Tidigare enkla matteuppgift visade sig vara för svÄr för lÀsarna. Endast 31% svarade rÀtt. RÀtt svar Àr sant för pÄstÄendet 230-220*0,5=5!
Blev alltsĂ„ lite besviken pĂ„ lĂ€sarnas kunskaper. RĂ€tt svar var sant, men endast 31% av lĂ€sarna, 533 av 1698 respondenter i skrivande stund hade svarat rĂ€tt. Ăvriga hade svarat fel. Detta Ă€r alltsĂ„ ett korrekt pĂ„stĂ„ende:
230-220*0,5=5!
Men det Àr förstÄs inte ert fel. Vi skyller pÄ Göran Perssons skolreform av sÄvÀl grundskola som gymnasium. Har man gÄtt ut gymnasiet borde man Ätminstone klara av sÄdant hÀr enkelt. Helst ska det rÀcka med högstadiet, men det kanske krÀver sÀrskild matte, vilket inte finns lÀngre, Àven om hyfsat begÄvade förstÄs kan fÄ anpassad undervisning.
SkÀmmes pÄ er, helt enkelt.
49 kommentarer
DĂ„ rĂ€knar min minirĂ€knare alltsĂ„ fel… hur kan det komma sig?
Jag har rÀtt, din minirÀknare har fel. Eller sÄ Àr det sk handhavandefel frÄn din sida.
Hahaha! Det var typ handhavandefel. Jag ger mig đ
Beroende pÄ hur man tolkar utropstecknets kontext fÄr man olika svar. Normal tolkas utropstecken i bloggrubriker som just utropstecken och inte som fakultet. SÄ man kan förmoda att anledningen till valet av utropstecken var att det just skulle misstolkas.
Som 90-talist och till skillnad frÄn majoriteten av dina lÀsare sÄ har jag faktiskt genomlevt Perssons flumskola. Har inte heller lÀst nÄgon högskolematte. DÀremot har den sÄ kallade flumskolan gett mig andra fÀrdigheter, tex. hur man googlar. DÀrav kunde jag lösa uppgiften med lÀtthet trots att jag inte kom ihÄg prioriteringsreglerna och inte heller visste vad en matematisk fakultet var.
Du lÀrde dig alltsÄ att fuska och skriva av andras lösningar!
UngefĂ€r som Fi:s partiledare…
Det var ungefÀr sÄ jag blev alla bekantas datarepratör.
Google och tÄlamod att lÀsa igenom en massa text.
Googla Ă€r sĂ€kert bra men funkar sĂ€mre nĂ€r du ska vara först men en insikt eller lösningen pĂ„ ett problem – dĂ„ krĂ€vs ofta riktigt djupa baskunskaper. Formeln ovan var vardagsmat pĂ„ NT-linjen pĂ„ 70-talet, dvs innan GP. DĂ„ klarade man Ă€ven att hĂ€rleda Einsteins e=mc^2 med samma gymnasiematte, vilket idag kanske bara görs pĂ„ de speciellt matteinriktade gymnasieskolorna.
@Mnils
Triggered att jag löste problemet till skillnad frÄn dig? Du kan inte ha varit sÄ bra pÄ svensklektionerna heller dÄ du har lyckats göra ett argumentationsfel pÄ tvÄ meningar.
Vem har sagt nĂ„got om fusk? Ăr det fusk att anvĂ€nda en minirĂ€knare menar du? Det har man gjort i alla tider, först med kulram och sen med rĂ€knesticka.
NÀr ni Àr stora kommer ni inte gÄ omkring med en minirÀknare i fickan sas det pÄ lektionerna i skolan men tji fick dom. Jag har inte bara en avancerad minirÀknare pÄ mig, jag har ocksÄ tillgÄng till mÀnniskans samlade kunskap i form av ett lÀttnavigerat bibliotek. Det Àr ocksÄ tack vare google jag lÀrde mig om data och IT och dÀrmed ocksÄ fick ett sÄdant jobb tillslut.
Med det sagt sÄ nej, man ska inte förakta djupa baskunskaper som att kunna hÀrleda och derivera och sÄnt men med just detta problem sÄ visade sig google vara överlÀgsen.
@Dagdrivarn
FortsÀtt du driva runt, det verkar vara vad du Àr bÀst pÄ.
Du har ju sjÀlv skrivit att _du_ inte löst problemet, att skriva av facit Àr inte att lösa nÄgra problem! Men det Àr vÀl sÄ skolan fungerar nuförtiden!
MinirÀknare anvÀnder man inte om man studerar matematik, behövs liksom inte. DÀremot sÄ kan den vara bra i andra Àmnen nÀr man behöver fÄ fram vÀrden pÄ det man rÀknat ut.
@Mnils
Ăr du svagbegĂ„vad pĂ„ riktigt? Problemet Ă€r ju sjĂ€lvklart löst pĂ„ korrekt sĂ€tt i och med att det inte specificerades nĂ„got i frĂ„gestĂ€llningen att det skulle vara otillĂ„tet att anvĂ€nda rĂ€knare eller annat hjĂ€lpmedel. Skriva av facit hade ju varit att vĂ€nta tills detta inlĂ€gg dök upp och sedan svara i undersökningen.
"MinirÀknare anvÀnder man inte om man studerar matematik, behövs liksom inte"
Trollar du eller Àr du sÄ korkad att du tror detta Àr sant? Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att kunna rabbla multiplikationstabeller och komma ihÄg prioriteringsregler.
Pröva googla nÄgot nÄn gÄng. Internet Àr inte farligt, har du tur kanske du lÀr dig nÄgot pÄ kuppen.
Dagdrivarn verkar tro att matematik handlar om att rÀkna ut saker. Det Àr en liten del av matematiken kallad aritmetik. Normalt kallas aritmetik för att rÀkna. Matematik Àr inte att rÀkna. I alla fall inte i första hand. Som ett tydligt exempel pÄ matematik dÀr minirÀknare inte fungerar, och inte google heller: Bevisa Pythagoras sats.
Du har rÀtt men nu var ju detta en ren aritmetisk uppgift. SjÀlvklart vet jag att google inte Àr allt men man kan anvÀnda det till mer Àn vad mÄnga tror. Tex. till att hitta ett enkelt bevis för Pythagoras sats:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats#Bevis_av_Pythagoras_sats
Smack!
Att hitta bevis för Pythagoras sats Àr inte att bevisa Pythagoras sats. Det blir som att visa en film om huvudrÀkning och dÀrmed hÀvda att du rÀknar i huvudet
Att hitta bevis för Pythagoras sats Àr inte att bevisa Pythagoras sats. Det blir som att visa en film om huvudrÀkning och dÀrmed hÀvda att du rÀknar i huvudet
Inte helt optimal frÄga eftersom tvÄ "vanliga" fel kan ge rÀtt svar.
Det Àr 2017 och folk har fortfarande inte lÀrt sig att ens browser inte bara rÀknar ut Ät en utan ocksÄ förklarar varför svaret blir som det blir. Hur svÄrt Àr det att googla om man nu inte Àr sÀker?
https://www.quora.com/230-220-x-0-5-5-Is-this-equation-true
Det Ă€r ju en helt annan frĂ„ga. De anvĂ€nder ju en punkt och inget komma đ
Du vet förstÄs inte att alla de som svarat rÀtt har gjort det av rÀtt anledning, sÄ som frÄgan var formulerad.
+1
Inte nog med att folk inte kan rÀkna, de kan inte heller anvÀnda Internet. Jag dubbelkollade mitt svar pÄ:
http://www.wolframalpha.com/input/?i=230-220*0.5%3D5!
http://www.wolframalpha.com/input/?i=230-220*0,5%3D5!
RĂ€kneordning
1. Parenteser
2. Potenser (upphöjt till)
3. Multiplikation och division (lÀses frÄn vÀnster till höger)
4. Addition och subtraktion (lÀses frÄn vÀnster till höger)
Du har missat fakulteten. Du gick rakt i bloggÀgarens fÀlla.
RĂ€kna kunde jag men f-n inte sĂ„g jag ju "!" i matematiska termer… Har vĂ€l inte anvĂ€nt mer Ă€n plus o minus senaste X Ă„ren av mitt liv trots rĂ€tt avancerade studier innan det. Arbetslivet Ă€r ju banalt för de flesta efter en tuff studietid.
Samma hÀr. Skulle tro att det gÀller för ganska mÄnga, lÀtt att missa ett litet utropstecken.
Jag jobbar som programmerare, anvĂ€nder ytterst sĂ€llan nĂ„gon speciellt avancerad matematik. Det Ă€r vĂ€l mest nĂ€r jag Ă€r hemma och hobbysnickrar…
Lustigt, jag sĂ„g inte ens utropstecknet. Det beror antagligen pĂ„ att jag aldrig stött pĂ„ matematik dĂ€r man anvĂ€nder utropstecken… tror jag. LĂ€ste Matematik A, B och C pĂ„ gymnasiet med student i mitten pĂ„ 90-talet.
Men texten innehöll ju flera pÄstÄenden. Bortsett frÄn
1) Vi kÀnner alla till att mÄnga har problem med prioriteringsordningen i rÀknereglerna.
2) 230-220*0.5=5!
Sen bruket med frÄgetecken efter meningar som syntaktiskst sett Àr formulerade som pÄstÄenden tveksam praxis. Man skulle kunna uppfatta denna som pÄstÄende:
3) Kanske har Àven bloggens lÀsare problem med detta?
PÄ 1) svarar vi falskt, pÄ 2) svarar vi sant, pÄ 3) svarar vi falskt
SÄ tvÄ av tre pÄstÄenden var falska sÄ det Àr ju egentligen förvÀntat utfall om man antar att lÀsarna bestÄr av bokstavskombinationer, men i övrigt har koll pÄ matten. Man kan ocksÄ notera att för att en text skall vara sann sÄ borde vÀl krÀva att alla pÄstÄenden dÀri Àr sanna? Vilket de faktiskt inte var.
SkÀmt Ä sido, det kan finnas andra anledningar Àn Göran's skola att skylla pÄ. Skall erkÀnna att jag klickade snett. Jag gick i skolan innan Göran till större delen (endast slutet av gymnasiet), jag var fÀrdig med gymnasiematten i förtid och var exceptionellt duktig i Àmnet. Jag kan nog knappast skylla pÄ Göran hÀr utan fÄr skylla det pÄ rent och skÀrt slarv.
20-10*0,5=5!!
Jag fick i Perssons skola lÀra mig att skriva multiplikation lite annorlunda (wikipedia verkar hÄlla med):
Multiplikation (à eller ·)
* betyder nÄgot annat?
SvÄrt att sÀga, kanske Àr det bara en del i strÀngen "220*0,5"
För att uppfylla lika med, sÄ Àr alltsÄ "220*0,5" = 110
Med antagande att * betyder multiplikation och 0,5 multiplicerat med ett annat tal ger en halvering, sÄ blir faktisk ekvationen sann.
Jag vet inte ifall min skola var starkt pÄverkad av Görans skolpolitik. Men jag fick iallafall lÀra mig att ifrÄgasÀtta "sjÀlvklarheter".
à betyder skalÀrprodukt, dvs nÀr du multiplicerar tvÄ vektorer med varandra.
* Ăr det tecken vi har pĂ„ datorer för multiplikation, det funkade inte med · nĂ€r man hade CRT skĂ€rmar pricken hade inte synts dĂ„ de var vĂ€ldigt suddiga, speciellt efter nĂ„gra Ă„rs drift.
Ă betyder vektorprodukten av tvĂ„ vektorer – en vektor som Ă€r vinkelrĂ€t mot bĂ€gge.
· betecknar skalÀrprodukten, produkten av vektorernas lÀngd gÄnger cosinus för mellanliggande vinkel.
Ok, du har rÀtt Thomas, det var ett tag sedan man lÀste linjÀralgebra nÀrmare bestÀmt 27Är sedan.
Den hÀr kommentaren har tagits bort av skribenten.
PĂ„ KTH ingick det i vektoranalysen. Och det var Ă€nnu lĂ€ngre sedan för mig: 38 Ă„r sedan jag lĂ€ste kursen och 32 Ă„r sedan jag sist undervisade i den đ
Facebook ringde och vill ha sin (lÄnad frÄn knep & knÄp 1986:2) trivia tillbaka. à du Àr sÄ oÀndligt finurlig.
Varför menar bloggaren att Àven personer som önskar bli snickare ska lÀra sig om fakulteter? Om bloggaren önskar mÀta förstÄelsen för att prioriteringsregler bland sina lÀsare bör han inte stÀlla en frÄga som förutsÀtter kunskaper om fakulteter. Men jag misstÀnker att herrn ville vara lustig och skriva diverse jurister och annat pÄ nÀsan.
Jag skyller pÄ priming. Allt prat om prioritet fick mig att ignorera utropstecknet :/
Om meningen med frÄgan var att klarlÀgga huruvida lÀsarna var uppmÀrksamma pÄ fakultetstecknet och/eller visste vad det stod för, sÄ var den ganska lyckad!
Oh vilken miss jag gjorde!
Detta inlÀgg i topp pÄ google nu om 230-220*0,5=5! anges som sökterm, inte illa!
Jag svarade rÀtt! Det bör inte tolkas som fel!
Eftersom frÄgestÀllningen var sÄ pass tvetydig (ingick ! I formel eller anvÀndes den som just ett utropstecken) sÄ gÄt det inte att dra nÄgon som helst slutsats annat Àn att frÄgan Àr ett bra exempel pÄ hur man inte bör göra!
Ekvationen stod aldrig som en del av en mening, utan alltid fristÄende. SÄ varifrÄn du fÄr att det skulle vara ett textbaserat utropstecken fÄr stÄ för dig.
Skojsigt a la herrarna Dunning och Kruger.
Jag gav rĂ€tt svar men hade metafel… SĂ„ mitt rĂ€tt blev fel.
Bloggen och dess kommentarsrader Ă€r ofta en kĂ€lla till nya insikter tack vare mĂ„nga smarta inlĂ€gg – Ă€ven om man som jag verkar vara 20 Ă„r Ă€ldre Ă€n den genomsnittliga lĂ€sare. Utfallet pĂ„ matteproblemet gör mig dock betĂ€nksam – 1000 apor hade kunnat lösa uppgiften bĂ€ttre genom nĂ„gon form av pilkastning, dvs ca 50% rĂ€tt. Kanske Ă€r lĂ€sarna den ironiska generationen och dĂ€rför svarar man fel med flit?
Caligula !
Kom tillbaka !!
đ
https://www.youtube.com/watch?v=7Cch7Z2UIkM&t=25s
Denna film Àr förresten inspelad pÄ Sveriges mesta "inne-trend-skola". Södra latin pÄ Södermalm !