Sveriges verkliga försvarsanslag: 33.6 miljarder – 0.94% av BNP – korrigerad

Det sägs att Sveriges försvarsbudget är 42 miljarder kronor, men det är fel. Genom en bokföringsteknisk manöver kan våra folkvalda slänga sig med 42 miljarder, men det verkliga anslaget är bara 33.6 miljarder SEK eller 0.94% av BNP. Anslaget till försvaret är alltså i själva verket 20% lägre än vad som officiellt anges.

Tillägg och korrektur: Det finns ett begrepp som heter statskapital, som kan vara en orsak till att detta blogginlägg kan vara felaktigt. Investeringar i beredskapsmaterial ses inte som en kostnad, utan finansieras via statskapital och inte via anslag. Detta framgår i kassaflödet. Dock har man fortfarande 1.3 miljarder SEK som inte används och de facto förslagsanslag är alltså 1.3 miljarder lägre än angivet officiellt. Man kan alltså bortse från stora delar av inlägget, även om försvarsutgifterna alltså ändå är lägre än den officiella siffran.

Anledningen stavas avskrivningar, av främst beredskapsmaterial. Detta är en bokföringsmässig kostnad, där man minskar ner värdet på försvarsmateriel i takt med att de blir äldre, t ex stridsvagnar, flygplan, stridsfordon mm. Enbart avskrivningarna av beredskapsmaterial (dvs stridvagnar etc) är ca 6.8 miljarder om året.

Samtidigt är anslaget som staten tillför försvaret bara 33.575 miljarder SEK eller 0.94% av BNP. I jämförelse så var svensk utlandsbiståndsbudget 2012 35.8 miljarder SEK (SIDA).

Försvarsmaktens resultaträkning, med det mest relevanta inringat.

Normalt så ska avskrivningar användas för att man ska spara pengar utan att behöva skatta för  överskott, så man till slut kan skaffa ny utrustning etc. Men detta sker inte för Försvarsmakten, som tvärt om har skulder på drygt 9.5 miljarder till främst andra myndigheter.

I övrigt betalar försvaret lokalhyror, till främst fd Fortifikationsverket mfl myndigheter eller statliga företag, om 2.3 miljarder SEK.

Allt detta hittar man i Försvarsmaktens årsredovisning för 2012 (PDF). Specifikt sidan 79, där det framgår att intäkterna bara är 35 miljarder, medräknat en del ytterligare intäkter utöver anslaget.

I själva verket får man därmed ett underskott på nästan 7.5 miljarder, som tas genom att man minskar Försvarsmaktens kapital, vilket bevisar att man inte gör några avsättningar. Tvärt om ökade alltså Sveriges försvars behov av upprustning med 7.5 miljarder SEK under 2012 och man bygger alltså upp ett allt större latent underskott av moderniseringsbehov. 

För enskilda materieltunga förband blir detta väldigt tungt, där stora delar av deras fiktiva bokföringsmässiga budget består av avskrivningar, samtidigt som det inte sätts av medel eller ens planeras någon ersättning av materiel.

20% av försvarsbudgeten tas alltså genom att man förbrukar eget kapital utan ersättningsanslag. Varifrån kommer då detta egna kapital? Med 15 eller 25 års angiven avskrivningstid för stridsvagnar, stridsfordon, fartyg och flygplan, så är det från anslag gjorda hela vägen tillbaka till 80-talet.

Hela försvarsbudgeten är en bluff och siffran 33.6 eller möjligen 35 miljarder SEK är närmare sanningen än 42 miljarder som politikerna påstår. Av dessa 33.6 eller 35 miljarder SEK går för övrigt 2.3 miljarder till utlandsinsatser och kvar till försvaret av Sverige är i själva verket bara 31.3 miljarder, mer än 10 miljarder mindre än siffran 42 miljarder.

Enbart 2012 byggdes alltså en underhålls- och moderniseringsskuld på ca 7.5 miljarder upp och 2011 var motsvarande underhålls- och moderniseringsskuld ca 7 miljarder SEK. I den här takten kommer man alltså till 2019 ha ett behov av ett ökat engångsanslag på ytterligare 56 miljarder för att modernisera föråldrad utrustning, ej medräknat tidigare avskrivet moderniseringsbehov. Inte konstigt att vi sitter med luftvärn från 60-talet…

Som uppmuntran kan ni istället titta på en dokumentärfilm från den ryska 160 000 man och 5000 stridsvagnar och stridsfordon starka beredskapsövningen via Breznjevs blogg. Mycket fina sekvenser på massiv förflyttning av personal, stridsvagnar och stridsfordon mm. Även sekvenser från ledningscentraler där det framgår att högre chefer kör med gruppvideokonferenser på större skärmar. Även sekvenser från luftlandsättningen av luftlandsättningstrupper och artilleri på fd japanska ön Sakhalin.

Informativt, men på ryska, så våra försvarspolitiker lär väl inte kunna ta till sig det hela.