Den socialdemokratiska regeringen presenterade igår tillsammans med regeringskollegan Miljöpartiet, samt stödpartierna L och C en reformering av arbetsrätten, den sk LAS. Det ska nu ges ökade möjligheter att gratis avskeda personal och fler ska få undantas från de så kallade turordningsreglerna, oavsett storleken på företaget.
 |
| Klipp dig OCH skaffa ett jobb |
De nya undantagen från turordningsreglerna går från två personer för företag med tio eller färre anställda, till tre personer oavsett arbetsgivarens storlek. Man ska även om man omfattas av kollektivavtal kunna undantas från turordningsreglerna om facket gör upp med arbetsgivaren, dvs är du facklig medlem kan du komma att få sparken först oavsett anställningstid om du inte fjäskat med din lokala fackliga småpåve.
Man ska också kunna sparka enskilda anställda av sakliga skäl i stället för tidigare saklig grund. Det blir helt enkelt enklare att göra sig av med folk som inte sköter sitt jobb eller blivit omoderna pga arbetsbrist oavsett turordningsreglerna.
Det hela kallas flexibilitet, ett ord vi känner igen från det framtida svarta nedsläckta strömlösa Sverige.
Socialdemokraterna fortsätter visa att de inte längre är ett arbetarparti, utan arbetare som vill föra kampen mot de elaka arbetsgivarna som betalar folks löner röstar rimligtvis på Vänsterpartiet framöver. Förhoppningsvis får vi se svenska S gå en kontinental utveckling till mötes där man stormar vidare på tio procent i opinionen.
Dock är konjunkturläget nu sådant att få kommer drabbas och det oavsett är relativt sett lätt att snabbt få ett nytt jobb, så någon riktig upprördhet kommer man nog inte få i opinionen. Dessutom har väl alla som har ett jobb redan slutat rösta på S och de som fortfarande gör det sorteras in i facket “jag dör hellre än röstar på något annat än Socialdemokraterna” och anser att partiet är ofelbart, samt att förändringen av arbetsrätten var positiv.
59 kommentarer
Man har väldigt länge kunnat säga upp folk oavsett turordning genom avtal med facket. Googla "avtalsturordning" eller "avtalsturlista".
Några små steg framåt i alla fall med att man ska kunna undanta fler. Gott så.
På mitt tidigare jobb hade man en-mans turordningskretsar. Folk togs ut från deras vanliga arbets-gemenskap och kamrater och placerades i "fryshuset", så att kamraterna inte skulle bli oroliga. Jag placerades också helt ensam i ett hus, som hade varit fuktskadat, men som hade dränerats om. Men den var för mig som pandemin, "den introvertas våta dröm". Jag hittade en trappa som ledde till vaktmästeriet och jag gick dit för att berätta fräckisar med post-killarna. Deras jobb skulle också läggas ut på entreprenad, precis som repro, rapport, verkstäderna etc. Hela havet stormade! Själv pluggade jag för fullt till tentor, för att ta mig vidare.
När jag hade fått min utbildnings-fallskärm, som snabbt förkortades ner, som var brukligt, till halva tiden, var jag ändå nöjd. Personal-mannen (kvinna) och institutions-chefen påpekade mig att karpaltunnel-syndrom i själva verket beror på att man inte har ätit sina luncher i arbetsplatsens matsal, vilket orsakar näringsbrist och gör att nerver kommer i kläm. Alternativt var det pga att jag hade grävt med spade någon gång på min egen tomt. Eller att det var en psykisk diagnos. Eller att jag inte hade kunnat samarbeta och tvinga för mig okända människor till laboratoriet för att göra elinstallationer. Både 230 V och 24 VDC.
https://da.se/2019/01/vibratiosskador-ett-livslangt-lidande/
Ni som är normalt funtade, kanske förstår att CTS, karpaltunnel-syndrom, kommer att öka lavinartat, när många arbetare måste göra mer jobb än förut. Kvinnor får CTS dubbelt så ofta, jämfört med männen, pga sina spädare handledstunnlar.
Risken att på nytt få CTS är ca 2%, så det är dumt att sparka folk med CTS, det blir bara ett kunskapstapp.
Vår fantastiska sekreterare, "Kris-Tina", drabbades av cancer, samtidigt som hon skulle organisera en stor, viktig, internationell konferens. Mannen som skulle hålla i spektaklet, utgick ifrån att sekreteraren skulle ställa upp ändå och skjuta upp sin cancer-operation med 5 veckor (om jag minns rätt). Mannen såg ganska sammanbiten ut. Sekreteraren led svårt av situationen, men valde operationen ändå. Kommer vi att se mera svåra val, när arbetsrätten snart naggas ännu mer i kanten?
Den duktiga "Kris-Tina" hade faktiskt gått med på att skjuta upp sin bröstcancer-operation med några veckor, för att kunna organisera den viktiga konferensen i Stockholm. För att vara till lags. Men sedan började hon fundera på, om det var så vettigt att offra sig och ta risken att bröstcancern hinner sprida sig under dessa veckor. Det var inte något populärt beslut och det orsakade en hel del besvikelse och ilska. Det blev operation och ett halvår lång cellgifts-behandling, så då var hon tacksam för att ha tagit behandlingen, som doktorn insisterade på. Hur många fler smärtsamma val som den nya, förändrade arbetsmarknaden kommer att leda till, när kvinnorna drabbas värst?
Jag minns att min dåvarande chef sa till mig på 90-talet, att jag "inte skulle satsa på någonting privat inom det närmaste halvåret". Vad menade han med det, tror ni? När jag sedan berättade för honom att jag hade köpt hem en stor burk målarfärg till huset, blev han skitsur.
Ja, bara man ger alla man har anställd en egen titel så kan man bara hävda arbetsbrist på just den kompetensen. Blir endast svårt när man har riktigt många anställda. Men jag har iofs sett företag med mer än 3000 olika arbetstitlar.
Jag hade ett tag ett företag med nästan 100 anställda och då använde vi detta. Jag kunde och sparkade vem som helst helt utan problem eftersom alla hade en egen titel vi hitta på. Funka i de 15 år jag drev det.
Avtalsturordning i större företag har varit smidigt, om än dyrt. Inte varit ovanligt med 9-18 månaders ersättning medan man är arbetsbefriad för de som får gå i utbyte mot att företaget helt får sätta egen organisation oavsett anställingstid.
De gamla reglerna är illa anpassade till företag med väldigt många olika typer av anställda och där facket sover. De nya är inte sådär jättemycket bättre, men tycks bli steg åt rätt håll i alla fall.
Kombon som S lockar med är såklart det nya omställningssystemet, där man kan studera ett år mot 80% av lönen upp till ett tak om 25k eller nåt sånt (ung samma villkor som i a-kassan — i bolag med kollektivavtal kan de säkert avtala om att fylla upp till hela lönen).
På den goda tiden var 24 månader rätt standard inom telecom. Nu krävs motprestation för lite längre paketlösning som 18 månader t ex såsom söka arbete, studera eller starta egen låda med bibehållen lön och tjänstepension. Ändå är det såklart rätt billigt att säga upp i Sverige, jämförelsevis med vissa andra EU-länder.
Jag hörde från många håll, att de flesta fick sina utbildnings-fallskärmar halverade, så man kanske inte ta för givet 9-18 mån, utan snarare 4.5-9 mån. Så funkade det hos oss i a f. Jag fick ett jobb precis när min utbildnings-fallskärm gick ut. Lönen var dock lägre.
"och de som fortfarande gör det sorteras in i facket 'jag dör hellre än röstar på något annat än Socialdemokraterna'"
Träffade en gång en gammal Socialdemokrat som menade att han skulle lämna S och bli Sverigedemokrat när han ligger på sin dödsbädd. För "det är bättre att en Sverigedemokrat dör än en socialdemokrat".
Regeringen synades Vänsterpartiets hot om att fälla denne , det visade sig att tomma tunnor skramlar mest.
Chiefen kommer strax in och hyllar försvagandet av arbetsrätten.
Cornucopia: Nej min gode man så enkelt är det inte! Till att börja med då att jag tillhör den generation som påbörjade arbetslivet innan LAS började gälla 1974 och där de aktuella angelägenheterna reglerades via avtal, stadgor och etablerad praxis med en grundläggande rättighet enligt Huvudavtalet för arbetsgivaren att fritt antaga och avskeda arbetare. Där noteras att med begreppet Arbetare avsågs huvudsakligen LO-anslutna.
Även att notera att LAS är starkt sammankopplad med den något år därefter tillkomande MBL rörande den lokala förhandlingsgången.
Samt att undertecknad då under yrkeskarriären i flera decennier varit fackligt aktiv och känner då och har erfarenhet LAS i alla dess aspekter, inte minst de förändringar som kontinuerligt skett i detaljer i denna lagstiftning under de gångna drygt 45 åren.
Som Joakim Persson helt riktigt påpekar i kommentar härovan så hos vad vi för enkelhets skull kan kalla Seriösa Företag där Ansvarstagande fackliga organisationer är verksamma så har i stort sett LAS aldrig varit något problem utan dess dispositiva delar, däribland turordningsreglerna, har lösts genom Avtalsturlistor.
Med andra ord är min personliga åsikt den att där inte finns någon egentlig grund till den här aviserae förändringen av LAS.
Samt yterligare att min personliga åsikt snarare är den att jag hellre sett ett förstärkande av LAS i vissa avseenden, bl.a. rörande tillåtna anställningsformer och dessas tillämpning.
Personliga åsikter åsido däremot att under lång tid har upplevts att där funnits en majoritet i Riksdagen för förändringar av det slag som här aviseras och det som närmast faller i tanken är varför inte Alliansregeringen under sina 8 år vid regeringsmakten inte vidtog sådana förändringr som från deras sida uppfattats som önskvärda.
Samt därifrån till konstaterandet att ett flertal detaljer i det aktuella kan belysas och diskuteras vidare men att som faktum kvarstår att Arbetsgivarna och de två tyngsta LO-förbunden, Metall och Kommunal, samt i stort sett hela den samlade fackliga tjänstemannarörelsen, i storleksordning av samma omfattning som LO, stöder liggande förslag.
Så vad man än må tycka … I realiteten finns inte så mycket mer att diskutera.
LAS är redan som den är idag något av en chimär. Folk tror de är skyddade av sist in först ut men finns det kollektivavtal så blir det nästan alltid en avtalsturlista förhandlad med facket istället. Då gäller den istället för sist-in-först-ut och folk med 15-20 år på jobbet blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Inte teoretiskt utan hämtat från verkligheten upprepade gånger – från stort bolag.
För många blev uppsägningen en stor chock, när de hade låtit sig att invaggas i falsk trygghet. Jag pratade med folk på bussen ganska mycket och fick höra oroande signaler om att hela stället kanske skulle bort – snart. Det gjorde att jag började planera för studier som fallskärm. Jag satt på bibblan och läste mycket, före besöket hos sjukgymnasten med akupunktur. Efter ett par år lades halva stället faktiskt ner. Då blev jag också uppsagd och fallskärmen kapades rakt av.
Din kompetens, ditt nätverk, din sociala förmåga och din fysiska kompetens kan skydda dig till en viss mån.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag hade vansinnigt ont i ryggen, nacken och armarna under det sista året, när jag tvingades sitta upp till 10 timmar om dagen, i en långt framåtböjd position, med endast 15 minuters lunch-rast. Vi hade inga ergonomiska möbler på den tiden.
Jag hade inte mindre än 6 nerver i kläm samtidigt: båda median-nerverna i handlederna tryckte och molvärkte. Dessutom hade två nackkotor en utbuktande disk, med ytterligare två nerver per kota intryckta åt var sitt håll, alltså totalt 6 nervtrådar i kläm. Det blev mycket smärtor från dessa sex nervtrådar, som var klämda.
Och så kom arbetsledaren och gapade och skrek: "Vi kan inte ha det så här, du måste jobba ännu mera, ännu snabbare, ännu hårdare. Karln var inte mänsklig. "Vad sägs att komma och jobba även på söndagar?" Du måste köpa dig en mobiltelefon, så att jag alltid kan få tag i dig, när de är brådskandejobb på bång,
Jag hade en jätte-medicinburk med Naproxen, därifrån arbetsledaren fick för sig att jag hade ledgångs-reumatism och den lögnen spred han sedan till alla, trots mina intensiva protester, så fortsatte ha sitt skitsnack och folk.
Instrumentet blev färdigt och fungerade bra. Alla andra fick beröm och jag fick bära hundhuvudet. Avdelningschefen sa, att det inte finns någon ursäkt, när jobbet inte blir klart i tid. Trots att jag har protesterat mot det tajta arbetsschemat och det hårda tempot. Trots att jag sa att jag gör mitt bästa men kan inte lova eftersom det här var den första gången som jag gör detta ensam (den "riktiga" styr-och reglerteknikern hade också samma fel som jag och han hade just blivit opererad för det felet). Men man ska ju stupa i kriget…
Ursäkta skrivfelen, jag somnade typ 100 gånger medan jag skrev texten!
Arbetsledaren verkade väldigt upprymd, när han störtade in i mitt labb. "Jag har en god nyhet, vi har slopat arbetstidslagarna, vi följer dem inte längre! Den stora fördelen är att vi nu kan arbeta hur mycket övertid som helst. Vi skriver upp all övertid i våra privata almanackor och tar övertiden sedan ut innan vi går i pension. Det är ett PERFEKT system, eftersom det inte finns någon gräns för hur mycket övertid som man kan ta ut per anställd."
Jag hade nu så mycket värk att jag sa till Institutionschefen, att jag tänkte gå till företagsläkaren. Då sa institutionschefen: "Tok heller! Inte ska du gå till någon doktor, du går istället till en kiropraktor. Det kommer att räcka med endast ett besök, sedan är du i så bra skick och kan fortsätta jobba som vanligt. Jag gick dit nästa dag och blev behandlad. Efter behandlingen, i väntan på hissen, började jag känna mig konstig och illamående och världen började snurra runt allt fortare. Jag började hosta på ett konstigt vis också. Hem och direkt till sängs, taket snurrade nu ännu fortare. Jag fick avboka resten av behandlingarna. Chefen blev arg.
Det blev lite tips om hur man kan behandla sin personal, människor är utbytbara, bara att avpollettera!
En grej som personal-tanten var sträng med, var att man inte fick ta några mikropauser, som Previa hade rekommenderat mig att göra. Jag hade ett behov av att sträcka ut ryggen, pga de två diskbråcken i nacken.
Previas rekommendationer:
Luta dig tillbaka en stund och ta ett par djupa andetag.
Res dig upp och sträck på dig.
Stig upp ur stolen och gå fram till en vägg/dörr och räta ut ryggen mot ytan.
Personal-tanten: "Det finns ingen möjlighet för något "pausande" på arbetstid, utan försäkringskassan måste i så fall stå för hela kostnaden av arbetstiden, med ditt "pausande". Du kan arbetsträna och "pausa" i så fall.
Det får alltså inte bli någon kostnad för din arbetstid för arbetsgivaren för ditt "pausande". Är du inte i full arbetshastighet inom tre månader, kommer du att bli uppsagd, sa personal-tanten.
Då sade arbetsgivaren upp avtalet med Previa, pga att det var för dyrt med företagshälsovård. Mina chefer hade också ett dåligt förtroende för dem.
Saklig grund byts ut mot sakliga skäl, hur stor förändring är detta?
Räcker med grundlösa skäl?
Osaklig grund?
Salig själ?
Skäliga grunder?
Själar på grund?
På grundval av saklighet?
Samtidigt höjer man pensionsåldern, halta lytta 60-plussare utmanövrerade till soppköken eller billig arbetskraft till kommunerna.
Boendekostnaderna kommer väl att stiga en hel del, och skulle det inte komma någon ny fastighetsskatt, också. Det blir väl boende på nattbussar och nattåg när många blir äldre. Jag har varit duktig på att spara, dock.
Man kanske skulle investera i billig mark någonstans och bygga en trailerpark? Är BT Kemis industrifastighet färdigsanerad än?
Mina gamla arbetskamrater och alla jag kände, hånskrattade åt det här stället vi köpte mot slutet av 80-talet, precis före finanskrisen. Då var marken billig. Lite trailer-park har det faktiskt blivit också: Personbil, släpkärra, båtvagn, polackernas båt och båtkärra och byggnadsställningen och dess kärra. Sommarstugor och vi som "White trash" här.
Marjatta. Tiderna förändras inte. Samma typ av människor som hånskrattar nu som på 80-talet.
Så sant. Men jag må vara "White trash" i en gammal sommarstuga, men jag älskar sommaren!
Det blev en rundtur med bil och släp idag. Clas O:(förvaringsväskor med blixtlås och handtag)/ Brisak:(plastpåsar i alla möjliga storlekar) Rusta: (kolsyrapatroner), XL-Bygg-Ole: (Citronsyra, stor burk! Elfa-skena+krokar till gymmet, för att få upp en del av utrustningen från golvet!) JULA: (Stor regnvatten-tunna, plastlådor, lampor). Biltema: (var vi där?) Byggmax: (altan-trall, allt går åt, nästan tomt på lagret mitt i veckan. Snickarna blir blåsta!
Sommaren är i gång! Myggen surrar nu precis överallt och ni gör bäst i att knycka era fruars/sambors strumpbyxor och trä dem över bordsfläkten. Jag hatar strumpbyxor, de är en tvångströja på underkroppen, så jag har inga kvar, tyvärr, annars hade jag skänkt bort dem.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Låter lite som Fas 3. Slutstation/sopstation.
Som tur är så är jag varken halt eller lytt, bara allmänt lat och slö i värmen. Greta hade rätt, klimatet har klimakterium! Jar-Jar Binks är väl lite sådär, kommer aldrig ihåg P-skivan eller P-avgiften. Kanske en vanlig gubb-sjukdom, vad vet jag?
Sysselsättning heter det officiellt, även kallat Vuxendagis, så folk inte ränner på stan och ifrågasätter sakernas ting.
I praktiken är få "sysselsättningar" meningsfulla, vare sig för samhället eller individens utveckling.
Hear hear!
Alla yrken som har "genus" i titeln är sysselsättning, inte arbete. Men det är förstås bara det mest övertydliga av många neo-arbeten i det moderna samhället.
Alla yrken med HR i namnet kan också läggas till listan på låtsasarbeten.
CSR är en fin kandidat också.
Systern drev ett vuxendagis i Finland förut, som undersköterska/handarbetslärare. Det var ett psykiskt väldigt tungt arbete och ovärdigt för klienterna att sitta ungefär som på skolbänken. En del tog livet av sig. Kvinnorna fick lära sig sy-slöjd, de klarade sig lite bättre mentalt. Jag har fått mycket av deras alster som presenter, vem köper dyrt finskt när man kan beställa grejer från Wish?
Det fanns risk för våld på jobbet och utanför, man fick lära sig att aldrig passera en person med hjärtat först (man kan få ett knivstick i hjärtat och dö på fläcken). Får man ett knivstick i lungan, finns det lite större marginaler därinne. Är det bekant för er herrar, som har gjort lumpen, att man ska möta främmande folk med lungan först?
Sedan fick syrran ta hand om handikappade unga kvinnor på ett annat ställe och det blev mest sy-slöjd även där. De utgjorde inte någon större risk, som tur var, men de hade missbildningar, talfel och mycket annat trassel istället.
Sâkert en lika nödvändig och lyckad "modernisering" som 2002 års nyinspelning av Rollerball.
Jag har ingen speciell erfarenhet från det privata näringslivet…
Med det sagt så jobbar jag i offentlig förvaltning där kvalitet är ett fint ord och organisationer är chefers karriärs verktyg.
Där har många äldre fungerat som sunda ifrågasättare o signalerat utåt när kvaliteten mot medborgarna sviktar.
Detta kommer sannolikt bli svårare, och då blir det ju medborgarna som blir lidande.
Visserligen är ju inviduell lönesättning ett ypperligt verktyg för att tysta opponenter på den offentliga förvaltningen, men det för en del nu negativa konsekvenser för medborgarna och inte bara individen
När bemanningsföretag godkändes så upphörde alla tidigare regler. Det går att vara anställd länge av bemanningsföretag. Obegränsat. Personal anställs via bemanningsföretag och då kan de få gå på dagen. Även fast anställda har fått gå fast de var först anställda. Vet exempel på det. Tror faktiskt inte det här förändrar nåt väsentligt. Nån skrev att ingen jublar åt Centerns vinst och det finns orsaker.
Finns säkert många exempel på när arbetsgivaren vill bli av med människor som inte längre håller måttet. Men man ska veta att det även finns medarbetare som verkligen inte gör de det ska, om man skötersig och gör det man ska så brukar inte din arbetsgivare vilja säga upp folk, i dag pratar man om hur ska man få folk att stanna kvar….
"Be so good that they can't ignore you" = Anställningssäkerhet.
Övriga röstar väl redan S/V/Mp i vilket fall som helst?
Jag var nyckelpersonal, när jag fick foten efter handledsoperationen, eller snarare två. Chefen blev helt vansinnig, när jag kom med handen i paket.
Ett par veckor senare var mitt jobb redan utannonserat, efter typ 12 år på jobbet och många nyskapande instrument som jag hade uppfunnit och byggt. De har serietillverkats i långa serier. De tappade flera år. Men pga min "olydnad", som ledde till mitt försvinnande från arbetsplatsen, så hade de ingen att fråga längre.
En lustigkurre minns jag särskilt väl, en verkstadsgubbe nära pensionsåldern, som berättade att hans fru var utbränd och att han ville att jag skulle träffa henne. WTF? Han ville förmedla kontakten mellan oss, sa gubben.
"Men jag är inte utbränd, utan opererad, sa jag. Enbart förbannad! Han sa att han såg att jag var utbränd. WTF! Han rekommenderade mig att gå i pension! Nähä, sa jag, utbränd är enbart en kremerad. Han ville även att hans fru skulle gå i pension.
Dessutom hade han varit på städerskan som jobbade deltid och var konsthantverkare på deltid, att gå i pension. "Det vettigaste som jag kunde göra var att gå i pension, sa han till mig". OMG! Jag har ett kvarts sekel av arbetslivet kvar, så jag varken kan eller vill gå i pension. Jag har toppen-betyg från nästan alla kurser, inte har jag läst dem för att gå i pension.
Mina skador kommer att gå över successivt, så det behövs verkligen inga permanenta lösningar till tillfälliga problem. Då sa han att han diagnostiserade mina skador som permanenta. Jag frågade vilken kompetens som han hade som verkstadsgubbe inom ortopedin, när det gäller karpaltunnel-syndrom i handleden. Han tvekade inte: full kompetens! Han hade samma kunskapsnivå som en legitimerad sjukgymnast, som hans fru var. Han och hans fru drev förut tillsammans ett behandlingshem för ungdomar med problem. OMG! Sedan berättade han att hans vision var att pensionera så många kvinnor, som möjligt. Övertala dem. Hjälpa dem att inse, att det är där de hör hemma. Min gissning är att kvinnorna kommer att bli av med sina jobb först!
Nja, det normala i ekonomiska kriser i USA (som ju Centern drömmer om att kopiera) är att det är männen som får gå först, för de har högre lön och klagar mer, så det är dubbelt lönsamt att hålla kvinnorna kvar längre.
Ögonen slocknar hela tiden: "Endast utbränd är kremerad." Eller vice versa?
Det är tråkigt, när folk blir av med sina jobb, men vissa har kanske förtjänat det. Många åkte med tjänstebilen för att köpa cigarretter, det var vanligt hos oss. En tekniker gjorde allt möjligt på arbetstid, som t ex skjutsa städerskan från tunnelbanan till jobbet. Några gömde sig i konferensrummets rymliga skåp för att "$£@". När två tekniker blev arga på den kvinnliga chefen, sa de alltid, att "de skulle gå och "snyta sig" i hennes gardiner.
"Enbart en kremerad människa är utbränd!"
Jag har pratat med tjejer, som har fått sluta när de har blivit på smällen, 50.000 kr i handen, det var vanligare förr.
Innan jag fick mina arbetsskador, skrek arbetsledaren ofta högt till mig, när han beordrade mig att jobba. Jag påpekade honom det olämpliga i att tvinga en icke-elektriker att göra jobbet. Att min bror är elektriker, räcker inte; även pappa är kunnig, men inte tillräckligt lärd. Jag hade byggt de tidigare systemen med en väldigt duktig styr- och reglertekniker och vi kom väldigt väl överens. Men sedan fick även han – en karpaltunnel-syndrom i båda händerna, som jag, "bilateral CTS"! Våra händer opererades ungefär samtidigt. Vi förlorare mycket i lön under några månader.
Bisk. Här var det en borderline eller bipolär ungtupp, som hade just börjat där. Han syntes inte alls under ett halvår, pga att han planerade verksamheten. Sedan kom han och det blev väldigt mycket gap och skrik och folk började må dåligt. Han t o m skällde ut sina egna chefer. Annars brukar man ju "sparka neråt och krypa uppåt". Men han sparkade både uppåt och nedåt, liksom hemma sin fru och sina barn. Han sparkade flera medarbetare på jobbet. En sådan "Du har ju hela helgen på dig"-chef.