Wall Street Journal bekräftar nu förra veckans budrykten om Pfizer och AstraZeneca.
AstraZeneca är som bekant en av Stockholmsbörsens största bolag, även om forskningsverksamheten i Sverige numera bara är en campus i Göteborgs kranskommun Mölndal. Mölndal har fått status som ett av de få kvarvarande forskningsanläggningarna hos AstraZeneca, i kamp mot t ex Alderley Park utanför Manchester.
Men frågan blir nu om AstraZeneca ens blir kvar i Mölndal efter eventuellt lyckat bud från Pfizer. Någon nedläggning sker förstås inte omedelbart efter ett bud, men under processen efter ett lyckat bud kommer all verksamhet återigen nagelfaras och anläggningar kommer garanterat att läggas ner.
Dagschart AstraZeneca. Notera
skuttet på förra veckans budrykten. |
AstraZeneca har som bekant redan lagt ner i Lund och Södertälje de senaste åren.
Morgonens besked från WSJ bör knappast få några större konsekvenser för aktiekursen. Reaktionen kom redan på förra veckans budrykten, och något bud har inte lagts än. WSJ skriver dock att budet är omedelbart förestående (eng imminent).
Grattis till aktieägarna (?), och beklagar den osäkerhet det kommer innebära de kommande 10+ åren, för de sista luttrade anställda på den gamla svenska läkemedelsjätten. Integrationen Astra och Zeneca tog sina år, och just när man trodde att man kanske hade fått ro med AstraZenecas senaste fokusering, så slår Pfizer till. Antalet anställda på forskningsanläggningen i Mölndal är ca 2 100, varav en betydande del är utländska forskare, och ett antal nyinflyttade från speciellt nedläggningarna i England.
Med produktionen i Södertälje, som står för ca 30% av AstraZenecas försäljningsvärde, är antalet anställda ca 5 900 i Sverige, vilket betyder att antalet anställda i Södertälje är ca 3 700, inklusive marknadsföring. Även om forskning kan vara unikt och i bästa fall inte överlappa Pfizers forskning, så är det desto enklare att flytta produktion och slå samman produktionsanläggningar.
22 kommentarer
Grattis till aktieägare OCH framtida konsumenter!
Det är effektivt användande av forskningsresurser som medger utveckling av nya läkemedel till rimliga priser.
OT en intressant genomgång av KPI av Per Malmqvist i dagens DI. Tjänster blir allt dyrare medan produkter som handlas i en världsmarknad blir billigare. LO hamrar på , på motsatta sidan, med krav på billigare lån allt för att klara 2% målet. Kanske hade LO otur i DIs redigering!
Tror du att framtida konsumenter är att gratulera för att ytterligare en spelare försvinner från marknaden?
Du tror upppenbarligen inte på konkurrens.
Några mer "stordriftsfördelar" går inte att få fram gällande läkemedelsforskning, möjligen kan man undvika visst dubbelarbete, men redan idag är de mindre bolagen mer effektiva, och de större blir mer och mer ineffektiva och spenderar i eskalerande grad mer och mer pengar på varje nytt läkemedel. Detta mycket på grund av att kraven på nya läkemedel kraftigt har höjts, men även att det blir svårare och svårare att hitta relevanta genombrott på sjukdomar som omfattar stora patientgruppper.
Sedan, rent samhällsmässigt finns ju ingen fördel alls med att det blir totalt sett färre forskare om det nu skulle bli resultatet. I Sverige innebär det juu att en betydande del av den kvarvarande läkemedelsforskningen försvinner elle i alla fall hotas. Bara de i sammanhanget små bolagen återstår.
Nja, inom vissa områden kan man ifrågasätta ifall forskningsresurserna används effektivt. När det gäller cancer, t ex, så forskas nästan enbart på bromsmediciner. Konsumenten skulle nog föredra forskning på sådant som gjorde dem helt friska, inte bara bromsade sjukdomen. Men ur företagens synvinkel är det mer rationellt med mediciner som man kan sälja under lång tid till människor som skulle dö annars. Även forskning på förebyggande åtgärder mot cancer är nästan helt försummad.
Lars Bern skrev en bra artikel om detta på avsomnade newsmill. Han kanske har skrivit något om det på sin blogg antropocene.se
Må så vara, även om jag inte tror attt din bild är riktig. Men inget av det du beskriver blir ju bättre av att ett bolag köper ett annat?
Mitt svar var alltså till oppti, om det nu inte framgick.
@Eschaton Shiva
Finns det fungerande konkurrens så är forskningen på bromsmediciner för att det bedöms vara mest troligt att man når framgång. Det vore nämligen helt förödande ifall man satsat på bromsmedicin och konkurrenterna lanserar en medicin som gör patienten frisk.
På det stora hela så bedömer jag att teorin om bromsmedicinerna som en konspirationsteori utan mycket till belägg.
@Anonym
Så behöver inte vara fallet. Att försöka ta fram medicin som kan bota cancer är en kostsam historia och dessutom givetvis inte ett projekt som med säkerhet kommer att lyckas. Om ditt företag ger sig in på det så har ni utsikten att visserligen kanske slå ut konkurrenten men ni kommer inte att kunna räkna hem samma typ av vinst som bromsmediciner ger. I dagsläget tjänar ni dock bra på era bromsmediciner. Projektet kan alltså vara för riskabelt trots att det ligger i konsumentens intresse.
Jag tror inte Lars Bern är särskilt benägen att tro på konspirationsteorier men du får fråga honom själv. Dock förekommer trustbildningar ibland så detta skulle kunna vara ett exempel på det.
@Eschaton Shiva
Jo, utsikten för att lyckas osv har betydelse, men tesen vär väl lite att man avstår främst beroende på att ett botemedel är en engångsintäkt per patient? Den håller ganska tunt ifall det (riskerar) finnas en konkurrent som tar fram det.
Notera att man bortser från att man rimligen kan ta minst lika mycket betalt för ett botemedel som en kur (notera en kur och inte en tablett) bromsmedicin av den enkla anledningen att botemedlet ger större nytta för kunden.
Att hänvisa till auktoriteter är ganska tröttsam argumentationsteknik…
@Anonym
Jag har inte undersökt detta närmare men gissar att det skulle vara svårt att ta lika mycket betalt för ett botemedel som betalas vid ett tillfälle som en kur som tas under flera år. Som jag minns Bers argument så bör det, i alla fall, ha varit den premiss han utgått ifrån. Det verkar, i mina ögon, inte orimligt att så skulle kunna vara fallet. Men jag lutar mig här på Berns auktoritet eftersom jag inte har hans erfarenhet.
Det kan finnas många skäl till att man inte ser något hot att en konkurrent skulle ta fram det. T ex kan det vara fråga om trustbildning. Det kan också vara så som jag beskrev, d v s att projektet skulle vara dyrt och osäkert och de konkurrenter som skulle kunna taq sig an det har lika mycket att riskera som en själv. Man kan alltså på goda grunder anta att de inte heller kommer att göra det. En förlust som ligger i potten är de intäkter man själv redan har på bromsmediciner.
Jag håller med om att hänvisning till auktoritet är tråkigt. Jag har dock själv inte samma kunskap som Lars Bern i denna fråga och refererar bara till vad jag läst av honom samt att jag finner hans påståenden rimliga. En annan argumentationsteknik jag ogillar är när man försöker förringa ett påstående genom att associera till något mindre trovärdigt som jag anser du gör när du bedömer "teorin om bromsmedicinerna som en konspirationsteori utan mycket till belägg". Beläggen får du fråga Lars Bern om. Jag finner, som sagt, hans beskrivning rimlig utifrån min relativt okunniga utgångspunkt.
Slutligen, eftersom jag tolkar det som att du använder konspirationsteori som ett förklenande begrepp; anser du en hypotes om möjlig trustbildning är en konspirationsteori? Tror du att trustbildning förekommit någon gång i mänsklighetens historia?
@Eschaton Shiva
Som jag skrev så utgick jag från fungerande konkurrens, tror du på att det finns kartellbildning så kan du kanske påvisa det. Bristande konkurrens bör vara en förutsättning för att man skall kunna ha en konspiration liknande denna eller planerat åldrande osv. En kartell (eller trust) är en konspiration ja – och en teori om en sådan är en konspirationsteori. I detta fallet talar jag alltså om konspirationsteori i dess rätta bemärkelse och då behöver den inte nödvändigtvis vara förklenande, men den som vill styrka sin teori bör vara väl medveten om att det just är en teori om en konspiration och inte bara en teori om något onskefullt läkemedelsföretag.
Jag är ganska skeptisk till premissen att man inte skulle vilja betala minst lika mycket för ett botemedel än en kur av bromsmedicin – det låter ju inte som ett speciellt rationellt beslut.
Tillägg: sen kan det finnas andra orsaker till att man tar fram bromsmediciner och inte botemedel som inte alls stämmer överens med konspirationsteorin (som alltså blir rimliga och inte alls framstår som ondskefulla när man granskar dem).
@Anonym
Som sagt så minns jag det som att Lars Bern inte försökte påtala någon kartellbildning utan snarare menade att det gick att tjäna mer pengar på bromsmedicin än medicin som botade. Jag tycker också att det antagandet verkar rimligt. Förutom att det förefaller rimligt för mig utifrån det jag känner till om socialpsykologi, beslutsteori och liknande så har Bern erfarenheter som gör honom trovärdig. Du har inte lyckats presentera något som ger mig skäl att ändra min uppfattning. Om du har något så får du gärna komma med det. Tills dess så verkar Berns beskrivning rimligare.
”Vi måste inse att industrins intresse inte sammanfaller med allmänintresset på det här området. Det cyniska i situationen är att för industrin gäller det att hålla cancerpatienterna vid liv så länge som möjligt utan att de blir helt botade. Döda och friska cancerpatienter ger inga intäkter. Industriforskningen handlar således mest om att få fram bättre bromsmediciner än konkurrenternas och när man fått fram ett preparat gäller det att arrangera studier som visar att de fungerar utan allt för besvärliga biverkningar. Här finns ett starkt intresse av att ”se till” att studierna får det resultatet. En framgångsrik metod för att påverka forskarnas attityder till de egna preparaten är att bjuda in dem till påkostade forskningsseminarier på exotiska platser och att erbjuda framstående forskare ”hjälp” genom att skriva och publicera tillrättalagda artiklar i kända tidskrifter i deras namn.” / Lars Bern
@Eschaton Shiva
Problemet med resonemanget är att det krävs kartellbildning om det skall vara en rationell strategi för företaget ifall det är (enda) motivet till att man inte satsar på botemedel. Annars blir det väl något liknande fångarnas dilemma…
Citatet från Lars Bern googlade jag på, men kunde inte få fram en fungerande länk där han utvecklade resonemanget. Även om man är auktoritet så tycker jag man kan förvänta sig ett lite mer utvecklande resonemang än ett "ogrundat" påstående – det är ju så att man "alltid" kan hitta en auktoritet som uttalat något som stödjer ens tes och i frånvaro av någon så skulle man kunna finna ett lösryckt citat som blir kraftigt förenklat.
Som jag redan hävdat så bör inte kartellbildning vara nödvändigt. Det räcker att utsikterna för att tjäna pengar genom att forska på botemedel är behäftat med för stora risker som bl a hänger samman med att prissättningen troligen inte kommer att kunna bli lika hög.
Tyvärr finns inte Lars Berns artikel kvar eftersom newsmill upphört. Jag hittade lite om detta på hans blogg; http://antropocene.se/2014/january/forstar-politiker-medicinsk-forskning.html
Det är dock inte samma artikel som jag refererat till. Här anklagar han huvudsakligen politikerna.
@Eschaton Shiva
Isf är teorin något annorlunda, men som sagt så förefaller det inte så rimligt att man inte skulle kunna ta lika mycket betalt för att bota någon som man kan ta betalt för att fördröja det oundvikliga.
I denna teori ter det sig alltså som att den som betalar för vården inte förmedlar allmänintresset på marknaden eller att man bedömer att den riskerar att inte komma att göra det. Det ligger ju i allmänintresset att folk blir botade snarare än att man bromsar förloppet, därmed borde man vara villig att betala mer för det förstnämnda än det sistnämnda (om man företräder allmänintresset).
@Anonym
Om du tänker efter ett tag istället för att direkt avfärda det så tror jag att du kommer att inse rimligheten i att man har större utsikter att tjäna mer pengar på en bromsmedicin än ett botemedel. Fundera ett tag och återkom sedan.
@Eschaton Shiva
Frågan är egentligen VARFÖR? Och vem eller vilka som därmed är skurkarna i sammanhanget (ifall det finns några).
I själva verket är det så att ifall marknaden fungerar och inköparna företräder det allmänna korrekt på marknaden så kommer produkter efterfrågas som är i patienternas bästa intresse – så om det är så att det inte rör sig om någon kartell och att det ändå inte leder till att det allmännas intresse tillgodoses så är det troligare att de som företräder det allmänna inte gör det korrekt än att det är säljarna som är "onda".
Koncernen har varit på dekis i 15 år.
Förmodligen var detta nödvändigt.
"Morgonens besked från WSJ bör knappast få några större konsekvenser för aktiekursen."
He he 🙂
@7trappor
Om man betraktar rykten som i allmänhet 100%-igt säkra informationskällor så skulle så vara fallet…
Tydligen är rykte och bekräftade nyheter inte riktigt samma sak.
Uppgången idag är peanuts i sammanhanget.
Blir man sittandes med svarte petter i form av Zeneca får man vara nöjd med det lilla.