SCB rapporterar just nu om en officiell inflationstakt på -0.2% för KPI. Samtidigt kommer det in lite härliga inflationsjusteringar av en del kommunala taxor i hemkommunen.
Vad sägs om en höjning av sophämtningsavgiften från 3 125:- till 3 250:-, eller exakt 4%?
Eller varför inte en höjning av tömning av trekammarbrunn från 735:- till 780:-, eller 6.1%?
Höjning regelbunden brandskyddskontroll av eldstad, från 724:- till 763:- SEK. Det är en höjning på 5.3%, men har skett på två år för 2.7% i årlig prishöjning. Sotarn är dock ett privat bolag, och inget ont om dem, de är mycket professionella och kompetenta. Rimligtvis följer prisökningen här sotarnas löneökningar och brandskyddskontrollen handlar uteslutande om arbetstid.
Man kan dock fundera på kvalitetsjusteringar för sophämtningsavgiften och tömningen av avloppsslammet ur trekammarbrunnen? Antagligen sker detta med en mycket högre kvalitet idag, vilket gör att det i själva verket har blivit billigare när man justerar för denna kvalitet! För det kan ju inte vara så att kommunen finansierar annat genom att höja taxorna på monopoltjänster man inte får tacka nej till?
Nu ska man inte vara bitter. Jag får väl gå ut och köpa en platt-TV, så jag får uppleva kostnadsminskningarna och ett KPI på -0.2%.
Har ni noterat några ockerhöjningar på monopoltjänster själva?
14 kommentarer
Klassiska ockerhöjningen är väl stadsgasen i stockholm som höjdes 200% eller så och numera ligger på 3500 per år.
(Som jämförelse kan man konstatera att om man hade elspis, och bodde hemma 365 dagar om året och lagade precis alla mål hemma, så är elkostnaden för elspis inte mer än ca 1500:- för ett år…)
Men av olika skäl så kan folk inte välja bort stadsgasen hursomhelst. De som bor i allmännyttan är hänvisade till vad bostadsbolaget bestämmer, medans de i bostadsrätter har lite mer svängrum. Dock är elstammen in till bostadshusen ofta inte dimensionerade för elspisar…
Bredband2 höjde 6,4% på fiberaccessen. Sen hade de avbrott hela dagen igår så tjänsten är sämre trots deras "strävan att öka kvaliteten på våra tjänster".
Hur mäter man nedläggningar av offentlig service eller koncentration av sjukvården till ett fåtal vårdställen med påföljande resekostnader och ledigheter för tidsåtgång. Ett besök går nu lät upp i nästan tusen nettokr i kostnad inklusive utebliven inkomst, Men de kostnaderna uppvägs väl av kvaliteten att alla i Göteborgs området får vänta på samma akutmottagning.
Bra synpunkt. Det som ses som effektivisering centralt innebär ofta en total ökning av kostnaderna inräknat alla externaliseringar.
HEM höjde taxorna till föreningen för sophämtning med 30% pga nytt sopsorterings-system
Moventia:
Allmännyttan höjer varje år för att få mer vinstpengar till Stadshuset. Men den ska ju drivas affärsmässigt numera så det kanske inte räknas in. Men det motiverades i år med att man behövde pengar till renoveringar. Tillåt mig skratta.
Haha, samma som alla andra kommunala bostadsbolag kör med, förvisso så är det logiskt att de höjer hyran i takt med inflationen – men någon sådan har vi ju inte nuförtiden…
Kommunala taxor kommer såklart höjas snabbare än inflationen tills dess att de blir löjligt höga, på sätt och vis är det väl rättvisare än att de höjer kommunalskatten – då en del kan trixa sig undan den…
Dagens sätt att mäta inflation KPI på är inte bra, KPI är lågt pga rationaliseringar i industrin som sänker kostnaden.
Med exempelvis löneökningar på 3% så kan inte inflationen bli under 3% om vi pratar om arbetsintensiva tjänster som sotning sophämtning med mera där lönerna är den dominerande utgiften för företagen.
Inflation är löneökningar minus rationaliseringarna.
Förenklat så är lönernas ökningstakt den verkliga inflationen.
Cornu har rätt i att dagens KPI index är felkonstruerat.
@ekvationsteorin
På vilket sätt är KPI felkonstruerat? Att du inte vill erkänna att priserna kanske påverkas av annat än vad dina teorier säger och att du därför vill ha ett KPI som döljer bristerna i dina teorier?
För övrigt om inflationen inte kan vara lägre än löneökningar så innebär det ju att löneökningarna bara är luft…
Cornu har rätt i att KPI är dåligt mått på inflationen.
Löneökningar leder garanterat till kostnadsökningar för företagen och då tvingas dom öka priset, undantaget är om företaget kan rationalisera då kan priserna vara oförändrade.
Cornu tittade på löneintensiva branscher och där är det inflation för lönerna ökar och rationaliseringarna kan aldrig bli lika stora som löneökningarna.
Fri lönebildning är komplett vansinne, hypotetiskt om rationaliseringarna inte blev så stora så skulle löneökningar på 3% tvinga upp KPI över 2% oavsett vad riksbanken gör med räntan.
Om vi inte längre ökade lönerna så skulle vi aldrig nå inflationsmålet, även om räntan är noll.
Krisen nu har dämpat löneökningarna och därför kan den lilla inflationen nu går över till en ren deflation om löneökningarna inte ökar.
Alliansens arbetslinje är till för att hålla löneökningar nere.
Lönerna bestämmer priserna minus rationaliseringarna.
@ekvationsteorin
På vilket sätt är KPI felkonstruerat? Att du inte vill erkänna att priserna kanske påverkas av annat än vad dina teorier säger och att du därför vill ha ett KPI som döljer bristerna i dina teorier?
Tillägg: som svar på första frågan kan du berätta hur KPI borde vara konstruerat iställe.
Den andra frågan är en sk retorisk fråga och inget jag förväntar mig att du svarar på (inte för att jag väl egentligen förväntar mig att du svarar på den första heller eller alls bemöter det jag skrivit).
Tomträttsavgälderna ökar rätt bra, från ca 32 tkr till 48 tkr för våran mindre BRF i Stockholm, sen gäller visserligen det nya priset i 10 år. Höjningen sker stegvis över 3 år för att sedan vara fast i 7 år. Bara höjningen år 0 till 10 motsvarar 4 % årlig höjning om man bortser från den snabba upptrappningen.
Då är ju höjningen lägre än vad tomtpriserna har rusat de senaste 10 åren.