Riksdagen ska ha klubbat igenom ett förslag om “riskskatt för kreditinstitut” som ska läggas på alla banker som har lånat ut minst 150 miljarder kronor (GSEK) på den svenska marknaden och beräknas landa på 5 GSEK om året, som kommer betalas av dig som kund, eller cirka 500:- SEK per svensk och år. Dina bolån kommer bli dyrare.
Myndigheten för Degen Ska In (TM) |
Riksdagen ger nu alltså regeringen i uppdrag att lägga fram lagförslaget, som ska börja gälla år 2022. I praktiken ser det ut som att man kommer lägga 0.05% beskattning på lån banken gett ut på den svenska marknaden för år 2022 och 0.06% för år 2023. Pengarna ska inte fonderas för att hantera kraschade banker, utan går rakt in i politikernas plånböcker att fördela utifrån ideologi, populism och vad som rasas om i media för stunden.
I praktiken innebär detta alltså att ditt bolån kommer få 0.05 och sedan 0.06 procentenheters högre ränta eftersom banken kommer skicka vidare kostnaden till dig som slutkund – har du något att anmärka på detta får du väl kräva högre lön av din arbetsgivare. Snittet för belastningen på de svenska hushållens ca 10 miljoner invånare blir 500:- SEK per person och år, gammal som ung.
Företagens lån kommer också skickas vidare till slutkund, naturligtvis.
Riksdagens betänkande hittas här och några kryptiska undantag ska ges som “lokalt förankrade banker”. Om detta betyder att de lokala sparbankerna slipper skatten och därmed kan konkurrera bättre på t ex bolån är oklart. Kanske sorteras de in under Swedbank som de nog mest är återförsäljare åt på lånefronten, och får därmed inte någon fördel. Även Kommuninvest ska undantas.
Skatten bör rimligtvis sätta press på bostadspriserna genom högre räntor och kommer initialt antagligen främst drabba de som har rörlig ränta, som därmed får ta hela smällen. Bankerna kan inte höja räntorna för de som redan bundet, men för nya bindningar av lånen bör räntan förstås bli högre än tidigare.
De flesta kommer dock skratta gott åt att bankerna nu får en straffskatt, utan att göra analysen att det är de som kunder som kommer betala.
Även andra lån än bolån kommer förstås få högre räntor.
Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.
28 kommentarer
Smygbeslattning kallas väl sånt här?
Ungefär som allmän löneavgift i egenavgifterna som arbetsgivaren betalar åt dig. En ren skatt som inkräktar på löneutrymmet.
30 % ränteavdrag.
o,o5 % i bankskatt
Ett löjligt skådespel.
Riksbanken tycker antagligen att det är bättre att bara sänka ränteavdraget till 25% eller vad det kan bli i stället för att komplicera systemet. Men eftersom det är poliskt omöjligt hittar man på en sådan här sak istället.
Och ja. Lite konspiratoriskt lagd är jag antagligen.
Den som är satt i skuld är icke fri.
Det är man knappast i en hyresrätt heller…
Beror väl på om man är skuldsatt i övrigt eller inte. Det är inte bara samhällets olycksbarn som bor i hyresrätter, om du nu trodde det.
Boende i hyresrätt med ett rejält kapital i ryggen, så kan man välja att gå in på bostadsmarknaden som köpare när helst man finner det lämpligt.
Fast ditt kapital blir mindre och mindre värt för varje år blir det svårare och svårare med de som gjort en bostadakarriär med tillhörande hävstång på kontantinsatsen.
https://valueguard.se/indexes
@Karl… Det kanske är smart att ha pengarna tillgängliga men som Sven-Erik skrev, så kommer du att konkurrera om bostäder med köpare som precis har sålt ett annat boende. Dina pengar på banken har sannolikt inte haft samma utveckling.
Ja, har du varit duktig på att investera så är det under kontroll, men då ska du vara villig att sälja av dina innehav trots att marknaden för stunden är låg.
Ja börsen har ju ändå gott bättre än bostäder. Den är get ju få som tar samma risker på börsen, I alla fall med avseende på hävstång man kan säkert argumentera att bostäder är lägre risk i grunden.
Ja, det är väl klart att slutkonsumenten får betala alla påslag och avgifter. "Varan" och verksamheten blir ju dyrare. Naturligtvis vill bolagen inte tulla på sin vinstmarginal.
Som vanligt kör man över remissinstanser. Riksbanken var inte imponerad eftersom a) skatten inte är öronmärkt till finansiella kriser och b) att man bara tittar på ett datum för att bedöma bankens risk. RB ser en möjlighet till kreativ bokföring och därmed större risker i systemet kring dessa datum.
Men – vad vet väl Riksbanken.
Att öronmärka skatter är ju sinnessjukt. Skatter är ett sätt för staten att få in pengar för att täcka utgifter. Behöver staten
ha bättre beredskap för finansiella kriser budgeterar man för detta. Finansiella kriser får annars förebyggas genom att man tvingar bankerna att ha kapital för att klara av X scenarier, eller förbjuda mer än Y risk.
Jag håller med om att det för det är dumt att öronmärkta skatter, men då faller hela argumentationen. Om riksdagen haft ärligt uppsåt hade de höjt taket resolutionsavgiften och taket för densamma.
Bankskatten är så dum att öronen trillar av. Jag fattar inte ens hur lagstiftningen teknikt kan gå igenom när betänkandenas implementation inte är bestämd om minst sagt oklar.
Om lagen håller är nu upp till bankerna. De kan antingen omstrukturera eller pröva lagligheten rakt av.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Borde haft en transaktionsskatt istället.
Exakt hur den skulle utformas förstår jag inte. Skulle i bästa fall ge två effekter, dels lite skatt på finansmarknaden och sen möjligen att bromsa robothandeln något. Med en skatt på 1 promille på transaktionsbeloppet finns det anledning att hålla igen antalet transaktioner lite.
Eller tänker jag fel nu?
Tobinskatt har prövats förut och kostar mer än det smakar, mycket mycket mer. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Swedish_financial_transaction_tax
Bankskatten framstår som sofistikerad i jämförelse.
Transaktionsskatt förstör marknaden helt. Vi vill ha hög aktivitet, höga volymer och aktiva aktöre i handeln med finansiella instrument. Det är bra och hjälper till ge bästa price discovery och likviditet i det underliggande instrumentet.
UK har stämpelskatt på aktier. Det har dödat deras aktiemarknad helt och det är mestadels långsiktiga aktörer kvar vilket medfört stora spreadar, låg likviditet som gör det dyrare för alla aktörer.
Off topic: S öppnar för slopade amorteringskrav för unga.
https://www.dn.se/ekonomi/bostadsministern-flaggar-for-lattnader-for-unga-pa-bostadsmarknaden/
Bostadakraschen kom av sig?
Kom av sig? Den har väl inte börjat än? Villor har rusat senaste året ju.
I Cornucopias kommentarsfält är bostadskraschen alltid nära förestående.
Det är sen gammalt.
333kr/M. Med ökad konkurrens så äta några punkter upp. Ett grönt bolån ger 10p eller 667kr/M +
Ehh Swedbank är ju sosse banken, sjukt om den undantas "skatten"
Och hur blir det med renodlade hypotek?
Kan lokalt förankrad bank betyda SBAB (enbart verksam i Sverige)? Gissa varför i så fall…
Intressant analys av Omikrons spridning och utveckling, av Sydafrikansk bedömare. Om vi ska tro på Pieter Streicher så håller Omikron redan på att peaka i delar av Sydafrika, och man ser mycket färre fall som resulterar i sjukhusinläggning, jämfört med Delta, och de skrivs dessutom ut redan efter ett per dagar. Mild variant. Han menar också att "mättnaden" uppnås redan vid ca 20%, vilket han hävdar beroende på att ökningen redan gått ner nu när man befinner sig vid en nivå på 8-10%. Så matematiska modeller som hävdar att uppåt 70% kommer smittas stämmer inte, menar Streicher. Han kommenterar också hur modellerna bedömde pandemin i Sverige, och varför de räknade fel.
Videon finns på Youtube, på kanalen Unherd: "Deep data dive: Is Omicron the end of the pandemic?"
Alla ser nog att omikron framstår som mildare än tidigare varianter. Problemet som jag förstår det är att vaccinens effekt avtar snabbare än vad man hoppats på, vilket betyder att omikron kommer härja i en population som är relativt oskyddad, och är mer smittsam. Även vid mildare infektion skulle dödstalen kunna dra iväg mer än vad som är önskvärt, på grund av att andelen av populationen som kan infekteras plötsligt ökar. Hans teorier om spridningen är ju egentligen bara gissningar, kan finnas massa orsaker till att smittan går ner som är relativt unika för hans land. Även om det ser lovande ut så förstår jag den försiktighet som uppvisas inför omikron i flera länder.
Myndigheter och "experter" brukar – enligt vad vi sett i pandemin hittills – komma med skrämselpropaganda – tänk, hur skulle det gå om livet gick tillbaka till normalitet? Behovet av en ny variant var välkommet, så att de kan rättfärdiga införandet av onödiga restriktioner och Covpasss.
Att vi får en liknande utveckling i Sverige som i Sydafrika eftersom vi har en hög grad av naturlg immunitet kompletterad med hög vaccinationstäckning är väl inte otroligt. Vi lär drabbas mindre än t ex Norge och Danmark tex.
Ser ut som Landshypotek klarar sig, skönt för mig. Borde stimulera fler banker som inte är too big to fail – på gott och ont. Blir ju ett tydligt tak för hur stora nya banker kan växa sig