Även om alliansen bytte namn på fastighetsskatten för villor, och sänkte den för villaägare i Djursholm och liknande gräddhyllor, så sänktes inte fastighetsskatteuttaget mer än tillfälligt. I själva verket ökade fastighetsskatten som andel av skatteuttaget under alliansen från 1.77% till som högst 1.95% av det offentligas skatter.
 |
| Fastighetsskatter och fastighetsavgift 2006 – 2015. |
För att hantera gnälliga villaägare på Djursholm och andra gräddhyllor så bytte den tidigare fastighetsskatten namn till kommunal fastighetsavgift, och gräddhyllornas stackare fick ett tak på sin beskattning, medan större delen av landets villaägare fick betala precis lika mycket som tidigare. Fast därtill betala ränta på uppskov på reavinstsskatten för att finansiera gräddhyllornas sänkta skatt.
Delar av fastighetsskatten rördes inte alls, t ex för vattenkraften eller bostadsrättsföreningar och totalt sett så höjdes i själva verket fastighetsskatten samtliga år utom den akuta finanskrisen 2008.
Från ett skatteuttag på 25.01 miljarder SEK (GSEK) under Göran Pers(s)ons sista budget steg skatteuttaget till 32.45 GSEK under alliansens sista budget för året 2015, som klubbades igenom med hjälp av Sverigedemokraterna och körde över den nya regeringens budget.
Under Göran Perssons sista år stod fastighetsskatterna för 1.77% av offentlighetens skatteintäkter, och detta toppade på 1.95% år 2014.
Gräddhyllorna må ha fått mer pengar över till grädde på moset, men totalt sett har alltså skatteintäkterna från fastighetsskatterna ökat under alliansen, i en form av omvänd fördelningspolitik.
Till det hela hör förstås stigande markpriser, där taket på fastighetsbeskattningen för villor förstås spelar in. Men alliansen sänkte bara skatteuttaget tillfälligt och det kan mycket väl haft med fallande bostadspriser 2008 att göra.
Som andel av det offentligas skatteintäkter är fastighetsskatten viktigare idag än 2006. Vilket i sig blir intressant när fastighets- och bostadspriserna kraschar framöver.
19 kommentarer
Håller med om att det ofta glöms bort att förändringen av fastighetsskatten i stort sett bara var en omfördelning mellan olika fastighetsavgifter och skatter. Dock togs även förmögenhetsskatten bort vilket fungerade som en dubbel fastighetsskatt i dyrare villa- och fritidshusområden.
Det intressanta vore dock att se den totala effekten av skatter, avgifter och avdrag för privat fastighetsägande över säg senaste 10 åren. D.v.s. där ökade ränteavdrag till följd av ökad belåning, samt effekten av förmögenhetsskattens avskaffande också vägs in.
Mvh Mattias
Min världsbild är rubbad. 15:48 skrev jag om den låga fastighetsavgiften och trodde att det gällde hela landet. Men men så är det. Bra när det går att ändra uppfattning men samtidigt är känslan kvar (Fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en symbolisk avgift är nu passe)
Vänliga hälsningar
Nanotec
Fastighetsavgiften är numera 7687 sek (taxering 2018), en nätt liten ökning med 28% på 9 år.
Helt rätt att Djursholmarna fick lite "extra". Det är de ju värda!
http://www.expressen.se/ledare/eric-erfors/fastighetsskatten-maste-hojas-borg/
Och denna är fin:
http://www.dn.se/ekonomi/landsorten-betalar-skattesankningarna/
Det stämmer, men är lite missvisande. Man sänkte det totala fastighetsskattsuttaget på bostäder något, åtminstone fram till 2013. Du klumpar ihop fastighetsskatt på bostäder med skatten på lokaler, industrier med mera. Men det totala skatteuttaget på bostäder minskade (glöm inte att förmögenhetsskatten försvann och att inkomstskatt för bostadsrättsföreningar slopades).
Se själv:
Statlig fastighetsskatt på småhus/tomt och bostadsdel i hyreshus 2004: 17 583 MSEK
Statlig fastighetsskatt 2005: 18 366 MSEK
Statlig fastighetsskatt 2006: 16 893 MSEK
Statlig fastighetsskatt 2007: 16 504 MSEK
Kommunal fastighetsavgift på småhus och bostadsdel i hyreshus 2008: 12 382 MSEK
Kommunal fastighetsavgift 2009: 13 966 MSEK
Kommunal fastighetsavgift 2010: 14 361 MSEK
Kommunal fastighetsavgift 2011: 14 689 MSEK
Kommunal fastighetsavgift 2012: 15 724 MSEK
Kommunal fastighetsavgift 2013: 15 684 MSEK
Skatteverket har fler detaljer (nu har man sin statistik på nätet istället för som en stor PDF): Se längst ner på denna sida.
Bostäder har lägre beskattning idag (senaste siffrorna från 2015) än 2007.
Alliansen tog även bort inkomstskatten för bostadsrättsföreningar, vilket gav en rejäl skattesänkning för föreningar med högt värderad fastighet. Vår förening i Stockholms innerstad kunde t.ex. sänka avgifterna med över 20% då inkomstskatten försvann, över 1000 kr per månad för vår lägenhet.
Men det kanske är bättre att räkna på hur stor fastighetsskatten varit om det gamla sättet att räkna hade varit kvar, det är ju andra taxeringsvärden idag.
Sen var det ju lite orimligt att jag skulle betala en månadslön i fastighetsskatt bara för att mina grannar tokbjudit över varandra i budgivningar.
Kanske skulle det ha hetat "galna grannar skatt" för att vara mer beskrivande på vad det var man verkligen beskattade.
Det var inte bara djursholmarna som fick det bättre. Det var en hel del normala hushåll som fick en rättvis skatt.
Fast det infördes ju en begränsningsregel på den tiden, så antingen hade du riktig låg lön men stor förmögenhet/stora kapitalinkomster, eller en väldigt högt värderad bostad.
Dessa regler gällde bara upp till en viss gräns så även de med normala inkomster drabbades, t.ex pensionärer som köpt en villa för 30 år sedan i någon villaförort utanför Stockholm.
Ja, och den gränsen var om jag sett rätt först tre och sedan fem miljoner kronor i taxeringsvärde. Om man ägde ett hus med sådant värde år 2004, till exempel, så skulle jag nog inte säga att man var särskilt "fattig".
Sedan visar förstås begränsningsregler med mera att skatten möjligtvis var dåligt utformad, men jag är mycket tveksam till att särskilt många fattigpensionärer i praktiken fick "gå från hus och hem", även under perioden 2001-2004.
Det är precis det som var problemet med den konstruktionen och då kunde man vara "fattig" i form av folkpension eller andra låga inkomster och tvungen att betala en väldigt hög andel av inkomsten i skatt. Det finns som sagt ingen avkastning på ett boende, bara kostnader m.a.o. det går inte att "ta ut" värdeökningen utan att flytta.
Ja, jag känner till problematiken. Här är faktiskt ett tillfälle där belåning är mycket användbart för att få loss likvida medel.
Jag vet att det tar emot, men om man var fattigpensionär och satt på obelånat boende värt fem miljoner, så fanns det goda möjlighet att gå från noll till tio procents belåning och på så sätt ha pengar till både skatt och konsumtion under många år. Det är alltså ett sätt att ta ut värdeökningen på som är fullt legitimt.
Tyvärr verkar denna typ av produkt ("seniorlån") inte erbjudas längre. Det var annars en mycket bra lösning på den här typen av problem. ¨
Och som sagts, detta "problem" gällde framför allt för fastigheter med taxeringsvärde större än tre och fem miljoner kronor i början av 2000-talet, vilket framför allt gäller väldigt dyra och attraktiva småhus/fritidshus.
Men då är systemet rätt sjukt om det bygger på att tillgångar ska belånas för att betala skatten. Varför gå omvägen via banken, man kan då lika gärna inteckna skatten direkt i fastigheten som då räknas av vid försäljning.
Jo, varför inte skuldföra fastighetsskatten? Eller införa en regel: om inte yrkesaktiv -> lägg fastighetsskatt + ränta på uppskjuten skatt på hög, räkna av vid försäljning.
Jag håller med om att detta inte är ett bra system, dock är fastighetsskatt en tämligen bra skatt jämfört med tex skatt på arbete eller vinster.
Fastighetsskatten som den var utformad förut bidrog till gräddhyllorna.
Hade grannarna lyckats sälja sina villor dyrt så steg skatten och kunde du då inte betala så var det bara att lämna området. Eller mao, pöbeln ska inte få bo kvar i fina områden.
Ett vettigare system, och så som fastighetskatter fungerar i de flesta andra länder, är att den bestäms av vad man betalar för fastigheten när man köper den.
Uppmanar alla att köpa Tino Sandandajis bok "Massuppmaning"!