Preppingens grunder A: Dricksvatten

Härmed inleds en serie inlägg i preppingens grunder. Inledningsvis tittar vi på det viktigaste de flesta saknar i händelse av en allvarligare kris, nämligen dricksvatten.

Introduktion

Inom prepping och överlevnad pratar man ofta om treregeln. 

I extrema situationer klarar man sig tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten, tre timmar oskyddad mot extremt väder, tre minuter utan syre och tre sekunder utan hopp. 

När det handlar om att förbereda sig för kristillstånd i ett hushåll, hushållsprepping, kan man förutsätta att man har skydd mot extremt väder i form av just hushållets hem. Luft lämnar vi generellt därhän, men vi kommer längre fram titta på hoppet och den psykologiska beredskapen. För utan hopp finner en del bara en utväg, och den tar inte mer än tre sekunder.

Exempel på lagring av vatten. Biltemas stapelbara 10-litersdunkar och två 25-litersdunkar. Totalt 190 liter eller åtminstone två veckor för en familj. Och ett sexpack öl.

Ofta gör nybörjare eller media grundfelet att börja titta på mat och livsmedel. Fast människan är fortfarande bara några hundra generationer från stenåldern och i alla aspekter utrustade på samma sätt än idag. Människan klarar av att gå in i svälttillstånd, även om det initialt leder till personlighetsförändringar, som det så fint kan sammanfattas som. Fast därefter kommer hungerskänslorna falla undan även om personlighetsförändringar kan fortgå och förvärras. Istället går kroppen in i svältläge och börjar förbränna fett när reserverna i levern är slut. Finns inte fettreserver kan man även bränna muskler, vilket sällan är önskvärt.

En förutsättning för att kunna bränna fett är dock tillgång till rent dricksvatten. I själva verket kan behöver man dricka mer än normalt när man går in i svältläge.

Helt utan vatten klarar man sig högst tre dagar, men redan inom ett dygn kommer din prestationsförmåga vara kraftigt negativt påverkad och inom två dygn kanske du fortfarande är vid liv, men kan inte göra något. Samtidigt ska man komma ihåg att lagad mat ofta innehåller vatten, så dryckesbehovet kan vara lägre om man har tillgång till mat, som inte är torrskaffning.

Törst är antagligen den starkaste drift människan har och när vi är riktigt törstiga kan vi göra vad som helst för vätska. Det inkluderar att dricka vätska vi vet kan vara oren. Dit räknas bakterier, virus, parasiter och andra patogener, som orsakar magsjukor och därmed istället kommer torka ut kroppen ännu snabbare.

Rent vatten är därför en förutsättning för överlevnad. Och mycket mat som är lämplig att preppa, t ex ris, förutsätter också vatten för tillagning.

Vad kan hända med ditt kranvatten?

Allt kranvatten är beroende av pumpning, undantaget ett fåtal brunnar med självtryck för enskilda hushåll på landet. Det betyder att utan elförsörjning kommer vattnet i kranen sluta rinna när din högreservoar (“vattentorn”) är tomt. Bor du högt eller långt bort från en högreservoar kan vattnet försvinna direkt vid strömavbrott, då många idag är beroende av aktiv pumpning via moderna styrsystem och tillhörande pumpstationer. Vatten kan idag sägas levereras just-in-time till din vattenkran.

Högreservoarerna är bara till för att jämna ut tillgången till vatten vid högkonsumtion, främst på morgonen. I Stockholm räcker helt fyllda reservoarer endast i 17 timmar. Om strömmen går exakt vid rätt tidpunkt räcker vattnet i låga lägen alltså 17 timmar i Stockholm. Går dock strömmen vid fel tillfälle kan vattnet vara borta väldigt snabbt. Detta gäller särskilt om alla följer instruktionen att tappa upp vatten i badkaret vid strömavbrott, vilket är ett problem klassat som samfälligheternas tragedi.

Vattenverken ska ha nödströmförsörjning, men denna fungerade exempelvis inte vid ett strömavbrott i Västerås nyligen och stora delar av staden blev utan vatten under strömavbrottet.

Dessutom har man idag pumpstationer. Enbart i Stockholm ska det finnas över 70 pumpstationer för att distriburera ut vattnet. Alla dessa har inte nödström, om någon.

Ett omfattande och långvarigt strömavbrott kommer även ta bort ditt vatten.

Annars sker det allt oftare att vatten förorenas eller att ledningar går av på grund av kommunernas bristande underhåll. Att ha en dricksvattenreserv i det läget förenklar saker enormt.

Sveriges totalförsvar har nu återupptagit planeringen för krig och militära angrepp mot Sverige. Dessa angrepp kan också ta sig formen av hybridkriget, ett tillstånd där det inte är tydligt krig utan angreppen tar sig andra former. Oavsett krig eller hybridkrig kan detta innebära omfattande störningar av t ex strömförsörjning. Att man återupptagit krigsplanering är för att man gör bedömningen att krig är inte längre osannolikt utan en reell risk, om än fortfarande låg. 

Vätskebehovet

Mycket beroende på kroppsstorlek och aktivitetsnivå varierar vätskebehovet, liksom med intaget av salt eller vätskedrivande drycker.

En tumregel är ett behov om två liter dricksvatten om dagen, även om de flesta av oss dricker mindre än så normalt. Anledningen till att vi dricker mindre är att vi även får i oss vatten via maten.

Vätskebehovet kan minskas genom att minska saltningen av maten. Dock höjer salt smakupplevelsen av mat och kan vara avgörande för att bibehålla god aptit och gott humör i en krissitation.

Man bör direkt undvika alkoholhaltiga drycker, som är vätskedrivande. Ju starkare alkohol, desto mer bör man undvika dem. Öl kan fungera, åtminstone upp till folk- eller mellanöl. Starkare än så bör man undvika om man inte kan dricka vatten.

Kaffe är vätskedrivande, men bara lika mycket som man dricker. Man kan alltså inte släcka törsten med kaffe, men för många kan det vara en humörhöjande dryck.

Te är däremot kraftigt vätskedrivande. Vill man se ut som en Hollywoodstjärna, drick för all del mycket te så vätskelagren i kroppen åker ut och kroppen blir mer väldefinierad. Fast i en krissituation bör man undvika te om man inte desperat behöver varm dryck. Åsikter går isär kring hur vätskedrivande kaffe och te är.

Utöver direkt dryck om 2 – 2.5 liter per person och dygn behöver man även vatten till matlagning. Dessutom behöver man vatten för hygienbehov, inklusive diskning.

En familj om två vuxna och två barn bör ha åtminstone 10 liter dricksvatten per dygn. Till detta kommer vatten för hygienbehov.

Lagring av vatten

Vårt kranvatten är generellt rent. Detta gäller särskilt om man har en egen brunn. 

Vatten kan med lätthet lagras 6 – 12 månader, så länge det står mörkt och även helst svalt. Det vatten du dricker har ofta varit lagrat i många decennier, rent av hundratals år om det kommer från en riktigt djup brunn. En del vattenkällor, främst utomlands som amerikanska Mellanvästerns Ogallalareservoar, klassas som fossilt vatten och kan varit lagrat i miljontals år.

Rekommendationen är att lagra vatten i 10-litersdunkar. Det är en vikt som även barn kan hantera och specifikt bör man välja Biltemas 10-litersdunkar, som är stapelbara tre dunkar i höjd och därmed kan lagras väldigt effektivt. Det är lättare att bära en 10-litersdunk i varje hand än att bära en 20-litersdunk.

Lämpliga lagringsplatser kan vara en källare, men bor man i lägenhet kan en klädkammare eller garderob också fungera.

Vattnet bör roteras 1-2 gånger om året. Är man osäker kan man vid rotation slänga i en droppe klorin och skaka runt tillsammans med lite vatten i dunken, innan man sköljer ur dunken. Det går också att tillsätta klorin i vattnet som ska lagras, men det ger en bismak. Följ instruktionerna på klorinflaskan. 

Annars räcker det att lufta det lagrade vattnet innan man dricker det för att bli av med eventuell lagringssmak. Tappa därför upp från 10-litersdunken till en karaff och häll sedan upp vatten ur karaffen vid behov.

Filter

Ingen kan lagra hur mycket vatten som helst. Har man inte en egen brunn med strömförsörjning, handpumpning eller självtryck så måste man även säkerställa långsiktig vattenförsörjning.

Till detta behöver man filter. Du hittar några varianter av filter hos min sponsor Preppad.nu. Själv har jag ett Sawyerfilter.

Vatten i Sverige sägs vara rent, men både brunnsvatten och vatten från våra vattendrag tas inte från ytvattnet man når, och har svårt att undvika, som privatperson. I Stockholm tar man dricksvattnet från sex meters djup. Andra vattentäkter kan ha naturlig filtrering genom rullstensåsar eller motsvarande. Om ytvattnet är så rent, varför tar man vatten på djup eller använder naturlig rening innan vattnet renas i ett vattenverk? Svaret är att vattnet efter behandling och insamlat på rätt vis kan drickas i Sverige, men det innebär inte att du kan dricka vilket vatten som helst.

Många privata brunnar har dessutom filter då vattnet inte från början håller önskad kvalitet eller rent av kan behöva renas trots att vi pratar om djupt grundvatten. 

Att vattnet i Sverige kan drickas är en farlig missuppfattning. Det vatten du kan dricka i Sverige är vattnet ur kranen, generellt. Det betyder inte att du som människa kan gå och sörpla vatten ur valfritt vattendrag. Speciellt gäller detta i de mer tätbefolkade delarna av Sverige.

En variant istället för filter är att koka vattnet först enligt regeln big bubbles, no troubles. Detta drar dock stora mängder energi och det är inte säkert att man har tillgång till hur mycket bränsle som helst, eller fungerande strömförsörjning. Filter sparar energi och är också enkla att ha med sig om man behöver utrymma eller omgruppera.

Filter är dock inte helt lätt att hantera. Man måste hålla hygienen utvändigt, så att inte smutsigt vatten rinner ner på utsidan av filtret. För vissa patogener kan det räcka med en spilld droppe orenat vatten så kommer filtrets funktion vara värdelöst.

Sammanfattning

Ett hushåll med fyra personer behöver lagra tio liter dricksvatten per dygn. Rekommendationen är åtminstone tio dagars lager, men det kan förstås vara svårt att uppnå för alla hushåll.

Till detta bör man ha ett filter för att klara långsiktig vattenförsörjning.

Vatten i de befolkade delarna av Sverige går inte alls nödvändigtvis att dricka orenat.

Överkurs – vatten som hot

Vatten är en förutsättning för liv, hela vägen ner till bakterier. 

Fast för den moderna samhället är vattnet också ett subtilt hot. Detta gäller speciellt vid långvariga strömavbrott.

Det finns nämligen i Sverige mer vatten än vi vill ha och vattnet vill vara på platser där vi inte vill ha det. Därför finns det stora mängder grundvattenpumpar och även dagvattenpumpar, som hela tiden pumpar bort oönskat vatten. Därtill har vi pumpar i avloppssystemen. Vid omfattande långvariga strömavbrott kommer därför vatten dyka upp där vi inte vill ha det. 

Vi har idag byggt hela städer på platser som är för fuktiga. Pumpning håller vattnet borta till vardags.

Därtill förutsätter våra avlopp att vattenförsörjningen fungerar. Det går inte att spola utan vatten och det går inte att få bort det vi har i avloppsrören om det inte kommer mer vatten hela tiden.

Detta finns skildrat, om än inte tydligt uttalat, i min roman Stjärnklart. 

När avloppen slutar fungera på grund av att vattnet slutat fungera kommer två miljoner stockholmare göra sina behov utomhus. Med alla hårdgjorda ytor, och dessutom dagvattenpumpar som inte fungerar, så kommer bakterier och andra patogener från avföring snabbt rinna ut i vattnet runt Stockholm. Man ska komma ihåg att innan fungerande avlopp på 1800-talet hade Stockholm 50 000 – 70 000 invånare. Att det fungerade då innebär inte att det fungerar med två miljoner människor, särskilt som man då hade en infrastruktur för att ta hand om avföring utan avlopp. Dessutom dog folk i drivor av t ex vattenburna smittor som kolera eller dysenteri, så 1700-talets Stockholm är inte ett bra exempel på att man kan klara sig med naturligt vatten i huvudstaden. 

Speciellt fungerar det inte att gå och hämta vatten i Strömmen om 2 miljoner människor skiter utomhus. 

I Stjärnklart finns även effekterna av stoppade grundvattenpumpar med. Ett garage i en källare i Hammarby Sjöstad börjar bli vattenfyllt. I ett trapphus i Mölndal står det vatten i källaren. Och hela Östra Nordstaden i Göteborg har börjat luta. Det finns sprickor i asfalten mot Gustaf Adolfs Torg och trottoaren lutar knappt märkbart. Även parkeringshuset har börjat luta, märkbart.

Anledningen är att hela Östra Nordstaden är byggt som en båt i leran och ett sinnrikt system av grundvattenpumpar håller stadsdelen med sina köpcenter och kontor stabilt. Vid ett längre strömavbrott kommer hela stadsdelen tids nog få slagsida och riskera rasa, eller för den delen börja sjunka i leran.

I verkligheten händer det ibland att grundvattenpumpningen slutar fungera.

Min egen förra villa hade en dagvattenpump för dräneringen och dagvattnet. Huset var ett 70-talshus med inredd källare, byggd med bara ett tiotal meter till en mosse. Pumpbrunnen blev snabbt ganska full efter stormen Gudrun, även om det inte hann bli vatteninträngning i källaren innan strömmen kom tillbaka inom tre dygn. Stormar har en tendens att dra med sig nederbörd…

Många bostadsområden kan få sig en otrevlig överraskning vid långvariga och omfattande strömavbrott. Det kommer dock krävs veckor och inte dagar utan ström, och i sådana fall har vi antagligen andra, större problem, typ en solstorm eller krig.

En kommunal krisledningscentral i Skåne såldes härom året. Anläggningen totalförstördes av stormen Gudrun 2005. Reservkraften gick inte igång automatiskt när strömmen bröts, alternativt så tog bränslet slut innan någon gjorde tillsyn på anläggningen. När man besökte den på rutinärende några månader senare stod den under vatten på grund av att pumparna inte gick.

Det finns mycket vi tar för givet och inte ser. Inte bara att vattnet alltid ska rinna i våra kranar, utan också att det ska pumpas bort där det inte är önskat.

Detta inlägg är sponsrat av preppad.nu.