Polisens resultat kraftigt sämre – besparingar och neddragningar väntar

Jag skulle vilja säga att "desinformation" bara behövs i små mängder för att uppnå sitt syfte. Bara att se hur samhällsbärarna reagerar.

Om man arbetat tillräckligt högt i samhällskroppen vet man ju om hur "nödvändigt" det är att ljuga ibland(för att inte tala om att slippa ljuga). Lögnen för den goda avsiktens skull, lögnen för att inte destabilisera, lögnen för att skydda, lögnen för att dölja en annan lögn, lögnen för maktens skull, lögnen för privata ändamål men i tjänsten, lögnen för pengar och ren girighet, att inte tappa ansiktet, förlora status…..etc. I USA blev ju budbärarna viktigare än budet, dvs hur Clinton&Co inkl DNC jobbar).

Vad jag syftar på är att hela samhället tappar förtroende för sig självt om skillnader mellan verkligheten och den påstådda verkligheten(media/makthavare) börjar tydliggöras. En yttre fiende har nått långt om den lyckas skapa förutsättningar för förtroendekris. De som har mest att förlora är verkligheten inte vanligt folk utan de som styr(1%).

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

Stapeldiagrammet saknas hos oss men inte i folks hjärnbild.

"You can fool all the people some of the time, and some of the people all the time, but you cannot fool all the people all the time."
A Lincoln

Hade faktiskt lite funderingar på att emigrera till Prag.
Bra prisbild för boende, billig öl, kött i överflöd.
Men det faller på språket, helt hopplöst för en gammal stöt att lära sig.

Jag har märkt att sk ‘pundits’ som Niall Ferguson m.fl., tror att den ökade populismen i västvärlden beror på motstånd mot "Modernitet", och då hänvisar de till globaliseringen, handels- och kapitalströmmar och arbeten som lämnar landet.

Vad som egentligen håller på att hända är att medborgarna börjar vända sig mot den "Postmodernitet" och bisarra samhällsrealitet som manifesterar sig, exempelvis genom hur resursproblem (orsakade av I&I) finansieras genom att reducera den polisiära budgeten. Dvs att förvärra situationen snarare än att komma åt rotorsaken.

Denna politik kommer tyvärr bli västvärldens fall, enligt mig, då det finns exploatörer som Putin som ser på utvecklingen med förtjusning. Med valet av Donald Trump har en ny era inletts, som kommer få folk att minnas W. Bush-åren med nostalgi.

Min avsikt var egentligen inte att börja en strukturerad diskussion då jag inte hinner utveckla mig, utan mer en "remark". Men här kommer en stream of consciousness-approach. Kortfattat, med "postmodernitet" menar jag huvudsakligen två saker:

1) Postmoderna sociala & kulturella livet, *sett ur ett konservativt/tradionellt perspektiv*.
—
Med detta menar jag hur halvan av spektrumet "vanligt folk" → "konservativa" → "alt right" ser på sociala s.k. progressiva värderingar som kulturell relativism, white man guilt, LBGT, kulturmarxism etc som postmoderna företeelser som omkullkastar den modernistisk-rationella ordningen som utmärkte 1900-talet. Dvs familjen, arbetet, nationalstaten, välfärdssamhället, etc. Den ekonomiska liberalismen har utgjort en betydelsefull materiell del av detta, men det är framförallt den vänsterorienterade kultur- och identitetspolitiken som har skapat alt-rightens ilska.

2) Postmodernitet i politiken & samhällslivet, dvs att halvsanningar, spinn och lögner propageras av *både* politiker/myndighetsväsende såväl som medierna
—
Med postmodernitet menar jag att det som sägs och rapporteras – narrativet som folket tilldelas av makthavarna – i mångas ögon har slutat bygga på en reell verklighetsbaserad rapportering av angelägenheter, utan bygger på agendasättande, idealism, hur saker "borde vara" istället för hur de är. Lögner, mörkläggningar och agendasättande har kännetecknat den största delen av medierapportering om I&I-frågan under detta decennium, och mediernas roll som balanserande tredje statsmakt är kraftigt devalverad.

Mer konkret: När folk börjar ifrågasätta den information som de får från medier, då den är "postmodern" dvs bygger på utopism, projicerande, fabrikation, selektivt urval, konstlad eklekticism osv, så börjar folk ifrågasätta sanningshalten i det som skrivs. Det är inte bara medier som är skyldiga till detta, i USA har t.ex. Tea Party-rörelsen varit drivande. Detta har möjliggjort Donald Trump att väljas. Han själv utnyttjar postmodern verklighetsbeskrivning, likt Putins Ryssland, där allt kan vara sant eller inte sant, det finns olika versioner av verkligheten etc.

Det är många krafter som har medverkat till detta, för att inte nämna teknologiutvecklingen genom sociala medier och communities med ekokammare, etc. Poängen är att desinformation och populism hade aldrig kunnat växa sig så stark som den gjort, om inte de traditionella mediepolitiska institutionernas förtroende hade urholkats.

Av I) och II) ovan så anser jag att II) är den betydligt allvarligare, det vill säga hanteringen av I&I-frågan är vad som kommer knäcka institutionerna i väst då den framdriver en allvarlig nationalekonomisk och sociopolitisk börda. LBGT etc är väl social-liberal progressivism, och det är folk positiva till överlag. Däremot är den divergerande verklighetsbeskrivningen, cover-up-journalistiken och agendasättandet något som på allvar underminerar ordningen, enligt mig.

Det är f.ö. inte bara begrepp som "postmodernism" som kan vara luddiga. Exakt vad är "populism", t.ex? Relaterat: http://www.nybooks.com/articles/2017/01/19/is-europe-disintegrating/

Lögn från kriget?
Men herr Ben.
Det var ju innan det bröt ut.
27/8 1939…
Ja, nästan rätt .
Tavel träff heter det visst.

@Ben: Det var inte meningen att vara en fullständig analys, utan utveckling av vad jag menade med postmoderna begreppet.

Det är massor av faktorer som interagerar just nu, som gör att vi är på väg i en ny vektor i världens utveckling. Däribland globalisering, teknologi (framförallt automatisering och kommunikationer), sociala medier (ekokammare, spridning av fake news etc), utvecklingar i det institutionella medielandskapet (digitalisering, agendasättande, fragmentering), migration & integrationsfrågor, kallt krig med Ryssland, Kina som ny supermakt, etc etc.

Pushbacken mot postmodernismen som jag nämner är bara en faktor. Men den har skiffreringar, och det är som jag säger, allt från "alt-right" till vanligt folk i Sverige som börjar bli allt mer invandringsskeptiska.

Riskerna ligger i urholkandet i tilltron till insitutitionerna, på grund av desinformation och propaganda från bägge sidor. Det handlar inte bara om ekonomisk omfördelning och "materiella" svårigheter som jobbförluster. Titta bara på Japan som haft ekonomiska svårigheter i decennier, men det verkar som att pga deras homogenitet så lyckas samhället hålla ihop genom rationaliseringsfaser.

Det jag beskriver är något som finns i hela västvärlden, men samtidigt finns det också skillnader och nyanser. Det är också lite skillnad mellan USA och Europa, där problematiken i USA har mer handlat om materiell ojämlikhet ("the 1%") och ekonomiska ramifikationer efter finanskrisen samt det ideologiska kriget mellan högern och vad de ser som hotet i Obama. I Europa handlar det mer om invandringens sociala problem och inte direkt "de tar våra jobb".

Betänk också att employment-siffrorna nu under Obama är på rekordhöga nivåer, ändå så verkar folk desillusionerade. Varför? Det har med sociala frågor att göra. Verkligheten är att teknologi tar kål på långt fler jobb än vad invandring gör, men ändå är det polariseringen i samhället och den upplevda "postmodernismen" som är problematiken. Teknologisk ojämlikhet är också något som fördjupar känslan av postmodernism, där exempelvis en klick av samhället i innerstaden är C-kändisar på Instagram i egen rätt, gig-ekonomi som bygger på kontakter och nätverk etc. Det finns en stor skara människor som inte har hängt med i en värld med sociala medier, och där är den unga millenniegenerationen i alt-righten signifikant. Det är inte bara baby boomers som röstar på Trump.

Alt-right är en liten rörelse som består mestadels av 4chan-nördar, konservativa tokar, konspirationsteoretiker, främlingsfientliga Rysslandsvurmare osv. Självklart är det inte alt-right som har röstat fram Trump, det har den konservativa högern samt mitten-Amerika (appalacher och "Rust Belt" framförallt). Men att underskatta att alt-right-rörelsen inte har något inflytande är ett misstag. Donald Trump själv pratar om sin "rörelse", och här är alt-right en enormt stor ingrediens då de antagligen står för den stora majoriteten av shitposting på sociala medier som driver fram antagonismen och polariseringen samt ifrågasättandet av institutioner. Låt mig vara tydlig med att Trump skulle kunna våldta prostituerade efter "Golden Shower"-show vilket fångats på film i ett ryskt hotellrum, och alt-right skulle hylla honom. Om man ser till 4chan-faktionen, så är det folk som vill se världen brinna och ser det nästan som ett skämt. Trump kallas för "The God Emperor" fyi. Trump och hans rådgivare är medvetna om denna rörelse, och du kan inte helt avskriva den. Exempelvis har ju Steve Bannon fått en nyckelposition i Trumps kabinett.

Med det sagt, så menar jag att det är den totala miljön beskriven ovan som gör att västerländska demokratiska institutioner fallerar just nu. I grunden finns det materiella problem efter globalisering och finanskrisen, ja, men det har muterat till något som verkar vara en social problematik. Det är detta som västs motståndare kan utnyttja.

"Speciellt som Polisen inte har ett sparbeting"

Du läste inte artikeln hos SVT som Cornu länkade till antar jag? Från artikeln: "Vi kommer att lägga ett sparbeting, säger regionens ekonomichef Monica Hallberg till SVT Nyheter Småland."

Han påminner en hel del om Hamrén vad gäller inbillningsförmåga.

Liksom tröstpriset för de länder som inte fungerar särskilt bra..

Med den väsentliga skillnaden att kommissarie Barnaby löser morden.

Zwischensturmbannfuhrer oder was?