Gästinlägg: Svensk rapport från Odessa

Nedanstående är ett gästinlägg skrivet av Gustav och Andreas, två svenskar som bor, jobbar och driver företag i Odessa, Ukraina:

Hösten 2012 flyttade vi till Ukraina för att starta IT-bolaget Beetroot (www.beetroot.se). Detta efter att ha drivit ett antal IT-orienterade företag och projekt i Sverige samt tillbringat mycket tid i Ryssland och byggt upp en hyfsad förståelse för den ryska kulturen och användbar språknivå. Med det i bagaget bestämde vi oss för att tillsammans flytta till Ukraina och från scratch starta upp en IT-outsourcingverksamhet.

Vi bodde under första halvåret i Kiev, lärde känna landet och reste runt mellan olika städer för att arbeta med olika team och experimentera med olika managementmodeller. Vi beslutade i februari 2013 att flytta till Odessa för att där starta upp vårt eget kontor. Idag är vi ca 25 personer på kontoret, och sysselsätter ytterligare ett antal utvecklare i olika projekt genom partnerteam i Chisinau (Moldavien), Kharkov och Kiev.

Under vår tid i Ukraina har vi lärt känna mycket folk och börjat utveckla en förståelse för hur landet fungerar och hur människor tänker, framför allt den unga generationen. Sen slutet av november när den Ukrainska revolutionen startade har vi noga bevakat utvecklingen. Vi har varit på besök i Kiev ett antal gånger under perioden, varit på självständighetstorget (Maidan) och tagit del av vänner och bekantas syn på situationen.

Odessa är främst rysktalande men samtidigt den mest mångkulturella staden i Ukraina, den officiella siffran säger att det bor uppemot 100 nationaliteter i Odessa, ett faktum som många Odessiter är stolta över. Odessa har i aldrig varit en speciellt politiskt aktiv stad och folk i allmänhet brukar säga att “vi Odessiter sysslar inte med politik, vi jobbar på och försöker påverkas så lite som möjligt av dem som styr landet”. Under början av maidanoroligheterna märktes väldigt lite aktiviteter av i Odessa överhuvudtaget. Den allmänna uppfattningen verkade vara att det var onödigt att de bråkade om politiken i Kiev, och att det ändå inte skulle röra “oss här nere i Odessa” nämnvärt.

Som vi upplevde det skedde en första stämningsförändring då dåvarande ledningen i mitten av januari ändrade demonstrationslagarna. Detta väckte en del ilska hos vissa Odessiter som värnar om sin demokratiska rätt. Dvs även en hel del personer som inte nödvändigtvis var för en Europaintegration vände sig emot Janukovitj och hans regering. Det ledde till en del demonstrationer, fredliga, inte gigantiska, men ändå anmärkningsvärda för Odessa. Nästa förändring av stämningen kom när våldet ökade i Kiev då det skedde en ökning av demonstranter även i Odessa.

De verkligt stora folkliga reaktionerna i Odessa kom efter att Jankovitj flytt landet. Många tusen människor har sedan dess varit ute på gatorna varje helg och demonstrerat för “ett, enat och fritt Ukraina”, framförallt i rädsla för att Odessa skulle kunna komma under rysk kontroll. Vi upplevde dessa demonstrationer som för fred och för ett enat Ukraina snarare än pro EU, även om dessa inslag också fanns. Antalet demonstranter har legat mellan 5-10 000 och bestått främst av välutbildad medelklass. Samtidigt har ungefär lika stora pro-ryska demonstrationer ägt rum.

Vi bor centralt i stan i ett gammalt hus med en innergård mycket typisk för Odessa. Här går diskussionerna varma mellan grannarna om vem som är boven i dramat. Den ena grannen är övertygad om att “fascisterna nu har tagit makten och det är dags för Odessiterna att resa sig” den andra övertygad om att det är Ryssland vi ska vara rädda för och som måste stoppas, och den tredje undrar varför det gapas så mycket: “Odessa är ju ändå Odessa oavsett vem som styr”. Generellt verkar även ryssvänliga medborgare vara emot att “storebrors” militär kommer och hälsar på.

Fredagen den 2:e maj var en hemsk dag. Vi satt på innergården vid vårt kontor när vi märkte att stämningen plötsligt ändrades, lekande barn blev inropade av sina föräldrar och portarna till gården drogs igen. Vi förstod att något var på gång och gick in och satte på livestreamen, som visade våldsamma gatustrider mitt i centrum mellan pro-ryska och pro-ukrainska demonstranter, med stenkastning och även inslag av skjutvapen. Här är en hyfsad beskrivning över vad som skedde.

Det finns mängder av rykten och konspirationer kring vad som egentligen hände. Hur fackföreningsbyggnaden kunde övertändas så fort, hur plötsligt demonstranterna fick för sig att springa till byggnaden och det pro-ryska tältområdet, hur många av de inblandande (på båda sidor) som var tillresta och hur många som egentligen var Odessiter etc etc. Hursomhelst var det väldigt oväntat baserat på hur relativt lugn Odessa varit fram tills nu och hur lite spänningar det har varit mellan de olika grupperna. Därför är det svårt att inte misstänka utomstående inblandning, det är iaf slutsatsen de flesta Odessiter vill dra, oavsett syn på vad som hände. Enligt förstahandskällor har det både förekommit busslaster med pro-ryska provokatörer och inhyrda gråterskor som spelar upp dramer framför ryska TV-kameror.

Nu har vardagslivet återgått till det normala, men det finns en nedstämdhet och en oro under ytan. Vi märker det bland annat hos en del av våra bekanta som tidigare varit helt övertygade om att Odessa skulle komma att förbli lugnt oavsett vad som händer på Krim eller i öst. Ryktesspridningen är omfattande, en vattenstation skulle ha kapats och Odessa skulle bli utan vatten (var inte sant), imorgon kommer diverse provokationer försiggå i stan (ännu inte inträffat), en grupp tungt beväpnade tjetjener ska ha anlänt till Odessa (rimligen osant) etc.

Det finns en stor oro inför den 9:e maj som är en stor helgdag – segerdagen då man firar att man besegrade nazisttyskland under andra världskriget (Wikipedia), och många förväntar sig att något kommer att hända. Då är de allra mest ryssvänliga/sovietnostalgiska ute på gatorna och paraderar enligt tradition. Samma rykteskällor som gjorde gällande att den 1-2:e maj skulle bli stökiga har varnat för att det smäller den 9:e maj eller under helgen. Vi hoppas givetvis fortfarande att Odessa inte kommer att annekteras av Ryssland. Det finns fortsatt svagt folkligt stöd för detta (7.2% av befolkningen i Odessa oblast vill ansluta sig till Ryssland enligt den ukrainska tidningen Fokus).

Den växande oförståelsen, i vissa fall rentav hatet, mellan grupperna är oroande. Stenen är redan i rullning och det krävs nu att aktiva steg tas mot att deeskalera situationen för att den inte ska spåra fullständigt, oavsett hur Ryssland agerar.

Andreas & Gustav