Dags för lite extremt lokala nyheter, som samtidigt har regionala och nationella konsekvenser. Västra Götaland lägger ner lantbruksutbildningen hos min granne Strömma Naturbruksgymnasium, eftersom inga ungdomar vill bli bönder längre.
Kvar blir gymnasieprogrammet “gulla med hästar i tre år”, djurvårdareprogrammet “gulla med sällskapsdjur i tre år” samt gymnasiesärskolan. Lantbruksutbildningen, som bedrivits i cirka 100 år på Strömmaskolan läggs ner, och erbjuds i länet framöver endast på Brålandas och Törebodas naturbruksgymnasier.
 |
| Kosläpp 2011. |
Det hela är ett tecken i tiden. Dels handlar det förstås om peak gymnasium och att ingen vid sitt sinnes fulla bruk ser någon som helst framtid inom svenskt jordbruk längre. Dessutom vill man ju i överutbildningens tidevarv helst minst ha en magisterexamen som agronom, helst en doktorsexamen som agronom, för att bedriva jordbruk idag. Och då ska man läsa naturvetenskapligt program på gymnasiet, inte naturbruk.
Rekryteringen av personal till jordbruket blir alltså lidande och inte ens Strömma, med direktbussar från Göteborg, kan locka till sig andra elever än tjejer som vill gulla med hästar och sällskapsdjur.
 |
| Tipspromenad inför kosläppet 2011. |
Strömma får nu problem då man har omfattande arealer att sköta, både åkermark, vall och bete. De senaste åren har Strömma som mjölkgård haft ett mycket populärt sk kosläpp Arlas regi, med tusentals besökare, men kobesättningen lär nu bantas rejält när man inte längre ska utbilda på lantbruk. Man hoppas hitta arrendatorer av mark och anläggningar. Åtminstone slipper en arrendator belåna sig upp över taknocken för att få igång en mjölkbesättning, då anläggningen är toppmodern.
 |
| Har man dålig koll på när grannarna
har kosläpp finns risken att man hamnar i en trafikstockning bland alla göteborgare. Dåligt omdöme att köra bil denna dag. 2012. |
Rimligtvis behålls mindre besättningar får (som fått nybyggda stallar det senaste året), grisar och kor för djurvårdareprogrammet.
Svenskt jordbruk har ingen framtid, samtidigt som svensk självförsörjningsgrad faller under 50% och är lägst i Europa, eventuellt bland de lägsta i världen. Någon återväxt lär inte finnas i takt med att de sista djurbesättningarna lägger ner under tyngden av världens hårdaste regler och världens hårdaste beskattning, och de gamla eldsjälarna successivt lägger ner.
Totalt tre tjänster ska bort på Strömmagymnasiet inledningsvis, men gissningsvis åker fler tjänster i takt med att djurbesättningarna slaktas ut. Oavsett kommer mycket av personalen sitta med helt fel kompetens – det är en stor skillnad på att meka med en traktor och gulla med en kanin.
Strömma sökte för något år sedan bygglov för ett 3 MW vindkraftverk, med lokalt delägande, men tyvärr satte kommunen stopp för satsningen, som annars hade kunnat stödja gymnasiets ekonomi.
Naturbruksgymnasierna är statliga (landsting) och en kvarleva från gamla DDR-Sverige, där man ansåg att det var statens roll att se till att det, om inte annat av totalförsvarsskäl, fanns utbildningar och återrekrytering till svenskt jordbruk. Idag kommer dock maten från ICA och något behov av svenskt jordbruk finns inte längre.
Det är för övrigt inte bara inom moderat försvarspolitik som nedläggningar och besparingar kallas för satsningar. “Nu satsar vi oss ur krisen” säger skolans representant till lokaltidningen Markbladet, gällande nedläggningen av lantbruksutbildningen.
Kan förhoppningsvis återkomma med lite foton från natursköna Strömma säteri senare i vår. För att spara pengar och fossila bränslen har man på sistone hägnat in gräsmattorna inne på säteriet, så att det blir solenergidrivna får som klipper gräset istället för åkgräsklippare.
59 kommentarer
Frågan är vad man behöver i kapital idag för att dra igång ett lönsamt lantbruk. För inte kan man väl leva på 5-10Ha idag och samtidigt betala lånekostnader för inköpet av gården? Eller måste man födas in som bonde?
Jag skulle ej ens för 33 år sedan ha satsat på det om vi inte hade backup av annan verksamhet.
Att jag även kunde utöva den inom gårdens hank och stör var en välkommen bonus.
För att ha minsta chans måste man ta över mark och inventarier till ett betydligt lägre pris än marknadsvärdet, dvs i princip arv eller att man köper ut någon släkting billigt, men inte ens det kommer att fungera speciellt länge till..
Med tanke på att mark ger 2-3 % i direktavkastning vid arrende, så är det rätt svårt… …5-10 Ha kan du bara ta o glömma. Det är nog EXTREMT ovanligt att nån som inte har bönder i släkten blir heltidsbonde (finns såklart alltid mångmiljonärer och miljardärer som köper stora jordbruk) Det behövs kapital i bakgrunden som kan belånas för att det ska "gå ihop" (inget att rekommendera dock med tanke på hur notoriskt olönsamt det är) lås inte in er i sådana vansinnigheter, övriga familjemedlemmar lär inte bli särskilt glada….
Tjejer " gulla med etc"
Räknas grabbar dit?
De är ju djur enligt fr. Schyman.
Ålder på grabbar?
Har det betydelse?
Det är väl inte på det viset att bäst före gäller…
Bilden tagen med vad?
Orkanbyar f.ö. i Nordnorge.
Namn Jorun denna gång.
Kul att de varierar sig lite.
Bilderna tagna med iPhone.
Utbildningarna som är kvar domineras av tjejer. Kille som vill läsa "gulla med tjejer i åldern 16 – 19 år" kan antagligen söka det samma, och bo på elevhemmets inackordering.
Det är likadant inom trädgårdsbranschen. Inga ungdomar söker till utbildningarna. Ständig brist på utbildad personal leder till att företagarna själva får skicka sin personal på vidareutbildningar.
Fast givet att självförsörjningsgrad etc hade bibehållits hade ju underlaget minskat pga rationalisering och storjordbruk, inte sant? Samma sak i många andra branscher.
Det är inte så lönsamt att rationalisera lantbruk i Sverige, det går bra upp till några hundra hektar som man kan sköta inom familjen och kanske med hjälp av någon som jobbar 12 timmar/dag under säsongen för 75 spänn i timmen, dvs inga svenskar alltså, sen får det inte vara några längre avstånd mellan åkerlapparna det kostar för mycket att sitta och åka runt på vägarna med redskapen..
"Rationalisering och storjordbruk" är ett annat ord för "ta 10-20 MSEK i lån".
Whatever – arbetsintensiteten har ju minskat, inte sant?
Det utbildas också väldigt få bokbindare nuförtiden, ändå översvämmas man av billiga böcker på flygplatser, i snabbmatskön och fan vet om de inte säljer pocketböcker på macken också.
Finns det någon statistik på hur många arbetstillstånd och även folk från "låglöne" länder från EU som jobbar inom lantbruk i sverige, det känns som det har blivit rätt vanligt ute på gårdarna.
Ja, finns hos Migrationsverket för arbetskraftsinvandring. En av de största posterna av "högkvalificerad" arbetskrafsinvandring är just till jordbruket.
"arbetskrafsinvandring" – freudian slip?
Man kan kanske annonsera efter sådan arbetskrafs på Arbetsförnedringen?
Hur funkar den modellen då med tanke på produktivitet? Ersätter man en skördetröska med 200 högkvalificerade arbetstagare? är det verkligen billigare?
Känner själv ett par bönder och vet "lite" manskap de behöver då det mesta är automatiserat och optimerat idag.
Bör nämnas att de oftast har svenska vita löner idag, och faktiskt tjänar rätt bra (oftast betydligt bättre än bonden själv) exempelvis har en släkting en polack anställd som drar in 400 k om året…
Vad ska vi ha lortiga illaluktande bönder till när vi har fulla stan med seveneleven?
Man måste ha klart för sig att nedläggningen av svenska jordbruksfastigheter och Sveriges låga självförsörjningsgrad på livsmedel är ett resultat av medlemskapet i den gigantiska jordbrukskolchosen EU. När kvoter och jordbruksstöd ska fördelas bland medlemstaterna visar de svenska förhandlarna ett utpräglat fällknivsbeteende, vilket har blivit ett svenskt signum i Bryssel, och är således ovanligt dåliga på att ta tillvara svenska jordbruksintressen.
2009 då Sverige hade ordförandeskapet i EU, kallade landsbygdsminister Erlandsson övriga länder till ett jordbruksmöte. Före detta möte hade flera av de tunga jordbruksländerna haft ett internt möte dit Sverige inte var kallat, vilket var en otrolig skymf mot Sverige som ordförandeland.
Jag vill nog påstå att Alliansregimen har varit en katastrof för den svenska landsbygden och jordbruket. De rödgröna kommer inte vara ett dugg bättre. Hoppet står till SD. Den politik de verkliga jordbruksministrarna Borg/Reinfeldt för, går ut på att de hellre vill att svenska folket ska äta läkemedelsberikat nötköttsmärkt importerat hästkött från kontinenten och USA än svenskproducerat nötkött.
I EU:s långtidsbudget 2014-20 såg Alliansregimen till att det svenska jordbruksstödet reducerades med 17 %. EU-snittet var en minskning på 10 %. I en debatt mellan en socialdemokrat och Staffan Danielsson C i Riksdagen kom det fram att Sverige fick behålla vissa rabatter på EU-medlemsavgiften, om Sverige gick med på avsevärt minskat jordbrukstöd (och möjligen också regionalstöd?). Antagligen ville den medietränade Reinfeldt visa på att han hade lyckats förhandla ned den för svenska skattebetalare groteskt stora EU-medlemsavgiften, genom att offra svenska bönder och framtida inhemsk jordbruksproduktion.
Enligt EU-upplysningen var Sveriges EU-avgift 37,3 GSEK, återflödet 11,6 GSEK och därmed nettoflödet -25,6 GSEK år 2013.
http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sveriges-EU-avgift/
Alliansens motto för landsbygden är:
* avfolkning
* jordbruksavveckling
* lebensraum åt vargarna
* utbyggnad av storskaliga vindkraftsverksparker för att täcka Tysklands Energiewende
* råvarukoloni för utländska gruvbolag
Eftersom jag månar om svenskt jordbruk och levande landsbygd, så anser jag att vi måste utnyttja den mycket uppenbara win-win-situationen, ett svenskt EU-utträde.
+1
Men vi kan alltid tvätta skjortor med billig arbetskraft!
Ett alternativ till SD är Landsbygdspartiet oberoende. Det som skiljer mest är att Landsbygdspartiet inte har tagit ställning i massinvandringen och personerna själva, som mer består av vanligt folk och förstås är amatörer och inte har någon speciellt tyngdpunkt från något etablerat parti. Partiordföranden är exempelvis jordbrukare. Tyngdpunkten i Landsbygdspartiets program är att det ska gå att bo på landsbygden. De är minst lika mycket mot alliansens motto för landsbygden som SD. Den här typen av partier har inga detaljerade program och siktar på en vågmästarställning och att växa med uppgiften och antalet röster och resurser.
http://www.landsbygdspartiet.se/
Bra skrivet – instämmer!
Tragiskt att grundläggande försörjnings-långtidsplanering tillåts styras av att "blicken stannar vid nästippen".
Finansmannen Jim Rogers m fl, har en fundamentalt positiv syn på jordbruket och dess sannolikhet för starkt utökad lönsamhet framöver. För övrigt har ingen bransch i världen så pass hög snittålder på sina utövare, som bland bönder o jordbrukare. Som han nämnde: Det är i den gruppen man kommer köra Ferrari om några år – inte i den övertaliga finansfolk-gruppen på Wall street. Rogers anser att ungdomar skall satsa på jordbruksutbildning – helt enkelt för att det kommer löna sig med råge. Som vanligt kan det vara en framgångsformel att göra tvärtom o gå motvalls. En urgammal finansmarknadsregel…
Visst hoppas man som lantbrukare att tiderna ska bli bättre, folk måste ju äta, men det gäller ju att överleva till den dagen detta går upp för folk och spelreglerna ändras, skulle vi få en rejäl finanskris vid fel tidpunkt på året, är ju risken stor att många lantbrukare går under.
@islanderivo,
Vid en finanskris lär räntan gå upp, har bonden då 10-20 miljoner i lån så är det banken som ansvarar för gården ganska omgående.
Det kan ju bli ett problem om bankerna börjar dra in krediter, många lantbruk kräver ju någon/ några miljoner i checkkreditiv för att klara sig fram till skörd, men om räntorna höjs lär vi väl även få inflation/ höjda priser på det som säljs så det är nog egentligen inte så farligt.
Kul för banken att äga en massa jordbruksmark som saknar kompetenta brukare…
Det stora problemet måste ju vara att matpriset ständigt sjunker. Mat är bisarrt billigt i dag. Men i takt med att grundvattnet i mellanvästern tar slut kanske situationen förändras.
Sallad ligger runt 150 SEK / kg medans kött ligger runt 59 – 69 SEK / kg.
I Europa är sallad för övrigt mycket billigare än kött.
Sverige ligger i Europa. Men att du suger på geografi visste vi redan.
Bra, alla verkar förstå utom Ben som har svårt med helikopterperspektiv.
O fan, trodde att Sverige låg i Nordamerika.
Stämmer bra det!
Sedan 1638.
Nya Sverige i Delaware.
De har bl.a byggt en replica av Kalmare Nyckel.
Trevligt litet skepp.
Klart vi inte kan ha kvar sådana krävande utbildningar i Sverige.
Gick skogsbruksutbildningen vid Jälla för många år sedan, två av fem dagar gick bussen ut i skogen 8:00 sharp. Oavsett väder. Träna fällning, gallring, körning, mekning med fingrar som höll på att trilla av i kylan. Prov i kojan med gasolvärmen väsandes, i stövlar och huggarbyxor. Bonitering, markvegitationstyper m.m. Motiverade elever och fantastiska lärare.
Alla gick direkt vidare till anställning eller skogsmästarskolan.
Klart vi inte kan ha sådana utbildningar, det var ju jobbigt och jag är övertygad att lantbrukseleverna hade det lika.
Sverige får väl samma utdelning av sleven som Afrika där EU dumpar överproduktion inom jordbruket.
Här slås vi ut istället av att vi har för bra miljöregler och skickar subventioner mot våra egna bönder ut till EU.
Förutom att våra matpriser är 40% över snitt i EU så kommer vi också få konsekvenser vid matbrist. Eller så vänder man på det hela, Varför väljer EU att dumpa överproduktion i Afrika genom bistond och andra medel, som håller ner Afrikas matproduktionsutveckling, och vidhåller samtidigt höga matpriser i Sverige? Kan knappast se EU vara intresserade av Sveriges djurskydd eller Sveriges intressen.
Felaktigt påstående.
Enligt Eurostats undersökning låg Sverige 24% över snitt i EU. Danmark däremot, låg 43% över snitt. Men om man (som ryssar brukar göra) räknar vodka som mat kanske resultatet för Sverige blir 40% över, det vet jag inte.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I min värld är inte landsting statliga, säker på att du inte tänker på länsstyrelser?
Eller är kommuner statliga också?
Det där är väl under utredning nu gällande offentlig upphandling och hur myndigheter ska få förhålla sig till upphandling för t.ex. närproducerad mat? Det är väl någon EU-grej , vet int eom Cornu har bättre koll på det där. Uppsala gick i alla fall ut med att 2023 ska all mat som serveras inom Landsting och kommun vara närproducerad. Vi får se hur det blir med det där.
Medan gräset växer dör kon…
Det där med självförsörjningsgraden behöver du nyansera lite. Vi hör ofta påståendet att vi bara har 50 procents självförsörjningsgrad. Det bygger på att hälften av maten vi äter är importerad. Men för det första så pratar vi kronor och inte kalorier och protein då, och vi importerar en massa dyr mat som kaffe vin och franska ostar. Men vad som är mer intressant är att man inte bryr sig om exporten. Och vi exporterar en hel del vete – som kommer tillbaks i form av gris från Tyskland. Om man räknar netto kalorier så producerar vi mer än 90 procent av vårt kaloribehov i Sverige. Ett land som Danmark som är storexportör av mat har bara en marginellt högre självförsörjningsgrad än Sverige och Nedeländerna som är världens femte livsmedelsexportör (i pengar) har en mycket lägre självförsörjningsgrad än Sverige.
Jag delar bekymret för det svenska jordbrukets utveckling för det går verkligen kräftgång, och Sverige borde rätteligen vara livsmedelsexportör för vi har väldigt gott om åker och vatten per person. Och vi var storexportör av havre och smör långt bak i tiden.
Gunnar,
Har du koll på hur den mat vi skickar till Norge via Göteborg redovisas?
Jag har sett någonstans att vi är en exportör av kaffe och bananer.
Hur är det då med de svenska raffinaderierna?
Är vi även exportörer av drivmedel?
Vi har väl egen raffinerad diesel i Sverige?
En modell som låg i framkanten tidigare ur miljöaspekter men numera ligger efter Europa?
"Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent. "
http://www.ja.se/?p=43783&m=3433&pt=105
Gunnar, du lyckades dåligt med att nyansera självförsörjningsgraden. Du menar väl att exporten ingår i de 50 procenten? Annars blir det riktigt tokigt.
Under 2012 var importen och exporten (livsmedel och drycker) cirka 102 miljarder kr respektive 58 miljarder kr. Ditt påstående att ”vi exporterar en hel del vete – som kommer tillbaks i form av gris från Tyskland” är vilseledande. Det importeras djurfoder (låg förädling) för 3 537 milj. kr och exporterades djurfoder för 1 460 milj. kr. Det kanske finns bönder i Tyskland som ger grisar något som bokförs som exporterad spannmål och som kommer in och bokförs som gris, men det är undantag från regeln.
Mer viktigt är att totalt inom livsmedel och drycker har importen nog ett lägre förädlingsvärde än exporten. Djurfoder är ett exempel. Inom bröd och bakverk, som bara är förädlad vara, var exporten 3 670 milj. kr och importen bara 2 202 milj. kr. Kaffe som du nämner importeras mest oförädlat som bönor. Importen är 4 734 milj. kr. Exporten är åtminstone mer förädlad än importen och är 1 384 milj. kr. Drycker är bara förädlade och här är exporten betydligt större än exporten procentuellt sett. Så ditt påstående att ”vi importerar en massa dyr mat som kaffe, vin och franska ostar.” är också vilseledande.
Ditt påstående att vi producerar 90 procent av vårt kaloribehov är fel, eller rättare sagt det kan inte definieras. Det är svårt även att definiera importen mätt i värde eftersom importen och exporten räknas i grossistledet och detta ska jämföras med vad som passerar genom handelns kassor med allt vad det innebär på priserna.
Säg att alkoholhaltiga drycker hålls utanför. Säg att omsättningen i livsmedelshandelns kassor 205 miljarder kr (inkl 12 procent moms) motsvarar 90 miljarder kr när det lämnar fabrik eller passerar gräns. Skillnaden ska täcka vinster, hantering, transporter, svinn, marknadsföring, reklam, redovisning och så vidare. Utan de alkoholhaltiga dryckerna är importen cirka 94 miljarder kr och exporten cirka 52 miljarder kr. Nettoimporten är då 42 miljarder kr. Jag gissar att ett högre förädlingsvärde i exporten ger ett slags ”balanserat värde netto” 45 miljarder kr. Enligt detta skulle livsmedelsimporten baserat på värde vara 50 procent.
Du har även fel om Danmark, som har en jordbruksareal 84 procent av den svenska och en åkerareal 92 procent av den svenska. Landet är bördigare och är självförsörjande i ungefär dubbelt så hög grad. Under kriget plundrade också tyskarna Danmark på livsmedel. I Sverige fanns inget att ta för det går inte att lugga en flintskallig. Importen var stor från USA och Argentina.
Importens kaloriinnehåll avviker nog inte så mycket från importens värde. Baserat på kalorier kanske den typen av import är 40 procent. Utan tillförsel från utlandet kanske svenskarna överlever om kosten förändras till mindre animalier, midjemåtten minskar, svinnet minskar, drivmedel inte kommer från åkrar, olja, handelsgödsel och bekämpningsmedel kan fortsatt importeras med mera.
Och till sist, Sverige kan aldrig bli en livsmedelsexportör med dagens folkmängd.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/JO01BR1301v3.pdf
Urban, det var lite mycket på en gång. Men enligt FAOs statistik är Sverige mer än 90% självförsörjande på kalorier, 91% år 2009. Vi var mer än 100% självförsörjande på 90-talet tack vara spannmålsexport i första hand. Jag kom från en konferens i Danmark i förrgår, och en mycket kunnig forskare där sade att Danmark är en nettoimportör av kalorier. FAOs databas säger att man har en i det närmaste total balans om man tar de senaste årens genomsnitt. Danmark importerar ju det mesta av fodret. Dina uträkningar visar rätt väl varför påstendet om att vi bara är 50% självförsörjande är fel. Och det var det mitt inlägg handlade om. Norks fisk är vår största exportprodukt sist jag kollade….Räknar man PROTEIN skulle jag tro att vi inte alls har 90% självförsörjning, för det mesta av foderimporten är högproteinfoder (soja och sånt). Och det paradoxala är att ju mer svenskt kött vi producerar desto LÄGRE proteinsjälvförsörjningsgrad kommer vi få. Det är inget som svenska grisbönder pratar om.
Anders, jo återexport är en mycket omfattande affär, som den norska laxen. Det är en anledning till att man får vara väldigt försiktig med siffrorna.
Gruelse, det är fel vad gäller mjölken, där är produktionen i rätt hyfsad balans. Annars stämmer det hyfsat vad gäller köttet tror jag.
Gunnar, begreppet självförsörjningsgrad är komplext och säger lite. Statistiken kan lätt missbrukas, oavsett vilket typ av självförsörjning det gäller. Det viktiga är vad som som händer om tillförseln från utlandet upphör, massinvandringen fortsätter, vad som sker inom ekonomisk aktivitet på landsbygden och kanske även inom livsmedelstillförseln i världen, om man ska moralisera.
För en bestämning av landets riktiga självförsörjningsgrad baserad på värde får värdet i kassorna och för matköparen härledas bakåt, tills varorna får samma karaktär som i nettoimporten. Och för att bestämma nettoimporten måste på liknande sätt importen och exporten jämställas. Görs inte detta jämförs olika saker. Till slut måste man göra uppskattningar för att få något relevant och då uppstår ungefär siffran 50 procent. Byråkraterna med statistiken på Jordbruksverket och SCB undviker detta komplexa område och de är som andra byråkrater inte intresserade av någon riktig självförsörjning. Siffran 50 procent är en bra uppskattning gjord av mig och andra.
Man skulle också kunna studera sysselsättningen på olika områden och utifrån detta få någon slags importgrad eller självförsörjning. Områdena skulle grovt kunna vara.
1, lantbruket i Sverige
2, livsmedelsindustrin i Sverige
3, lantbruket utomlands
4, livsmedelsindustrin utomlands
5, grossister och detaljister
Inom åtminstone grupp 1-4 måste sysselsättningen delas upp i vad som stoppas i svenska munnar och i utländska munnar. Importen i sysselsättningen följer nog ganska bra importen i värdet. Båda sakerna är svåra att räkna ut exakt och till slut måste man göra uppskattningar.
Om man vill bestämma importen mätt i kalorier och isolera sig från verkligheten så kan man som FAO och den ”kunnige forskaren” på konferensen utgå från förbränningsvärdet vid gränsen, netto med exporten avdragen naturligtvis. Detta kanske är relevant för ett fattigt land i Afrika, men inte för Danmark och Sverige. Gör man sådan analyser så har man missbrukats FAO:s statistik och saknar kontakt med verkligheten..
Mer relevant är att studera hur mycket åkermark som används utomlands för det som stoppas i svenska munnar. En stor import av kött, djurfoder, oljefrön och oljor innebär stora importerade arealer. Exporten av spannmål är 2-3 gånger större (i kronor och kalorier) än importen och det kompenserar en del. Den svenska åkermaken är lågt utnyttjad jämfört med den utländska och har även sämre bördighet så även här blir det att jämföra olika saker. Den svenska åkerarealen är cirka 2,6 milj. ha. Arealen utomlands i motsvarande svensk kvalitet och brukningsintensitet som används till svenska munnar är från toppen av skallen lika stor, vilket säger något om vad som händer när denna areal faller bort av något slags politiskt skäl utanför landets kontroll. Men hur ska man räkna ut denna? Så självförsörjningen i värdet är det mest relevanta att jämföra.
Danmark importerar miljoner ton foder, exporterar miljoner ton spannmål och ger sina grisar miljoner ton egenodlad spannmål från sina mycket stora och bördiga åkerarealer. Energivärdet i de hundratusentals tonnen exporterat griskött är försumbart. Att här räkna på en energibalans är meningslös och bortkastad forskning. Människan har pengarna för att kunna räkna på saker. Allt måste drivas för bästa ekonomi och annat är flum och det fattar varje svensk grisbonde.
Man bör inte ha exporten med över huvud taget.
Om man har den med kommer en karibisk ö som endast producerar socker att framstå som självförsörjande.
Endast importerade basvaror är intressant i beräkningen.
Gunnar Rundgren,
Om man tar med ost och "syrade produkter" alltså filmjölk, yoghurt och liknande ändras siffrorna kraftigt.1/4 av filmjölken och hälften av osten är importerad.
Då haschångorna ligger ovanlig täta över bloggen idag, tänkte jag bryta av med en problematisering av självförsörjningsgraden.
@Gunnar Rundgren 10:42
Vad är den aktuella självförsörjningsgraden på mjölk, enligt dig? Jag säger aktuella och syftar då på den färskaste noteringen, eftersom mjölkgårdar i Sverige läggs ned i rasande fart.
@Urban Persson 14:02
Till att börja med ska jag flagga för att man kanske inte kan tala om en total självförsörjningsgrad, utan om självförsörjningsgrader på olika livsmedel eller jordbruksprodukter. Men här görs ett försök att definiera Sveriges totala självförsörjningsgrad på livsmedel, inte hur stor den är:
Om Sverige riskerar hamna i ett långvarigt krig eller i en långvarig kris med inskränkt utrikeshandel, så borde förutseende och ansvarsfulla statsmakter räkna ut vilken årlig energimängd från livsmedel (KO) som krävs för att Sveriges befolkning ska kunna överleva och kunna utföra fysiskt arbete på lång sikt.
KO svarar här mot en livsnödvändig energikonsumtion, och kanske inte stämmer överens med den energikonsumtion vi har idag. (Med tanke på diverse välfärdssjukdomar, så finns det tecken på att vi konsumerar mer energi från livsmedel än vad vi borde göra.)
Antag också att Sverige kan via sitt jordbruk och livsmedelsindustri producera livsmedel som motsvarar energivärdet (PR).
Då blir, mycket grovt sett, självförsörjningsgraden S = PR / KO.
Men människokroppen behöver, för att överleva, energi i form av näringsämnena proteiner, fetter och kolhydrater. Så KO måste spaltas upp på minst tre olika näringsämnen KOp, KOf och KOk svarande mot människans behov av proteiner, fetter respektive kolhydrater. Vad de viktiga vitaminerna beträffar, får vi anta lite förenklat att dessa ingå i ettdera av de uppräknade näringsämnena.
Således blir de olika självförsörjningsgraderna:
Sp = PRp / KOp
Sf = PRf / KOf
Sk = PRk / KOk
Antag att vi inte kan vara utan någon av dessa uppräknade näringsämnena. Då blir den totala självförsörjningsgraden lika med den minsta av Sp, Sf eller Sk.
För att finjustera självförsörjningsgraden ytterligare kan man göra en uppspaltning på produktslag, såsom mjölk, mejeriprodukter, ägg, olika sorters kött, olika sorters spannmål, grönsaker, frukter, kaffe et cetera. För varje produktslag kan man också räkna ut en självförsörjningsgrad. Men man ska nog inte låta den självförsörjningsgrad, som betingar det minsta värdet, likställas med den totala självförsörjningsgraden, eftersom vissa av produktslagen i sig inte är livsnödvändiga, utan kan ersättas av något annat produktslag för att människan ska överleva på lång sikt. T.ex. lammkött kan ersättas av nötkött, och vice versa. Dock kan inte lammkött inte ersätta med potatis i dessa sammanhang.
Antag nu att Sverige behöver n antal produktslag av livsmedel för sin befolkning.
Antag till att börja med att utrikeshandeln med livsmedel fungerar perfekt. Då kan man notera både KO och PR i pengar för varje produktslag index (i), där i = 1,2,3, … n . Genom penganoteringen signaleras att de olika produktslagen är handelsmässigt kompatibla. För varje produktslag (i) fås självförsörjningskvoten Si = KOi / PRi.
Av detta så blir den totala självförsörjningsgraden:
S = (S1 + S2 + … + Sn) / n
Antag nu istället att utrikeshandeln på livsmedel inte fungerar perfekt. Då måste man överge penganoteringen, och förmodligen också den totala självförsörjningsgraden. Istället bör man tala om självförsörjningsgrader på vissa viktiga baslivsmedel. En uppspaltning på enbart proteiner, fetter och kolhydrater är inte tillräcklig.
Rättelse: Ska stå!
Dock kan inte lammkött ersättas med potatis i dessa sammanhang.
Landet kan inte ha ett sovjetiskt planmonopol för livsmedel. Men det är enkelt att införa tullar för att öka den lokala produktionen av exempelvis grönsaker, oljor och kött. Egentligen det inga tullar, utan mest en fråga om att neutralisera andra länders subventioner, som naturligtvis samtidigt tas bort lokalt. Det finns även en mängd tullar på varor med ursprung utanför EU.
Eftersom det råder en marknad och allt är ganska väl utbytbart i företagens produktion och markens användning så resulterar tullar på ett fåtal varor i ökade priser på alla varor, vilket ger anledning att tullbelägga fler varor. Även importerade varor som inte kan produceras i landet kan tullbeläggas av fiskala skäl, ett undvikande av konstiga snedvridningar och långa transporter. Det blir kanske då en hög tull på vissa varor, en mellantull på andra varor och en låg tull på en tredje grupp av varor. Mer komplicerat är det inte.
Säg att tullar 80, 60, 40 och 20 procent på olika varor höjer priset på alla varor som ett vägt genomsnitt från lantbrukaren 50 procent, från industrin 35 procent och från handeln 20 procent och att detta ökar kundens matkostnad 15 procent. Skillnaden 5 procent består av inköp av billigare mat och mindre svinn. Man kan alltså kraftigt minska importen av vissa varor utan att det blir speciellt dyrt. Men om detta drivs långt så att landet är mycket självförsörjande till säg 90 procent istället för dagens 50 procent så blir det mycket dyrt. Det är i varje fall realistiskt att öka självförsörjningen till 70-80 procent, som den var för några tiotals år sedan.
För att minimalt slå ut exportörer måste något göras i vissa industrier så att varor kan importeras tullfritt om de sedan exporteras. Sådant fanns innan medlemskapet i EU och det är inget märkvärdigt heller. Men vissa exportföretag kommer oundvikligen att tappa försäljning. Samtidigt kommer de kanske att sälja mer lokalt.
@Urban Persson 20:04
Först måste vi gå ur den kontinentaleuropeiska jordbrukskolchosen EU, och förslagsvis ha ett EES-avtal som Norge. Då kan vi införa importtullar på jordbruksprodukter och ändå ta del av EU:s fria inre marknad med egenproducerade produkter. Samtidigt slipper vi EU-medlemsavgiften på ca 37 GSEK per år.
Norge har följande importtullar gentemot EU:
* hårdost 277 %
* fläsk- och lammkött 429 %
* nötkött 344 %.
I väntan på ett värde på självförsörjningsgraden på mjölk från Gunnar Rundgren, görs nedan en kvantitativ bedömning av självförsörjningsgraden på mjölk 2012.
Tabell 6.1 i (1), Antal kor för mjölkproduktion i hela riket:
1990____576 409
2012____347 969
Således en minskning av antalet mjölkkor med 228 442 eller med 40 % mellan 1990 och 2012.
Konsumtion av mjölk [liter] per person och år enligt (2):
1990____ca 129 liter
2012____87 liter
Folkmängd 31 december enligt (3):
1990____8 590 630
2012____9 555 893
Detta ger denna totala mjölkkonsumtionen:
1990____1 108 miljoner liter
2012____831 miljoner liter
Således en minskning av de totala mjölkkonsumtionen med 277 miljoner liter eller med 33 % mellan 1990 och 2012.
Antag att självförsörjningsgraden var 100 % på mjölk 1990. En ko producerade då i genomsnitt 1108*10^6 / 576409 = 1922 liter konsumtionsmjölk.
Antag samma avkastning för kossorna 2012 som 1990. Dessa kan då som mest producera 347969 * 1922 = 669*10^6 liter. Men konsumtionen 2012 är 831*10^6 liter.
Således borde självförsörjningsgraden på mjölk 2012 vara 669 / 831 = ca 80 %.
Källa:
(1) http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/JO01BR1301v3.pdf
(2) http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2014/02/03/var-konsumtion-av-mjolk-har-minskat-med-11-liter-per-person-och-ar-mellan-2007-och-2012/
(3) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik—Riket/Befolkningsstatistik-i-sammandrag-1960-2012/
Gruelse, visst behövs ett nytt avtal typ EES och naturligtvis lämnas då EU. Innan dess kanske EU och deras valuta brakar samman. Det kanske går att vara medlem i EU till viss del och betala en bråkdel. Man får som vanligt titta på vad man får för pengarna och inte ha några politiska dogmer. Egentligen skulle vi också lämna FN-spektaklet, FN-biståndet och Världsbanken och spara ett antal miljarder till.
Norge har beroende på extremt dåliga förutsättningarna för jordbruk en nästan lika låg självförsörjning som Sverige. Sverige behöver inte ha i närheten så höga tullar. Norge har ju också höga lönekostnader.
Här är siffror på mjölkområdet med förklaringar till vart mjölken tar vägen. Bara 30 procent av invägd mjölk ”dricks som mjölk”. Mjölken blir till 20 procent mjölkpulver och exporteras till u-länder. Och det importeras mycket förädlade mjölkprodukter. Med tullar blir det bättre balans. Mjölkpulvret blir oekonomiskt. Sedan skulle man kunna ta bort alla regleringar inom mejeri och slakteri så att vilken bonde som helst kan hålla på med sånt. Det finns ingen anledning att förbjuda försäljning av sur mörk eller ruttet kött. Sånt löser sig själv på marknaden.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg/handelmedmjolkochmjolkprodukter.4.3a3862f81373bf24eab80001786.html
http://www.svenskmjolk.se/Global/Dokument/Dokumentarkiv/Statistik/Mj%C3%B6lk%20i%20siffror.pdf
Mjölken i affärerna är vad jag har sett bara svensk, Även Lidl som jag handlar på för att det är billigt har bara svensk mjölk.
Mjölkproduktionen har alltid varit ryggraden i svenskt jordbruk…
Vi är ett gränsland, och korna omvandlar gräs till en konsumtionsprodukt på effektivaste sättet…
En ko kan försörja sig till 20-25 liter per dag på enbart bete…
Ungefär som på NZ…
Det blir ungefär 13 liter i snitt under betessäsongen per dag…
Eller en årsproduktion på 3- 4000 liter…
Dagens industrikor ger 3 gånger mer..
Men kräver en helt annan miljö, med hög teknisk standard.
Blir det en kris med energibrist och annat så hamnar troligen förutsättningarna på tidigt 1900-talsmodell…
4000 liter mjölk via betesdrift och massiv potatisodling som täcker runt fyra miljoner svenskars behov….
När allt har satt sig i nya spår…
Ty det är enorm process att vända på skutan idag.
här i Sverige lagstadgar politikerna om att vi inte får mata i djuren antibiotikafoder. vilket är bra. Nästa stund sitter samma politiker och handlar in antibiotikakött från SkitEU som sedan trycks i våra barn i skolorna och våra gamla på hemmen… vilken jävla dubbelmoral…
jag har 25 ha åker och bete. 30 tackor o 2 linderödssuggor samt lite höns. vi säljer överskottet resten käkat vi upp själva…jag sköter hela gården med en gammal MF35 från 58. Det funkar kanon och varken jag eller frugan jobbar utanför gården. men det klar med en ny skinande traktor med lastare och en driven huggarvagn samt en massa vedmaskiner och annat trams finge vi nog 17 jobba som slavar både här och där..Man kan visst leva på en liten fjuttgård…det bror nog på om man vill leva på lite eller inte…
Se till att du har skydd mot /vid att traktorn välter.
Obligatoriskt på gamla traktorer även?
"Strömma sökte för något år sedan bygglov för ett 3 MW vindkraftverk, med lokalt delägande, men tyvärr satte kommunen stopp för satsningen, som annars hade kunnat stödja gymnasiets ekonomi."
På skattebetalarnas bekostnad då. SUPOBTIMERING som du själv skulle ha sagt om du inte var så nerkärad i vindkraften…