I onsdags rapporterade Konjunkturinstitutet sin barometerindikator för den svenska ekonomi, och den är på väg uppåt. Indikatorn ligger nu på 106.1 där 110 är en överhettad ekonomi, vilket historiskt innebär säljläge på börsen.
 |
| Barometerindikatorn i blått, OMXS30 i rött |
Historiskt ska man sälja tre månader efter 110 på indikatorn eller köpa börsen tre månader efter ekonomin är i botten, dvs under 90 i indikatorn.
I nuvarande takt kommer indikatorn gå över 110 redan i februari eller mars, rent av så tidigt på i januari. Beroende på när detta sker ska man alltså gå ur börsen, åtminstone OMXS30 redan i april till juni. Dock ska alltså indikatorn stanna kvar tre månader över 110 – jämför t ex 2010, då den dippade ner under 110 efter två månader för att sedan gå upp igen, vilket gav sex månader inne på börsen där på toppen av konjunkturen.
Man ska komma ihåg att börsen ligger före ekonomin och är relativt högt värderad. Det är alltså inte orimligt att man ska ur börsen redan i vår, även om Konjunkturinstitutet tror på +2.4% BNP 2014 och hela +3.1% BNP 2015. Återhämtningen i ekonomin är i mycket redan inprisad i börsvärderingarna och en återhämtning kommer innebära höjda räntor i ett allt ränte känsligare och allt mer överbelånat Sverige.
4 kommentarer
En fundering är om det inte är bättre att tillämpa rullande stopploss för att avgöra när man skall lämna börsen. En annan fundering är ifall motsvarande indikator finns för de amerikanska eller tyska börserna eller ifall de är så korellerade att man kan handla mot t.ex. SP500 utifrån KI's indikator.
Ska man gå ur börsen och köpa räntefonder istället? Eller kommer räntefonderna sjunka p.g.a. av att räntan går upp?
@Emil
Korträntefonder (kallas ibland för likviditetsfond eller penningmarknadsfond) brukar stiga iaf nominellt i en maklig takt.
Sitter man med pengarna på ISK eller kapitalförsäkring så är dessa ett rimligt defaultställe att parkera pengarna på. När räntan stiger så innebär detta att man får större avkastning än den schablonintäkt man skattar för (då den är baserad på förra årets räntenivå).
Att fullt kompensera för inflationen kan från tid till annan vara ganska problematiskt när dessutom SKV skall ha sin beskärda del av den nominella (schablon-)avkastningen.
Har du undersökt hur känslig indikatorn är i parametern "tre månader"? Är den någorlunda okänslig så är det ju möjligen en bra indikator, men är den känslig så är den ju mest troligt dålig.