Linköpings kommuns bolag Tekniska Verken meddelar att man höjer taxorna på prisjusterar sophämtningen frö hushållen enligt självkostnadsprincipen. Höjningen uppges i snitt till nio procent och beror på stigande kostnader och politiska beslut om höjda skatter.
Som hushåll går det inte att ducka sophämtningen, som är obligatorisk även om boende i flerfamiljshus får den avgiften via hyran eller bostadsrättsklubbens månadsavgift.
Tekniska Verken uppger bland annat att de ökande kostnaderna beror på det ansvar för returpapper som dumpades över på kommunerna som ett dolt presstöd om 900 MSEK om året och istället för att betalas av producenten tidningarna betalas av hushållen oavsett om de läser tidning eller ej. Skatten på avfall har också höjts och kommer 2022 höjas med ytterligare 25% per ton. Till detta kommer kostnader för indexregleringar i avtal och ökad sortering i återvinningscentralerna, samt stigande kostnader för CO2-utsläpp.
Extra intressant är att detta alltså är faktiska kostnader enligt självkostnadsprincipen. Kommunen får inte ta ut vinst på monopolet sophämtning, även om upphandlade underentreprenörer kan göra detta, men ses då som en kostnad.
En stor del handlar om politiska beslut som alltså gjort dina sopor dyrare. Substititionsmetoden gör väl att alternativet släng mindre sopor gör att detta inte påverkar inflationen. Eller så kommer kvalitetsjusteringar användas för servicens sophämtning har blivit så mycket bättre. Eller så är dina sopor mycket bättre idag. Eller något.
Officiell inflationstakt är 3.6% men faktiska ökade kostnader för sophämtningen i Linköping är alltså 9% – vilket mer är i linje med PPI, vilket vi återkommer till i ett senare inlägg.
Lite udda är att Västtragik nu höjer sina biljettpriser, men bara med 2.9%. Antagligen en felräkning eller så höjer man skattefinansieringen mer.
15 kommentarer
I min ungdom extraarbetade föreningen med uppsökande pappersinsamling och fick betalt för det. Har returpapper ett negativt värde nuförtiden?
Tekniska verken säljer ju också el & fjärrvärme, producerad av sopförbränning, och borde rimligen tjäna mer pengar på energikrisen.
Staten tar numera ut skatt på sopförbränningen, ett beslut från MP efter att i princip alla kommuner numera gör på detta vis.
Blir intressant att se hur fjärrvärme priset utvecklas från 2023.
Varierar säkert stort, här:
1% 2022
1-3% 2023, 2024
https://www.kraftringen.se/globalassets/kraftringen/media/dokument/prislista/fjarrvarme/kraftringens_prisandringsmodell_2022-2024.pdf/
1 procent verkar vara standard för 2022.
Den höjningen täcker inte de ökade kostnaderna.
Som det ser ut just nu (vilket aldrig stämmer i framtiden) behövs det kraftigare höjningar framöver.
Delar en länk om elpriset:
https://www.electricrate.com/data-center/electricity-prices-by-country/
Äsch, sopförbränning är väl ett nödvändigt ont sen EU förbjöd deponi och har väl ofta offentliga utförare, de kan ju gå lite back några år utan konsekvenser om de bedömer det affärsmässigt fördelaktigt eller ta ut det i nån annan kommunal ände?
Bäste Ben. Nu är det inte bara sopor de bränner, speciellt inte vintertid när taxorna för fjärrvärme är höga.
Men visst, de kanske kan bokföra posten på ett passande ställe.
Östergren London höjer räntan. Kan det sprida sig?
Vänliga hälsningar
Nanotec
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jo Turkiet har en konstig ledare, som leder landet i en destruktiv riktning.
Sverige följer ECB och förmodligen följer ECB amerikat. 0,9% känns inte så högt när man upplevt 500% 16:e september 92.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Norrtälje höjer fasta avgiften med 3% och sophämtningen med 2,8% och slam 3,2% så det är väl i linje med inflationen.
NSR höjde förra året taxan i Ängelholm med 44%. Man försökte släta över det med som en pizza extra i månaden…
Räcker det? Känns som man får slänga på en fanta också!
Västtrafik har väl höjt två gånger om året det senaste.. en gång vid årsskiftet och en gång i samband med någon förändring av biljett systemet.
Lite i skymundan har SCB nu efter lunch meddelat att taxeringsvärderna för småhus har ökat med 13,5% och därmed ökar kostnaderna för hushållen också.