Tvärt emot vad bilden kan vara hos deltagarna i bostadsbubblan bor endast 18% av svenskarna i bostadsrätt. Majoriteten, eller drygt 50% bor i en ägd villa, vilket innebär att en riktad punktering av bostadsbubblan, som främst existerar inom bostadsrätter, kan medföra begränsade skador för samhället. Det finns ett antal riktade åtgärder man kan ta till mot bostadsrätters ekonomi.
Förklaringen till förhållandena är förstås att ofta är singelhushåll eller hushåll utan barn som bor i bostadsrätter, medan barnfamiljer i större utsträckning bor i villor.
 |
| Antal personer efter boendeform 2012 – 2014 |
I större delen av landet går villapriserna att motivera, och någon bostadsbubbla kan inte sägas existera inom villor utanför stor- och universitetsstadsregionerna. Däremot finns det en tydlig bubbla inom bostadsrätter, men även här hittar man den absolut värsta bubblan i storstäder eller universitetsstäder. 50% nedgång på en bostadsrätt för en halv miljon i Sundsvall, eller en förlust på 250 000:- SEK, är betydligt mer hanterbart för individen än 50% nedgång på en bostadrätt för 3 MSEK i Stockholm, eller 1 500 000:- SEK.
 |
| Hushållsstorlek ägd villa och bostadsrätt
år 2014. Det bor exempelvis fler personer i 7+ personers hushåll i villa än i fempersoners hushåll i bostadsrätt. |
Andelen bostadsrättsboende har ökat något sedan 2012 års 17.1% till 17.7% år 2014, men övertrumfas fortfarande med råge av 26.5% boende i hyresrätter. 5.8% bor i övriga boendeformer, som specialbostäder eller okänt boende, vilket i de flesta fall kan klassas som att man hyr sin bostad.
Även om en villa i medel kostar runt 2 500 000:- SEK, så är priserna betydligt lägre i större delen av Sverige, på många håll nedåt en miljon, rent av ännu lägre. Någon bubbla för villor kan inte påstås föreligga i större delen av Sverige, även om priserna förstås kan gå ner vid en krasch av bostadsbubblan på universitetsorter och storstäder.
 |
| Lägg till bildtext |
I själva verket är det bara i Stockholms län som andelen boende i bostadsrätt kommer ens i närheten av boendet i ägd villa, även om ägd villa fortfarande är något vanligare även där.
Bostadsrättsbubblan och även själva boendeformen bostadsrätt är i mycket ett Stockholms- och storstadsfenomen. För att åtgärda hushållens destruktiva skuldbubbla kan man med fördel alltså sätta in direkta sanktionsåtgärder mot bolånetorskar i bostadsrätter, majoriteten av både landet och antalet personer kommer inte drabbas direkt av detta.
 |
| Andelen barn boende i bostadsrätt per län. |
Ett stort problem med bostadsbubblan är inte att den när kraschen kommer drabbar vuxna människor, ansvariga för sina egna beslut och handlingar, utan att helt oskyldiga barn dras med ner i kraschen när föräldrarnas ekonomi krossas.
Av 2 209 269 barn i åldern 0 – 19 år, bor endast 273 686 eller 12.4% i bostadsrätt. Av dessa bor 131 289 eller 48.0% i Stockholms län, men även i Stockholms län bor ändå endast 25.1% av barnen i bostadsrätt. Bostadsrätter kan alltså krascha utan att speciellt många barnfamiljer behöver drabbas.
Riktade åtgärder mot bostadsrätter, som dock rent principiellt är ett bra boende där man som boende får fullt inflytande och medbestämmande, leder till begränsade skador, drabbar få barn och främst storstadsområden. Därtill skulle det vara en åtgärd populär hos den socialistiska regeringen, och främst drabba de som tjänat procentuellt mest på bostadsbubblan, nämligen klubbmedlemmarna i bostadsrättsföreningar (men inte barnfamiljer … tänk på de små barnen!)
Man kan tänka sig slopade ränteavdrag för endast bostadsrätter, hårdare amorteringskrav för bostadsrätter och skärpta amorterings- och fonderingskrav för föreningarna som riktade åtgärder mot bubblan i boendeformen, och därmed också mot dennas andel i de svenska hushållens skuldbubbla.
Åtgärder som inte riktar sig mot bostadsrätter, som en återställd fastighetsskatt drabbar alltså barnfamiljer absolut hårdast. Istället kan man tänka sig en schablonbeskattning på marknadsvärdet på bostadsrätter, motsvarande skatten på vad klubbmedlemmen skulle få om vederbörande hyrde ut bostadsrätten i andra hand (bostadsrättsklubbmedlemmen hyr ju oftast ut till sig själv, vilket borde schablonbeskattas) – en skatt som förstås får kvittas mot räntan och klubbmedlemskapsavgiften, men i praktiken innebär slopat ränteavdrag för bostadsrätter.
Ökade skatteintäkter från bostadsrättsägarna går lämpligtvis till byggande av hyresrätter, vilket gör alla bostadsrättsägare glada då de hävdar att de tvingades köpa en bostadsrätt för de inte kunde få tag på en hyresrätt…
En framtvingad krasch för bostadsrätter skulle därtill vara relativt hanterbar i större delen av landet, där priserna inte är skyhöga.
25 kommentarer
Intressant vinkling!
BR är mångas mål.
Hyresrätter är föremål för en hyreslagstiftning som gör dem väldigt attraktiva att bo i men svåra att komma över. Därtill så är det en begränsning för nya hyresrätter-som inte byggs.
Men så länge det byggs BR och det finns många i hyresrätter som kan tänka sig lägga större risk i sitt boende så finns det köpare.
En 50%-ig nedgång i priserna vore såklart fantastiskt bra men inte särskilt realistisk, ens med föreslagna reformer. Kanske i Stockholm, men inte i Malmö/Göteborg eller universitetsstäderna.
I Malmö/Lund är det nästan paritet i kostnad mellan BR och HR, en 50%-ig nedgång skulle göra det rejält billigare att bo i bostadsrätt vid "normalt" ränteläge.
Det man såklart har glömt är att förr i tiden fanns det ett särskilt risktillägg som bankerna tog ut på 0,5% vid lån till bostadsrätt, detta för att det ansågs vara mer riskabel utlåning. Med argumentet att priserna har stigit och att det finns fler bostadsrätter har detta tillägg slopats (!) vilket då självklart gör att priserna kan stiga ännu mer, vilket inte gynnar någon. Även BRFs inkomstskatt har ju slopats.
Motsvarande nedgång drabbar ju främst de områden som sett uppgång, i motsvarande grad.
Såvida inte området uppnått ändrad status, åt ena eller andra hållet, förstås.
Malmöregionen är säkert en sund region att köpa bostad i.
Utlåning av pengar man bara skapar ur tomma intet (enligt rådande fiat/fractional banking system) medför ingen risk alls för utlånaren. Det är förklaringen till varför alla banker gör så, i fall du undrade. Och vad gör låntagarna med sina lånade miljoner om inte bjuda upp priset på den bostad de vill ha?
Utlåning av pengar man bara skapar ur tomma intet (enligt rådande fiat/fractional banking system) medför ingen risk alls för utlånaren. Det är förklaringen till varför alla banker gör så, i fall du undrade. Och vad gör låntagarna med sina lånade miljoner om inte bjuda upp priset på den bostad de vill ha?
Man kan ju lagstifta om stenhårda amorteringskrav för föreningarna, vilket tvingar en höjning av avgifterna och därmed minskar attraktionskraften hos Brf.
Sundsvall är nog ett olyckligt exempel. Jag kan tycka att det finns en kraftig bubbla där också. Alls icke märkvärdiga lägenheter en bit utanför centrum för nästan 2 milj: http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-4rum-sidsjon-sundsvalls-kommun-bolevagen-15-e-4311335
Kvadratmeterpriset är förvisso inte i närheten av stockholmsmått, men föreningens ekonomi är ju inte i toppform när man utöver lånen måste pynta 7000 kr i avgift.
Men sundsvall är ju en universitetsstad ock det bidrar väl till haussen…
sen blir man ju lite fundersam när det ligger 4 lägenheter i samma hus ute för försäljning nu, och 2 som just har sålts, varav en och samma har sålts två gånger inom ett halvår. Galen granne eller mögel?
Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Hur kommer det sig då att motståndet(enl poltiker) är så stort mot avskaffat ränteavdrag?
Om det är som du säger måste man ju fråga sig vilka är alla de som är emot? Eller är det så att de inte är så många, men inflytelserika?
Du glömmer villaägarna. Ingen pratar om att bara stryka ränteavdraget för BR, likt jag lägger fram ovan.
För att de inte vill öka allas boendekostnad med 41% i ett slag och därmed gå till historien som de som orsakade den djupa långvariga depression som följer på en sån totalkrasch i bostadspriser och med ett pennstreck raderandet av folks inbillade förmögenheter.
Om man avskaffar ränteavdraget över tid, t ex 10 till 20 år, istället för över en natt så skulle det bli en mjuklandning. Vilket kräver bred politisk uppslutning bakom ett beslut – något som verkar totalt omöjligt idag.
@Kristian Men när har någon bostadsmarknad någonstans i världen någonsin "mjuklandat"? Det kan inte hända, eftersom bostadspriser är en hävstång på räntan, som staten avskaffar med planekonomiskt diktat. I alla stater alltid. Har man all makt över ett samhälle som stjäl man helt enkelt alla pengar som finns. Alla politiker i regeringsställning har alltid gjort det. Det finns inget undantag och det är glasklart logiskt bevisat (se incitamentsteori) varför det nödvändigtvis alltid måste vara så med politiskt "reglerad" penningväsende. Du kan gå tillbaka till Romerska Riket och dess självdestruktiva jordbruksfastighetspolitik på Apenninska halvön, och säkert ännu bättre exempel i miljonstaden Rom redan då.
Kapitalist, kan du inte ge ett sakligt motargument istället för att sväva ut i psudo-ekonomisk historia? Varför skulle det inte fungera att fasa ut ränteavdraget över 10-20 år? Varför är det sämre än de två extremerna A) behålla det som nu, och B) avskaffa det över en natt?
Heja Kapitalist!
Heja Kristian!
…och skall så klart motivera varför: Du har helt rätt i att ränteavdraget förutsägelsefullt skulle kunna avvecklas över en längre tidsperiod och självklart är det bättre att FÖRSÖKA göra något åt bostadsbubblan förutsägbart och med ambitionen att mjuklanda nu även om det är sent än att fortsätta att vänta och se alternativt brassa på och avskaffa hela ränteavdraget rakt av.
Kapitalist verkar dessutom vara lite kappan efter vinden i sin argumentation i den här frågan. Jämför svaret i den här tråden med detta som kom för bara någon dag sedan…
http://cornucopia.cornubot.se/2015/05/gastinlagg-bostadsmarknaden-ar-kraftigt.html?showComment=1431206916097#c4960332152726994899
En enkel åtgärd vore att räkna med lägenhetens andel av föreningens lån i bolånetaket. Det skulle förstås enbart påverka bostadsrättspriserna.
Och så borde fastighetsskatten – förlåt, fastighetsAVGIFTEN menar jag förstås, vara lika hög oavsett boendeform. Inte som idag, en sjättedel så hög för br-lägenheter som för villor.
Vettiga synpunkter. Inte heller något som kan sägas diskriminera BR. Klart totala lån ska räknas mot bolånetaket. Klart att fastighetsskatten ska vara lika oavsett boendeform etc.
Stämpelskatten är väl ett annat område där villor missgynnas som ägandeform vs. bostadsrätten?
Sedan kan jag iofs. tycka att det är helt rätt att gynna BR som ägd bostadsform över villor och gynna de skalfördelar som det innebär i form av lägre energiförbrukning, externa renoveringsbehov, etc. som det leder till.
Till detta kan så klart adderas de villaägare på vischan som dessutom verkar förvänta sig en lika hög servicenivå från samhället som de som bor tillsammans inne i stan… Något de självklart inte verkar vara intresserade att betala mer för. 🙂
Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Ni är för roliga. Snacka om att leva i en fantasivärld. När BrF priserna kraschar följer villapriserna med. Straight down. Och när svensken inser att hen är utfattig kollapsar även konsumismen och privatbilismen etc etc.
Kanske en kollapsande krona ger visst andrum, men bloggförfattaren beskriver läget rätt väl i Midsommargryning, frånsett den militära aspekten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
" en riktad punktering av bostadsbubblan, som främst existerar inom bostadsrätter, kan medföra begränsade skador för samhället." Hm?
"Federal Reserve officials in August 2007 saw the beginnings of the crisis in subprime mortgages and concluded that the U.S. economy would be able to withstand it, even as some Fed members warned that it could trigger a downturn, transcripts from their 2007 meetings show.
“Well-capitalized banks and opportunistic investors will come in and fill the gap, restoring credit flows to nonfinancial businesses and to the vast majority of households that can service their debts,” Donald Kohn, then vice chairman of the board, said in Aug. 2007"
Det gick ju så där med att "the vast majority of households that can service their debts" kunde motverka en finansiell härdsmälta.
Varför inte göra som i Usa och låta låntagarna kasta in nycklarna hos banken om dom inte kan betala? Då skulle bankerna tänka sig för en extra gång innan dom lånade ut.