Bonnier/DN har en artikel som exponerar att läget i den svenska skolan om möjligt är ännu värre än i PISA-testen. Sk “toppelever” med MVG i matte fick bara en tredjedel rätt på PISA-provets mattedelar.
DN skriver:
“Han fick högsta betyg, MVG, i matematik i nian, men hade bara rätt på var tredje fråga i matematikdelen i Pisa 2012. 113 elever som tidningen intervjuat och som fått MVG i matematik ger likartade svar.”
Sedan skyller eleverna på att PISA-provet inte skulle vara betygsgrundande, så då struntade de i att anstränga sig.
Men som alla normalbegåvningar vet så behöver man inte anstränga sig i matematik – kan man matte, så till den grad att man får högsta möjliga betyg, MVG, så löser man uppgifterna utan ansträngning. Den som måste tänka för att KRYSSA rätt svar på enkla mattefrågor förtjänar inte högsta betyg.
Vad jag läser är bara en massa dåliga ursäkter, bortförklaringar och psykologisk alibisering a’la rönnbär är sura. “Det var inte betygsgrundande, så jag sket i det och kryssade på slump.” Tror inte ett ögonblick på det, utan att det är en efterhandskonstruktion.
Slutsatsen i artikeln är förstås att vi både ska avskaffa de nationella proven och inte delta i PISA-testerna, för det är synd om lärarna, som måste jobba på arbetstid. När verkligheten och kartan inte stämmer överens, så ska kartan gälla i den svenska skolan. När verkligheten i de nationella proven och PISA-testerna inte passar, då skippar man proven istället och ger alla MVG. Därmed kommer Sverige ha världens bästa skola, där alla elever får högsta betyg. Problemet löst.
Verkligheten är snarare att vi har betygsinflation i Sverige, plus lata omogna bortskämda elever. Eller tonåringar, som de kallats över generationerna. Men tydligen är inte alla tonåringar lika, utan svenska tonåringar är så mycket mer tonåringar än i andra länder. Vilket uppenbarligen är ett problem.
Att svenska elevers mattekunskaper är urusla, trots MVG, är väl dokumenterat. Det är bara att prata med lärarna på universitetens och de tekniska högskolornas grundkurser i matte. Där kommer nämligen verkligheten ikapp kartan.
24 kommentarer
Ha, ha! Ja, det var ganska festligt att DN drar slutsatsen att svenska elever därmed är bättre än PISA visar eftersom de har så bra betyg. Felet med det här landet verkar vara att vi är så duktiga på att stoppa huvudet i sanden och inte ta itu med de problem som uppenbarar sig framför näsan.
Roligt också med tjejen som sade att de inte ansträngde sig på provet för att enda belöningen de fick var pizza. Nä, får man inte bättre betalt än så så är det ju ingen idé att anstränga sig. Minst 1000 spänn i veckopeng och oxfilé varje dag ska ungarna ha. Annars tycker jag inte de ska behöva gå till skolan..
Att påstå att man inte ansträngde sig och därför fick låga betyg på Pisa, och att man egentligen är ett tonårigt mattegeni faller på sin egen orimlighet. Frågorna innehåller ingen räkning utan är konstruerade som logiska tankenötter. Har du MVG i matte borde du enkelt se svaret utan någon ansträngning, du borde till och med finna nöje i en stunds enkel förströelse då du ges tid att sitta och lugnt klura på enkla tankenötter så som: (OBS faktisk fråga från Pisa) Om Lisa cyklar 10 kilometer på 20 minuter och sedan cyklar 5 kilometer på 10 minuter, cyklar hon då i snitt; 1:snabbare den första sträckan, 2: lika snabbt bägge sträckor eller 3: snabbare andra sträckan.
Svaren borde vara så enkla för en MVG student att det är enklare att faktiskt kryssa rätt än att kryssa fel.
Hon cyklar fortare andra sträckan!
(du sätter väl inte betyg nu?)
Är det så orimligt?
Om en person får informationen att på hans arbete så har han 10 arbetsuppgifter. Uppgift 1-9 är prestationsbedömda (lönegrundande) och Uppgift 1 är extra viktig i prestationsbedömandet (extra lönegrundande). Uppgift 10 kommer inte ens att bedömas och utförs anonymt.
Tror du att personen kommer göra ett lika bra jobb på Uppgift 10 som på Uppgift 1?
Är det inte mer rimligt att personen kommer lägga mer krut på Uppgift 1?
Applicera sedan samma logik på lata 15-åringar.
Wofser>> Mycket troligt resonemang. Samma resonemang som artikeln har.
Tyvärr har vi med det resonemanget avgränsat argumentationen till att inte ens längre beröra kärnproblemet.
Vad har det att göra med svenska elever. Den svenska situationen och listplaceringen.
Minsta motståndets lag gäller även i andra länders skolor.
Kan ju tillägga att "lata 15-åringar" kanske är ett exceptionellt problem i Sverige. Mycket troligt. Helt enkelt att elevmaterialet har blivit sämre. Skit in, skit ut.
Men ska man ta den riktningen i analysen så måste man göra det varsamt, annars blir vi snart alla nersmetade med brunt och Cornu börjar plocka bort våra inlägg.
Fluor i tandkrämen?
@Wofser: Så svenska elever är unika i att tycka PISA-provet är något som man inte behöver bry sig om och därför inte bry sig om att svara rätt i? Varför ser olika elever i olika länder i så fall olika på provet? Vad jag fattar det som så är ju provet utformat på samma sätt i alla länder.
Glöm inte tidsaspekten, våra resultat har sjunkit radikalt på 10-15 år. Är förklaringen att svenska 15-åringar nu är lika smarta, men latare än svenska 15-åringar förr? Eller att deras kunskaper i matte helt enkelt är sämre?
Tycker det är intressant hur man försöker bortförklara med att svenska elever skulle vara så otroligt provtrötta. Då måste man ställa sig frågan varför vi är så mycket mer provtrötta nu jmf. med för 20 år sedan alternativt varför vi är så mycket mer provtrötta jämfört med grannarna på andra sidan Östersjön.
Samma luftslott som att vi skulle vara dåliga på kunskap för att vi är så bra på problemlösning, vilket dock visade sig vara helt fel.
Med en dotter i 9:an kan jag intyga att det är väldigt många nationella prov som dessutom görs i flera olika delar. På vårterminen är det följdaktligen ovanligt med veckor utan dessa.
Problemet är ju att provtid är kunskapsmätning och inte inlärning i någon störe utsträckning. Svenska skolans dåliga resultat skall alltså botas med mer mätning av det dåliga resultatet och mindre tid på verklig resultatförbättring. Självklart ohållbart.
Att säga att PISA-testen är missvisande då personer med höga betyg presterar dåligt är trams pga betyginflationen.
Dock så verkar det ju som att personen du skriver om även hade höga resultat på det nationella provet.
Från DN:
"x x är en toppelev på skolan i Bjursås. I de nationella proven i matematik i årskurs nio fick han mycket höga poängresultat och han fick högsta betyg, MVG. Han har höga betyg i de flesta ämnen, men är särskilt bra i just matematik.
Men i Pisas matematikdel fick han bara rätt på var tredje fråga. Det är ungefär samma resultat som de andra eleverna på hans skola."
Det tyder ju på att det ligger lite i påståendet att eleverna inte lägger hela manken till när det kommer till PISA-testerna.
Eller att de nationella proven är för enkla.
See also http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/timss
@ Vitaliebrodern
Hette hon Lisa? Är det säkert att hon inte hette Stina?
De som uttalat sig i intervjun är troligen stockholmare och jag tror att de vet bäst och har rätt så varför opponerar ni er?.
Varför heter provet Pisa och inte Stockholm? Finns det någon facebookgrupp där man kan protestera mot detta uppenbart felaktiga namn?
Varför avsätter inte lärarna den där sirenen ögonaböj? Trojansk häst är ordet!
Håller helt med om resonemanget i det här blogginlägget. Och när det gäller MVG i allmänhet idag så misstänker jag att man kan få det, även om man inte uppnått erforderlig kunskapsnivå, genom att vara läraren helt till lags. Det är kanske en konsekvens av viljan att det ska så bra som möjligt för flickorna. Flickorna är bättre än pojkarna på det, särskilt om det är en kvinnlig lärare. Vilket det normalt är.
Nja, jag minns min egen skoltid. Jag drog i trean på natur (gymnasiet) 2.0 på högskoleprovet (Dryga tio år sedan). Mina betyg var OK, men inte riktigt så bra. När slutprovet i fysik kom upp strax efter att jag hade fått högskoleprovresultatet i min hand så kan jag villigt erkänna att jag snabbt bestämde mig för att "jag ska inte vara först ut ur aulan" där provet skedde. Efter 40 minuter (av runt 3 timmars skrivtid) gav en kille upp. Sedan gick jag. Provresultatet var i det närmaste en katastrof, men det påverkade inte mitt betyg negativt.
Idag hade jag nog suttit längre och stretat mer. Då ville jag ut ur aulan, ut i solen. Jag kan tänka mig att det i länder med mer auktoritära system (östasien) kan vara mer prestige kopplat till provet. Jag tror att vi gör dåligt ifrån oss i undersökningar som Pisa för att skolans olika bitar inte passar ihop. Men jag kan tänka mig att mängden prov som alla utropas som viktiga spelar in. Jag märker det i mitt arbete med konfirmander i synnerhet och tonåringar i allmänhet – de nationella proven har en ödesklang omkring sig i elevernas tal och tanke. Jag kan inte tänka mig samma känsla inför att delta i Pisastudien.
Kontenta – färre nationella prov skulle kunna göra Pisastudien mer rättvisande, alternativt att goda prestationer på ett Pisaprov skulle kunna användas för att peta upp betyg som står och väger.
Det är inställningen i hela samhället det är fel på. Politiker, skolmyndighet och anställda. Jag generaliserar naturligtvis. Undantag finns, men flumskolan lever kvar i allra högsta grad. Jag har sett båda världarna, dvs de relativt få skolor och lärare som fortfarande tar sin uppgift på allvar, i motsats till det fria fall som råder på merparten skolor. Jag vet också att lärare och rektorers prat om att lärare inte hinner rätta prov bara är dösnack. Hundratals självupplevda anekdotiska bevis finns, vilka formar ett mönster. Lite kort kan sägas att varje gång jag hämtade barnen på flumskolan, så satt lärarna och pratade eller fikade, och när jag hämtar barnen på den högpresterande skolan så sitter klassföreståndaren enskilt i klassrummet och arbetar.
Rektorer som nedanstående är problemet. Bort med dem.
http://www.dn.se/debatt/nationella-proven-sanker-resultaten-i-svensk-skola/
Systemet leder till att lärarna fuskar på proven så länge dessa inte är standardiserade. Undrar i mitt stilla sinne vad lärarfacket anser om detta..
MVG är väl ungefär motsvarande 3'a eller 3+ på vår tid? Enligt min erfarenhet i alla fall. Hur kan man annars förklara alla dessa MVG utan nån direkt kompetens.
På vår tid kanske en eller två elever per klass fick en femma (5-10%), nu tycks majoriteten få MVG.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag är själv student och läser nu på teknisk högskola. Jag håller fullständigt med om följande orsak till problemet; "lata omogna bortskämda elever". Det har jag märkt av sedan dag 1 i skolan, jag visste att min generation var oduglig. Förklaringen som jag ser det är en kulturförändring i Sverige, tidigare var vi kända som hårt arbetande och ordningsamma människor som gjorde rätt för sig. Idag är normen att man med minsta ansträngning ska glida genom livet och ha superkul varje dag. I många år har den yngsta generationen varit ansedd som den värsta, de senaste 50 åren tror jag att denna iaktagelse stämmer. Varje generation blir slappare och slappare tills de en dag inser att de sitter och syr kinesernas kostymer till slavlöner.