekordnivåer. Börserna stiger i Asien under onsdagsmorgonen. Det basuneras ut om varsel på rekordnivåer, men verkligheten är att varslen i januari var lägre än i höstas och både finanskrisen, skuldkrisen, coronakrisen, IT-kraschen och 90-talskrisen än så länge var betydligt värre.
Stockholmsbörsen backade något under gårdagen. OMXSPI gick -0.39% medan storbolagsindex OMXS30 var oförändrat på -0.07%.
Den svenska kronan fortsätter försvagas och dollarn kostar nu 10:43 SEK mot 10:20 som lägst tidigare i januari. Euron hittas på 11:34 SEK upp från som lägst 11:09 tidigare under månaden. Dollarn stiger trots att de amerikanska räntorna backar.
Sammantaget drar detta upp guldpriset och på 646:- SEK per gram är nu priset vid prisrekordet, dvs det högsta priset för guld någonsin. Inte nytt rekord, men tangerar priset från den värsta Ukrainapaniken i våras.
I USA steg börserna och S&P-500 gick +1.46% medan teknikbolagens Nasdaq 100 gick +1.59%. Spotify steg +12.72% och Tesla +3.74%.
I de asiatiska tidszonerna är det uppåt som gäller under morgonen. I skrivande stund går ASX 200 +0.33%, HAng Seng +0.77%, KOSPI +0.76% och Straits Times +0.14%. Nikkei 225 är oförändrad på +0.07%.
Det breds på skräckrubriker om rekordsiffror för varslen från t ex lobbyorganisationen Svenskt Näringslivs tidning TN som skriver “nya rekord i varsel”. Ja, bara om man jämför med januari förra året. Bloggen tittade på de faktiska siffrorna och även om 4 700 varslades i januari så var vraslen 4 939 i september och 5 678 personer berörda i oktober. Snarare var det väldigt normala varsel i januari förra året ned 1 436 varslade. I januari 2019 – innan coronakrisen slog till var varslen exempelvis 4 634 i januari och de var 3 304 i januari 2020.
Snarare handlar det nog om att lobbyorganisationen vill måla upp skräckvisioner för att få dina skattepengar.
Låt oss titta på tidigare kriser och varselsiffrorna nedan.
Visst är varslen upp de senaste månaderna, men de framstår bara som brus och är i linje med normalläget. Man ser tydligt 90-talskrisen, finanskrisen och coronakrisen i varslen ovan, men också IT-kraschen 2001 och framåt, samt skuldkrisen runt 2012. Nuvarande varsel är än så länge på samma nivå som vid Asienkrisen 1998.
Det betyder inte att det inte kan gå åt helvete längre fram, men än så länge är det inga “nya rekord i varsel”. I sig rätt anmärkningsvärt lågt med varsel med tanke på att Sveriges ekonomi backade i december och att vi ser ut att ha både fortsatt hög inflation och att de flesta nya prognoser talar för recession i Sverige år 2023. Kanske är i själva verket företagen rätt väl rustade för krisen och har under åren med permanenta krisräntor sedan skuldkrisen sett till att bygga resiliens och uppträda ansvarsfullt? Fast enligt Svenskt Näringsliv är det ju alltid kris för företag och arbetsgivare, även vid högkonjunktur.
En förklaring kan ju annars vara att man inte hunnit börja anställa igen sedan coronakrisen, så det fanns inte så mycket att varsla till att börja med? Krogarna är också fortsatt fullbokade med väntlistor, trots att de höjt priserna rejält.
Något går inte riktigt ihop med krisrubriker, inflation och hur folk faktiskt uppträder. Kanske är det stora skillnader mellan de som tar smällen och de som klarar sig och klyftorna mellan t ex den som just köpt sin första bostad och 60- och 70-talisterna som köpte sin första bostad för några hundratusen (villa såväl som lägenhet) på 90-talet och idag är skuldfria1. är enorm?
Varsel innebär att man varnar för uppsägningar och ska inleda fackliga förhandlingar. Alla varslade blir inte alltid uppsagda.
1. Ja, hur kan du inte vara skuldfri om du för 30 år sedan köpte en lägenhet för 200 000:- SEK eller villa för en halv mille? Skärpning. Sedan dess har du ju bara bytt upp dig genom att ta med dig prisstegringen och ska inte behövt låna mer.
69 kommentarer
Är man först på den här typen av inlägg tycker jag man kan donera en slant till svenskt näringsliv, det kan dom behöva.
Köp en korv på 7-11.
Svenskt-täringsliv. Det kan jag säga för jag är faktiskt styrelseordförande i ett företag.
Finns 7-11 kvar? 😉
7-23?
Tvåa? Då blir det Biltema-körv…
Ska försöka rapportera från min lokala svindyra vinbar i Stockholm. Den borde spegla köplusten just nu. Igår var det tomt runt 5-tiden på en tisdag. Säger inte så mycket. Ska kolla i kväll vid åttatiden.
Kämpah. Starkt content. Tack för det du gör.
Reality speaks!
Vi var några som slank in på Vinbaren vid södra larm götet i lördags vid halv nio. Var nästan knökat. Måste erkänna att jag är lite förvånad, men engagerad och vänlig personal. Så var det inte alltid på krogarna före pandemin.
Det kommer säkert varslas mer under våren. Men en sektor bör klara sig ganska bra i år: Försvarsindustrin.
USAI genererar ju pengar till SAAB iaf.
Och konkursförvaltare kanske?
Tråkigt med en artikel som tar upp hur 60/70-talister blivit curlade av bostadsmarknaden. Hur ska jag och 90talist nu kunna bråka med gubbar här i kommentarsfältet? 🙁
Ja e int bitter
Tror du vi växte upp i överflöd?
Macka till kvällsmat, cykla till alla fritidsaktiviteter oavsett väder och säsong, semester i husvagn på Bästkusten i en stuga i bästa fall och 2 TV kanaler (om man inte bodde i väst Skåne, då hade vi en dansk kanal också om vädret tillät)
Lappade kläder. Videobandspelaren kom i slutet på 80-talet.
Musik fanns på P3. Ibland. Vet du vad Trackslistan och C90 band vad?
Klart vi skall ha vårt otium nu 🙂
Låter som min uppväxt. (född 1991).
Förutom att vi hade 3 TV kanaler och reste utomlands fyra gånger under en 15 års period. Men en stuga på “bästkusten” var det aldrig tal om, cykla till stranden var för det mesta sommarnöjet. Då var/är mina föräldrar ändå akademiker med hyfsade löner.
C90!!! Jävla lyxlirare, jag fick klara mig med C60…
C, lyx.
Måste ständigt och jämt påminna mig om Poes law, inlägget bar sarkasm.
Ska vi hårdra det så tror jag inte reellt det spelade så stor roll när man är född, snarare i vilken socialgrupp du är född – jag menar är du född 1972 eller 1997 av socialgrupp 3 har aldrig semesterhus i Smögen varit en grej.
Visst, förmodar att vi hade olika medium av smurfits när vi var små, men på det stora hela var det nog same same.
VIKTOR_
Jag känner med dig (och samma sak, också 90-talist).
Slitit röv under 10 år för att kunna köpa ett hus utan att sälja ena njuren. Slutade ändå med 50 procentig belåningsgrad och lån på dryga 2,5 miljoner.
Vore intressant att veta vad 90-talister i snitt har i bostadslån. Finns någon sådan statistik?
Lånade 75% hos Stadshypotek år 1994 på första ägda boendet. Resterande 25% lånade vi på föräldrarnas hus. Dvs 100% belåning.
Fast resonemanget om skuldfrihet för de som köpte för 30 sedan förutsätter två saker.
1. Att man amorterar.
2. Att man inte tar nya lån för underhåll av fastigheten.
Underhåll som stambyten, lägga om tak, byta fasad, osv… kommer ju på villor/lägenheter med 30+ år på nacken, och då blir det inte 90-tals byggpris på det nu.
De har väl gjort avsättningar för underhåll? Det som så högljutt krävs av samma generationer angående vissa föreningar.
Ja, eller hur. Man sätter ju av iaf 2500:- SEK i månaden för underhåll av villan och 1000:- SEK per månad för lägenheten. Duh.
Helst utan uppräkning för inflationen, när man ändå förräntar pengarna på konto sköter det sig själv över tid och man kan behålla samma låga nivå.
Tills en ordförande får för sig att renovera hela huset med italiensk marmor eller husägaren bygger en swimmingpool för underhållspengarna, för det höjer ju värdet på huset…
Räcker inte med 2500 för en villa. Räkna med halva produktionskostnaden över 50 år för renoveringar.
Och renoveringsåtgärder är dyrare än produktionskostnad. Det är alltså dyrare att lägga om taket än att bygga taket.
För 30år sedan var det inte valbart att amortera.. Sen så om man nu bara gör det så kan man nog leva med att låna till större underhåll. Tycker att det borde vara bra nog att bli skuldfri mellan stambyten och takomläggningar.
Håller med. Vi sätter av undehållsfond till villan, 3000 kr per månad, samtidigt som vi amorterar offensivt. Med tanke på rådande, och kommande, inflation betalar vi hellre av värdet av takbytet och lånar upp det när det är dags om 10-15 år.
Förutsätter att man kunde/vågade köpa på 90-talet.
Studielånen kunde växta trots att man betalade mer än en månadslön om året i avgifter; bolåneräntor över 10; arbetslöshet eller skitjobb; llöner som kunde stå still i 3 år trots inflation.
Då var det inte så lätt att hoppa på bo-tåget. I alla fall om Mamma/pappa plånbok saknades eller hade fullt upp med sina egna lån.
Men jag kollade Mäklarstatistik för min nuvarande hemby (100 000+ stad). De som gick in på 90-talet har haft en riktig drömresa. 1996 var kvadratmeterpriset på bostadsrätter ungefär 1/10 av en månadslön (median). Den andelen ökade fram till 2015 ungefär. Sedan dess har kvadratmeterpriset legat på ungefär en månadslön. Jag antar att det var smärtgränsen i lågräntemiljön.
Kan också referera till hembyn 100 k-stad.
Betalade 2.4 k per kvm och det tyckte de flesta var vansinnigt dyrt 1994.
Pris i dagsläget cirka 24 k per kvm.
Allt är som ni förstår räntestyrt. Väsentlig skillnad på att betala tvåsiffrig ränta mot dagens 3.6% på rörligt.
De flesta lobbyorganisationer vill väl bara visa hur jävla synd det är om arbetsköparna och att de absolut inte har någon som helst möjlighet att klara löneökningar på 4,4%. Då brukar de vanligtvis hota med varsel för att skrämma facken och dess medlemmar (istället för att hota med sänkta aktieutdelningar. Men då de flesta av oss har någon form av sparande i pensionsfonder, så är ju inte utdelningar något enbart negativt, men sannolikt inflationsdrivande?!) Men att hävda att löneökningar på runt 4% skulle vara inflationsdrivande måste vara årets största lögn.
För förra avtalsrörelsen fick de allra flesta löntagare typ 2% i löneökning, och med nuvarande inflation, alltså en rejäl reallönesänkning. Så hur kan vi då ha inflation överhuvudtaget i dagsläget? Ja inte beror det på att vi fick för mycket i löneökning iaf, oavsett vad trollen i SN och deras lobbyorganisationer hävdar.
Det råder även brist på kompetens i väldigt många branscher, så om inte folk får minst 4% i löneökning, så kommer de, som har möjlighet, att byta arbetsgivare, för att på så sätt försöka få mera i ökning. Vilka konsekvenser det får för arbetsköparna att kompetent personal slutar kan de flesta räkna ut. Så lycka till i framtiden alla berörda!
Känns väl lite som du säger att man hela tiden plockar ner nya argument av de lågt hängande frukterna för att invända mot att lönerna ska öka. Tycker den trenden hållit i sig ett bra tag. Länge hette det ju att vi kan inte höja lönerna mer än inflationen och till och med att det heter “Lönejustering” för att matcha inflationen. När den nyssnämnda sedan sticker iväg så byter man ängsligt fot och mummlar om annat. Att jag sedan haft krav på att öka tillväxten på mitt ansvarsområde med mellan 6-14 % per år verkar inte ha något med saken att göra.
Klart man kan byta jobb, men vem vill sätta sig i situationen sist-in i dagsläget?
Det som är helt klart är att oavsett hur man vänder sig har man arschlet bak och får skaftet.
Jobbar du som tjänsteman så är “sist in, först ut” väldigt sällan använt, utan företaget kommer överens med de som de vill bli av med och betalar dem för att bli av med dem.
Jobbar du som arbetare så gäller heller inte “sist in först ut” i någon särskild utsträckning. Efter förhandling är det endå de med nödvändig kompetens som får stanna. Företaget behöver inte ens betala för att bli av med personal, istället tvingas de arbeta till sista uppsägningsdagen.
Man borde åtminstone få arbetsbefrielse med minst en betald månad per anställningsår vid uppsägning p.g.a arbetsbrist. Men icke, facken lyckas tyvärr sällan förhandla fram något av ordentligt värde för medlemmarna nuförtiden. Det kanske strejkas för lite helt enkelt? Eller så är medlemmarna inte så konfliktbenägna när de har lån över taknocken och elräkningar de aldrig kunnat fantisera om att de vill ta fighten för bättre anställningsvillkor?
Får det till att guldpriset är upp hela 5% sedan årsskiftet och alltså tillbaka på en nivå det låg på förra året?
Ligger säkert en hel del i resonemanget om skevheter i fördelningen av tillgångar. Precis som du säger Lars så har vi en stor hög med 50, 60 och 70-talister som har blivit förmögna bara genom att äga sitt boende och inte har eller iaf inte borde ha några skulder att tala om. Snedfördelningen av tillgångar lär inte varit så här skev i Sverige sedan statar-samhället. Resultatet av galen penningpolitik med världens lägsta räntor mitt under brinnande högkonjunktur pga av ett höftat inflationsmål som har varit viktigare för Ingves att nå än att undvika en pot härdsmälta i samhällsekonomi. Hört från en vän: Dennes föräldrar köpte sin villa för en miljon någon gång på 90-talet. Sålde nyligen för 16 miljoner.
Många i storstäderna är privatförmögna i dag. Behöver inte låna upp till skorstenen när de byter bostad. De kan även köpa lägenheter åt sina barn. Och fortsätta gå på dyra restauranger på kvällarna. Det är bara att se den bilpark som kör omkring på gatorna i Stockholm. En BMW X-5 är liksom bara en bil i mängden.
Samma 50 60 70-talister i Sthlm har nu 14 grader inomhus pga elpriset så det vette fan om det finns pengar.
Kan ge ett enkelt exempel från US. Där ligger nu leasingkostnaden för en bil på cirka 1000 USD. Det betyder inte att leasingtagaren har stålar, däremot ser det ut som han har stålar.
En bekant som jag alltid trott badade i pengar drog ned till 16 grader och försökte elda istället i sin villa.
Med tanke på underhållsskulden som kommer pga. kallställda rum och att han inte är en idiot var det nog framtvingat.
Skenande räntor och elpriset gör nog mycket skada just nu.
I området i Bromma där jag växte upp pratade alla om bostadsbankomaten tidigt 2000-tal.
Priserna ökade och dom tog lång för renoveringar och lite extra för resor, inflationen åt ju ändå upp lånet.
Sen billån på det.
Nu när räntorna går upp så är många av de äldre generationerna absolut inte fria från lån som dom borde vara men nu har dom väl börjat sälja istället och byter ned sig så dom kommer undan ändå. Har också sett många sämre bilar nu senaste året så en hel del har nog bytt in bilen och cashat en billig liten istället.
Kan lägga till att 1000 USD är per månad för att undvika förvirring (källa Motley Fool)
Detta sker samtidigt som Exxon Mobil är det företag som tjänar mest stålar i US efter Apple och Microsoft.
Kuriosa: Exxon (då Esso) slog världsrekord i bolagsvinst samma år som oljekrisen rasade som värst 1973 trots att råoljepriset femdubblades.
Varselvarningarna är en del av löneförhandlingarna som börjar nu.
Fick en flash om att svenskt PMI steg i januari, första gången sedan invasionen av Ukraina. Dessutom faller index för råvaru och insatsvaror och leveranstiderna faller för fjärde månade
Det indikerar knappast högkonjuktur men mycket pekar på att den sk inbromsningen är på väg att avta och kanske rent av plana ut. Jag har svårt att se att inte året och nästa års löneförhandling ser tuffa ut.
Det finns ingenting att invända mot i artikeln som det länkas till förutom rubriksättningen.
Livsmedelsbutikerna är under prispress med sjunkande marginaler. Axfoods rörelsemarginal har dippat från 3.1 till 2.5% (då kan ni tänka er hur illa det är hos mindre konkurrenter).
Med tanke på elpriserna och ränteläget kan det bli svårt att klara sig på en lön för barnfamiljen tänker jag, alla har kanske A-kassa nuförtiden men den är väl lägre än lön?
När vi tänker de som åker dit på elpriserna ser vi framför oss villan i bromma och att dom får skylla sig själva. Det finns ju oändligt många hus ute på landsbygden i Sverige och i mindre städer med arbetande föräldrar i nån tillverkning och sånt som är konjunkturkänsligt, både i eget boende och som hyr.
När fabriken drar ned men kostnaden att värma huset skenar kan det bli obehagligt för rätt många.
Jag upplever också en matinflation som är rätt spännande, ett paket smör för 70kr och skulle köpa en vaniljsås till nybakad äppelpaj – 45kr…
Dom brukade man kunna få på citygross för 15 spänn när dom var på erbjudande.
Man kan ju bara dra ned allt till en viss gräns här…
Jag upplever att balansen i lön – kostnader är helt åsidosatt nu.
Det är alltid en diskssion att en genomsnittsfamilj skall klara sig på genomsnittslön mellan varven i tidningarna men just nu är det press på grupper som absolut inte “förköpt” sig med snordyrt hus.
Sen kanske man kan argumentera för att elektricitet, vatten och mat är en lyx som man bara får om man har råd men då känns det som vi sopat bort 80 år av utveckling. På 1930-talet gick det alldeles utmärkt med Egna hem och på 70-talet tryggade vi elförsörjningen. Men 2023 är man lyckligt lottad om man kan ta en dusch i veckan.
Man får lära sig avstå. Du behöver inte smör. Dels finns det ersättningsprodukter, dels kan man helt avstå.
Och äta smörgås är bara en social konvention, går att äta varma mål och doppa brödet i såsen.
En annan sak är att man bara köper på rea eller kort datum. Bregott kan manfå för 50 kronor om man letar.
Vad gäller uppvärmning så blir det svårt om man har ett dåligt isolerat hus utan eldstad. Har man eldstad får man köpa stor lass ved på våren, en vedbod bygger du lätt själv.
Grytor får bli den nya normen, rotfrukter, potatis och ris har de flesta råd med. Köp kryddor i storpack i exotiska butiker så blir det billigt.
Du får göra dig av med boken och promenera till busshållplatsen. Gå upp kl 4 går bra om man lägger sig tidigt, TV-tittande är bars ett slöseri med tid. Det går utmärkt att läsa alternativa media på bussen eller tåget.
Som du skriver är vi tillbaka på 50-talet.
Vilket drömliv 😀
Det är svårt att se hur reallönerna ska åka raket till 2021 års nivå redan 2026 baserat på avtalsrörelsen såhär långt…
Men det är KI:s prognos https://www.publikt.se/nyhet/reallonerna-bedoms-inte-aterhamta-sig-forran-2026-24739
Bra priser på XXL.se. Förmodar att försäljningen gått sådär och att kassaflödena ut finns kvar.
XXL var ju rätt illa däran innan coronakrisen, sen fick de en jäkla spark uppåt när alla skulle ut i naturen.
Nu är det la mer på väg tillbaka till situationen innan, kan man ju tänka sig.
Köpte nya skor för vandring. Ordinarie pris 2100. Betalade 900 ink frakt.
Inte på XXL utan det gäller hela branschen.
Bostadsrallyt gäller väl i huvudsak bara de som var smarta nog att bosätta sig i storstad? Min bostadskarriär som 60-talist i mindre stad långt från våra största städer ser ut så här:
Hyreslägenheter till 1995. Noll vinst, noll skuld.
1995, köpt bostadsrätt för 145 000 :-
2005, såld för 400 000:- (vinst ca 230 000:-), köpt villa för 1,7 MSEK
2013, såld för 2 MSEK (vinst ca 250 000:-), byggt nytt för ca 4,2 MSEK varav ca 500 000:- i egen insats.
Värde på dagens marknad ca 6-7 MSEK (som högst enligt Boolis värdering ca 8 MSEK), aktuella lån ca 3,4 MSEK, amorterar ca 5500:-/mån. För min del innebär “karriären” att jag kommer vara skuldfri strax efter min 100-årsdag, om jag undviker renoveringar i 50 år 🙂
Det är klart, skulle jag sälja idag hade jag haft ca 3 MSEK i cash, vilket borde räcka till en halvdan 70-talsvilla i mindre attraktivt område och skuldfritt eget boende.
Det som har gynnat storstad sedan 1995 är avskaffandet av fastighetsskatten 1998.
Sagt det förr och säger det igen. Det är absurt att småhus och BRF går med fast avgift (undantag finns) medan i princip all annan beskattning sker efter intjäning.
Den gamla fastighetsskatten var bisarr. Ökade efter orealiserat värde. Politiker som rekommenderade ökad belåning för att betala skatten. Finns ingen intjäning att tala om i eget boende.
–
Självklart är det mycket bättre med fast avgift.
Håller med att den var bisarr. Vi har gått från bisarr till absurd.
Vi inför ju nya skatter som fungera så?
ISK – om värdet på mina aktier går upp så måste jag betala mer varje år i skatt trots att jag inte sålt aktierna.
Det kanske var det som skulle vara lösningen på fastighetsskatten? Skatt på värdet på huset även om du inte säljer men skattefritt när man väl säljer?
Det var förslaget i skattereformen, men då tjöt Villaägarnas Riksförbud “FASTIGHETSSSKATT!” så därmed skrotades hela reformen. Som hade inneburit totalt sett minskad beskattning på boende och tagit bort inlåsningseffekterna.
Så det blev inget 120 000 i grundavdrag och platt skatt ovanpå det heller.
Ah, just ja. Jag fick betala ett par tusingar mer mer i fastighetsavgift än den avskaffade fastighetsskatten. Rätt många på mindre orter som råkade ut för samma sak. Också en snygg reform. Du har nog helt rätt i att det bidrog till skenande priser i storstadsområden, här påverkade det inte alls. Utom möjligen för villor i de absolut mest attraktiva lägena med centrumnära sjötomt som hade högt taxeringsvärde. Men där bodde ändå inte särskilt många pensionerade vårdbiträden eller kassörskor på ICA.
Men att skatten bestämdes av ett fiktivt värde var korkat och drabbade vissa rätt hårt, även om det fanns begränsningsregler. Den borde nog istället ha satts efter köpeskillingen och därefter möjligen omräknats enligt KPI eller någon annan lämplig faktor.
Du tjänar inga pengar på ett hus. Du betalar reavinst om du säljer med vinst.
Gå inte på snacket om virtuell inkomst, det kan användas för att motivera skatt på en cykel med eftersom du slipper betala drivmedelsskatt.
>Du tjänar inga pengar på ett hus
Det “skattefilosofiska” argumentet är att du investerar i eget boende för att slippa betala hyra. Dvs avkastningen = insparad hyra för motsvarande boende (minus underhåll, kapitalkostnader etc). Dvs Bostadsinvesteringar skall likställas med andra investeringar (för att ge en hyggligt neutral investerings-lanskap).
Problemet är att boende inte är en investering “som alla andra” och det tvingade fram en massa undantag (max 4% av hushållsinkomsten t.ex ). Dessutom kunde taxeringen ändras bara för att omgivningen blev modern/omodern. Som bonus ledde det till sub-optimalt taxeringsfiffel (finns det något annat skäl till halvkaklade badrum t.ex? Förmodligen eftersom var vanliga i hyresrätter också).
Har sett exempel på fastighetsskatter i USA (typ San fransisco) där fastighetsskatterna verkar vara helt absurda.
Däremot kan man diskutera om de svenska ränte-avdragen borde vara sänkas när fastighetsskatten i princip saknas och ISK-skatten i princip har ersatt ränte-skatt. Eller i alla fall bara tillåta avdrag upp till nivån för fastighetsavgift och kapitalskatt (men avdrag mot löneskatt infördes av en anledning så det har säkert sina nackdelar).
Det är en ursäkt för konfiskering. Du investerar i en cykel för att slippa kostnader för taxi, så var e cykeltur borde förmånsbeskattas.
Du investerar i en utbildning för att få högre lön.
Exemplen kan göras oändliga.
En annan fördel med en hög fastighetsskatt är att man håller borta högljudda barnfamiljer, fattiga och annat folk från villaområden. De hör hemma i hyresghettona. (viss ironi)
VVV
Vi önskar alla att allt var gratis men nu fungerar det inte riktigt så.
På rak arm kan jag inte komma på något land i världen som har mer fördelaktiga skatter på eget ägt boende (därav de till synes höga priserna på bostäder ut mot konsument).
Det enda vi med säkerhet kan konstatera är att avskaffandet av fastighetsskatt var gynnsamt för de mer attraktiva objekten.
Allt där var ett led i politikernas dopning av ekonomin (negativ ränta osv) för leva i Lyxfällan med alla storskaliga projekt. Nu går det inte längre och endast skulderna finns kvar till en allt mer krympande ekonomi. Nu är det öppet mål för populisterna längst ut på kanterna när väljarna inser att vi måste slås om resurserna.
>Nu är det öppet mål för populisterna längst ut på kanterna
Hmmmm: Borgarbrackorna bekämpar Inflationen genom att uppmana arbetstagarna att hålla igen istället för att höja räntan – Och det är invandrarnas fel. :-).