Inget mirakel i Notre Dame

Med risk för livet, genom hårt arbete och en väldimensionerad, vältränad och välövad räddningstjänst med tillräckliga anslag och utrustning, så släcktes gårdagens medialt uppmärksammade vindsbrand på den gamla katedralen Notre Dame Paris. Det handlar inte om något mirakel, utan om hårt mänskligt arbete, som räddade detta monument över människans hårda arbete.

Notre Dame Paris inringad på bilden ovan.

Igår utbröt en vindsbrand på Notre Dame Paris, i samband med renoveringsarbete. Efter nio timmars hårt arbete från räddningstjänsten kunde vindsbranden släckas. Skadorna invändigt i den 800-åriga katedralen blev begränsade till där den kollapsade spiran rasat genom stentaket och innan dess hade personal vid kyrkan och räddningstjänsten med risk för livet räddat undan gamla konstverk.

Branden är vare sig ett järtecken över något alls, och att att räddningstjänsten kunde släcka branden var inte heller något mirakel, utan handlar bara om rätt beredskap, rätt utrustning och rätt kompetens. Och hårt arbete.

Katedralen är inte ens en av Paris mest spektakulära eller iögonfallande landmärken, men är laddad med hög symbolik, då Paris ursprungligen byggdes upp runt denna kyrka. Dess historiska och kulturella värde, och som monument över 200 års manuellt slit med att bygga dess första version ska dock inte underskattas.

Kyrkan kommer nu restaureras, och tre miljardärer har redan lovat att donera 100 MEUR, dvs ungefär en miljard svenska kronor var, till återuppbyggnaden av vinden på kyrkan. Det känns som det kommer bli pengar över, då det inte bör kosta tre miljarder att fixa vinden igen. Kanske i Sverige, men franska staten (som alltså äger byggnaden, och inte katolska kyrkan) är nog lite mer kostnadseffektiva och kompetenta på att upphandla detta. Senast vindsrenovering skedde var på 1800-talet, efter att kyrkan räddades från rivning genom författaren Victor Hugos skönlitterära verk Ringaren i Notre Dame. 

Den här gången bygger man förhoppningsvis vinden med brandceller, för att hindra att en vindbrand sprider sig ohindrat över hela vinden, och istället kan begränsas till en sektion i taget då elden åtminstone behöver 30-60-90 minuter för att sprida sig till nästa cell, beroende på hur man väljer att dimensionera avgränsningarna. Detta tänk förelåg inte på 1800-talet, när taket byggdes.

Branden uppstod vid pågående renoveringsarbeten av katedralen, men det är fascinerande att se hur vissa grupperingar omedelbart försöker göra några politiska poänger av denna olyckshändelse, eller hur foliehattar sprider konspirationsteorier. Det gällde förstås att vara snabb på bollen med spridandet av lögner, innan den enkla sanningen meddelades officiellt, i den mån den inte var uppenbar från början.

I slutändan finns det erfarenheter att dra här, och den erfarenheten är att Frankrike må ha sina brister (vilka?), men det gäller inte franska blåljusmyndigheter som återigen imponerat.

Notre Dame Paris kanske kommer vara stängd för turister ett tag, men det finns gott om andra turistattraktioner i Paris. Sedan är inte skillnaden mot den nästan identiska Notre Dame Reims inte särskilt stor, annat än att den ligger i Reims och inte i Paris. En del menar rent av att katedralen i Reims är mer imponerande, men den kanske inte har samma symbolvärde för många. Det var dock i Notre Dame Reims som franska kungligheter kröntes, och inte i Notre Dame Paris.

Så ropa gärna om mirakel, men kom ihåg att Gud inte finns utan är en låtsaskompis, även om tron på hen förstås kan göra folk lyckligare och mer tillfreds med livet. Men mår folk bra av det får de förstås kalla det för ett mirakel och förminska de som riskerade livet.

Miraklet skulle möjligen vara att man i Paris har en räddningstjänst med rätt resurser, rätt beredskap, rätt träning, rätt erfarenhet och rätt kompetens. Men det handlar istället om god planering.

Som synes ovan är inte Notre Dame Paris särskilt iögonfallande. Panthéon uppe till vänster är större. Église Saint.-Sulpice-katedralen mellan Panthéon och Notre Dame sticker ut mer. I förgrunden hittar vi armémuseument och Napoleons I:s grav i Hôtel des Invalides i kapellet Église du Dôme.

Katedralen Sacre Coeur

Så länge får man väl besöka Sacre Coeur som alternativ till Notre Dame. Därifrån får man också från Paris högsta punkt uppe på Montmares krön en hyfsad utsikt över Paris, vilket man inte kan säga om Notre Dame. I rättvisans namn byggdes Sacre Coeur på 1800-talet, och det är i Notre Dames ålder som storheten finns. Det är en av världens äldsta större byggnader som fortfarande används för sitt ursprungsändamål, och ett fantastiskt monument över mänskligt slit att med medeltida teknik och manuellt arbete resa en sådan byggnad. Inte heller det ett mirakel, utan hårt slit.

Själv har jag aldrig besökt Notre Dame, då jag är måttligt intresserad av kyrkor. Mina foton från Paris är mestadels på de allerstädes närvarande blåljusmyndigheterna och militärerna.