Vapenvilan Azerbajdzjann och Armenien återigen bruten för andra gången i år – hundratals förluster

För andra gången i år har vapenvilan mellan Azerbajdzjan och Armenien från Nagorno-Karabash-kriget 1991 brutits. Denna gång medges officiellt förluster i åtmisntone hundratalet personer döda och skadade. Frågan är dock om det bortsett från tragiken i denna fortfarande olösta konflikt kommer ge några större geopolitiska konsekvenser?

Kaukasus. Berg med gränsen Georgien – Ryssland, fotograferat från Europas högst belägna permanent bosatta by Ushguli, lite drygt 2 100 m ö h.

Konflikten och kriget om Nagorno-Karabash mfl områdetn inleddes redan på Sovjetunionens tid, men blossade upp till regelrätt krig mellan Armenien och Azerbajdzjan med Sovjetunionens fall 1991. Internationellt erkänns området tillhöra Azerbajdzjan, men kriget saknar lösning, annat än ett vapenstillestånd.

Detta vapenstillestånd bröts senast i juli då åtminstone sjutton militärer och en civil dödades enligt respektive lands officiella siffror, medan de bägge hävdar att de dödat och skadat mångfaldigt fler av den andra sidan. Det är dock inte första gången vapenvilan bryts, utan det sker i princip årligen, inklusive dödsfall, och även mer omfattande strider som 2016 eller senast i juli.

Denna gång har Armenien erkänt att de fått 31 dödade militärer och runt hundra skadade, medan Azerbajdzjan bara erkänt att en helikopter skjutits ner. Fjärranalys av filmer visar att bägge sidor förlorat flera stridsvangar av typen T-72, och ett antal BMP-stridsfordon. Armenien ska fått sju luftvärnsbatterier förstörda av UAV:er (“drönare”) av typen Bajraktar TB2, som Turkiet sålt till Azerbajdzjan. 

Natolandet Turkiet sägs stå på Azerbajdzjans sida, mot de armenier som landet tidigare begått folkmord på. Samtidigt håller nu Ryssland övningen Kaukasus-20 (“Kavkaz 20”), och har även en militärbas i Armenien och det har funnits uttalanden om att Ryssland kan komma att använda basen för att stödja ett armenskt återställande av kontrollen över Nagorno-Karabash.

Här ligger risken i att denna konstanta och återkommande uppblåsande konflikt eskalerar till att få geopolitisk stor påverkan, nämligen som en konflikt mellan Turkiet och Ryssland. Kreml har ju inte direkt visat sig respektera internationellt erkända gränser, vare sig i Georgien, Moldavien eller Ukraina. Kanske vill man ta chansen att inrikespolitiskt visa sig starka genom att bistå med ett angrepp. Azerbajdzjan är ju också en konkurrent på olje- och gasfronten, och den moderna oljeindustrins födelseplats, möjligheter att trycka till den forna Sovjetrepubliken kanske tas till vara av Kreml? Kan man dra upp oljepriset blir man säkert nöjda.

Men antagligen kommer striderna lugna ner sig efter några veckor och sedan kommer denna konflikt att blossa upp igen inom några år.

I grunden är det alltså inget nytt att strider sker Armenien-Azerbajdzjan, ibland rent av omfattande strider. Det som möjligen är nytt är hur mycket detaljer man i realtid kan få via Internet, både som propaganda och som nyhetsrapportering. Idag har som bekant alla kameror i sina mobiltelefoner och även i de fattigaste länder en god uppkoppling till Internet via mobilnätet. Ungefär samma fenomen som inom nyhetsrapportering generellt – idag får vi direkt reda på varenda våldsbrott även i Sverige, medan de förr aldrig nådde längre än lokalpressen, vilket gör att statistik och allmänhetens medialt baserade uppfattning går isär.