Miljöpartiet är bäst i permanent opposition

Ända sedan Miljöpartiet första gången kom in i Riksdagen vid valet 1988 har miljöfrågor på allvar funnits på den politiska agendan. Att driva miljöfrågor var länge också partiets viktigaste funktion, men i takt med att man suktat efter att få skattepengdia vid köttgrytorna har man övergivit detta med katastrofalt resultat. Miljöpartiet gör sig helt enkelt bäst i permanent opposition.

I regeringsställning kan man inte driva någon radikal politik, och eftersom partiet drar till sig diverse radikala tomtar, sva(mp)ar och personer med allmänt bristande verklighetsuppfattning är man långt ifrån regeringsdugliga.

Men det är helt OK att vara radikal och driva opinion för nya frågor i opposition. Därmed behöver övriga partier anpassa sig till detta för att inte tappa röster och man påverkar alltså politiken ändå.

Fast då krävs det att man fortsätter vara radikala istället för att sukta efter makt och skattepengdiande.

Miljöpartiet är alltså sin egen största fiende och borde istället konsekvent tacka nej till att ingå i alla regeringar. Istället bör man driva radikal opinion med hot om att värva röster från de andra partierna.

Idag har alla partier miljö på agendan, just tack vare att Miljöpartiet fick in frågan i riksdagen. Feministiskt intiativ fyller också samma funktion, vilket fått nästan alla partier att kalla sig feministiska, precis som alla påstår sig värna om miljön.

När regeringen fälls i budgetomröstningen framöver kan alltså Miljöpartiet dra en lättnadens suck och återgå till att vara radikala istället för inkompetenta. Skulle man sitta kvar i regeringsställning hela mandatperioden kan man allvarligt fundera på om partiet ens finns kvar riksdagen efter valet 2018. Trots allt backade man sig in i regeringsställning och regeringspartier går generellt bakåt.

Fast kanske har Miljöpartiet nu gjort sitt. Miljöfrågorna tas för givna av övriga partier och partiet borde egentligen avvecklas helst.