Armenien

Johan Wiktorin, VD på Brqthrough, menar att södra Kaukasus och Balkan är potentiella konfliktrisker som går under radarn nu. Det finns också en viss risk för en större rysk våroffensiv i Ukraina.

Johan Wiktorin.

Det har nu gått mer 20 år sedan Daytonavtalet den 14:e december 1995 avslutade kriget i Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Det betyder att det nu finns en generation unga män, som inte växt upp efter kriget eller var så små att de inte har egna minnen från den tiden, och lättare kan nyttjas av makthavare till att underblåsa eller stödja nya konflikter på Balkan.

Johan Wiktorin menar att Balkan är en potentiell konflikthärd, som lätt kan förbigås i omvärldsbevakningen.

Jag ställde några frågor till Johan Wiktorin.

Nu när Syrien och migrationskrisen överskuggar det mesta i mediarapporteringen, ser du några konfliktrisker som går under radarn?

“Balkan. En cocktail av negativa faktorer. Svaga politiska institutioner, hög arbetslöshet och korruption, radikala religiösa samfund, minoriteter som upplever utanförskap, starka ryska intressen i Serbien och kring gasledningar, samt strandsatta migranter. Allt på en bädd av historisk misstro mot grannarna. 

Södra Kauksaus är ett annnat område med triangeln Georgien/Armenien/Azerbaijan och starka ryska och turkiska intressen.”

Hur kan situationen på Balkan urarta negativt?

“Det finns många potentiella gnistor. Tumult vid gränsövergångar, etniska spänningar i Bosnien-Hercegovina och Kosovo som drar in Serbien. Terroristattacker i främst Makedonien och Bosnien-Hercegovina.”

Om Balkan antänds igen, finns det risk att en konflikt sprids?

“Det finns definitivt risker att konflikter på Balkan sprids. Denna region är en brottyta mellan stormaktsintressen, inte bara västliga och ryska. Pengar från Turkiet, Saudi-Arabien, Kuwait mfl har strömmat till Balkan i 25 år. Inte heller att förglömma iranska liknande insatser i främst Bosnien-Hercegovina.”

Det ska nu hållas en folkomröstning om att ansluta Sydossetien till Ryssland. Tror du att det är en symbolisk omröstning eller kommer Ryssland faktiskt annektera Sydossetien? Kan folkomröstningen provocera fram en reaktion från Georgien?

“Det finns definitivt risker att konflikter på Balkan sprids. Denna region är en brottyta mellan stormaktsintressen, inte bara västliga och ryska. Ryssland har väl nästan de-facto annekterat SO, en omröstning skulle göra det de-jure i ryska ögon. Georgien kommer nog pejla av stödet lite mer denna gång innan man gör något. Tror man kommer försöka vänta ut rysk ekonomi.”

Det återstår alltså att se om Ryssland kommer annektera Sydossetien. Man har redan börjat flytta in juridiska institutioner i denna del av Georgien och med en arrangerad folkomröstning i ryggen kan en annektering gå mycket fort. Därmed kommer Kreml och Putinregimen i brott mot internationell rätt ha annekterat två grannländers territorium på ungefär två år.

Hur ser läget ut i Ukraina?

“Enligt mina bedömningar har Ryssland nästan lika mkt trupp i Ukraina nu som vid offensiven augusti 2014.”

Tror du det föreligger en risk för en våroffensiv i Ukraina?

“Ja, det finns en låg-medelhög risk för våroffensiv i Ukraina.”

Den stora ryska offensiven i augusti 2014, när rysk trupp massivt gick över gränsen och fick Ukrainas segerrika anti-terroroperation (ATO) att förvandlas till en reträtt och ett nederlag matchas nu återigen alltså av de ryska truppstyrkorna i sydöstra Ukraina. Även om Wiktorin sätter risken för förnyade ryska offensiver i Ukraina till måttlig så ska den inte ignoreras.

Våren ligger i luften och med det finns en risk för en eskalering av de pågående konflikterna i Europa och EU:s närområde. Samtidigt kommer flyktingströmmarna att växa i styrka tillsammans med ett mildare väder, medan EU sölat bort hela vintern utan att komma överens om hur flyktingkrisen ska lösas.

Situationen med flyktingströmmarna via Balkan kommer alltså förvärras ytterligare och risken för en antändande gnista ökar. EU är redan idag hårt pressat av flyktingkrisen, så till den grad att Kremls fortsatta krig i sydöstra Ukraina nästan helt fallit bort från mediarapporteringen eller politiken.

Om Balkan återigen fattar eld kommer ett redan splittrat och pressat EU få mycket svårt att agera.