I fablernas land: Migrationsverkets Danielsson löser krisen

Intressant iaktagelse: Jag har precis avslutat en lördagsmiddag med en nära vän sedan 30 år. Vi har ALDRIG någonsin diskuterat politik, det har liksom aldrig varit ett legitimt samtalsämne.

Idag var första gången som ämnet berördes och det blev jävligt upprörd stämmning, vilket egentligen var konstigt för vi var alla överens: Det håller på att gå käpprätt åt helvete!

Något som nämndes var att om det varit 190000 ryssar som vällt in över Sveriges gränser och krävt del av våra resurser, så hade det blivit allmän mobilisering.

Kanske är det rätt många som märker trots allt men inte vill tala högt om det eftersom det är så känsligt. Samtidigt verkar t.ex. den senaste marknadsföringstrenden bland företag vara att skänka pengar och saker till flyktingar, det är iaf mitt LinkedIn-flöde tapetserat med och såklart med en massa tillhörade likes. Jag fattar inte om folk faktiskt tror att det på något sätt gör någon relevant skillnad att företag Xyz skänker 3000 kr en gång till några flyktingar? Ser de inte problemets proportioner eller hur kommer det sig att så många blir så upplyfta av någon så liten insats på ett sådant stort problem? Och såklart är det ju inte "bara" detta flyktingkaos som får en att fundera över framtidsutvecklingen här, bostadsbubblan, utvecklingen i skolorna m.m. är skrämmande. Det kanske obehagligaste är att så många människor verkar vara helt verklighetsfrånvända, helt utan långsiktigt tänkande och medvetenheten om resursbegränsningar.

Det är kanske hög tid att utarbeta en seriös exit plan nu… Undrar vart man ska ta vägen när det skiter sig. Är Kanada ett bra land?

@Kapitalist
Men varför skulle de vilja förstöra såna saker som ger dem existensberättigande och stålar? De här konspirationsteorierna har slagit knut på sig själv både en och flera gånger.