Snabbguide till självhushållning i senaste numret av Åter

En del av läsarna är självhushållare, eller försöker bli självhushållare, eller drömmer rent av om att komma loss från bostadsrätten i centrala Stockholm och flytta ut på landet för att bli hembrukare och ordna sin egen mat vid sidan av ordinarie arbete. För er är förstås tidningen Åter obligatorisk hembrukpr0n och det senaste numret, 3/13, innehåller en snabbguide till vad som krävs för självhushållning.

Åter 3/13 kan ni förstås beställa via alternativ.nu, och det senaste numret innehåller också ett besök i det kända växthustimmerhuset på Västgötaslätten.

Genom att bygga ett stort 17x18m växthus runt hela huset har en familj förvandlat husets klimat från svenskt till italienskt medelhavsklimat och villa än timrad utan vare sig isolering eller diffusionsspärrar och med ett platt “grekiskt” tak för svalare dagar. Nu har det gått sju år sedan huset byggdes och växthusets hushållsavloppsgödslade grönska har tagit sig ordentligt och bidrar till att sommartid sänka temperaturen. I västhusets villaträdgård odlas förstås medelhavsväxter likt persikor, aprikos, fikon, vimdruvor eller oliver, förutom vanliga växthusväxter.

Men huvudbehållningen är eldsjälen Petters översikt och förslag till en enkel självhushållning och vad som krävs för resurser.

Det handlar förstås inte om komplett självhushållning, vilket vare sig är realistiskt eller önskvärt, utan om vad man med enkla medel och liten arbetsinsats kan uppnå.

Petters förslag för tvåbarnsfamiljen är t ex ca fem tackor som ger 160 kg lammkött om året, eller hälften av köttet och kräver 2 hektar. Till det skaffar man varje vår 20-30 kalkonkycklingar och har i fårens vinterhägn, vilket ger resten av köttbehovet med 160 kg kalkonkött varje höst. Till detta har man tio höns, vilket ger hela årsbehovet av ägg, med periodvis överskott, samt ytterligare ca 10 kg kött om året. För odling av årsbehovet grönsaker och rotfrukter räcker det med mellan 500 och 1000 m2 odlad yta. Till detta kommer tio kvadratmeter örtagård och 2 – 3 fruktträd och 10 – 15 bärbuskar. För uppvärmningen använder man ved, vilket kräver 2 – 3 hektar skog.

Man köper fortfarande in socker, mjölk, matfett, salt, hygienartiklar etc. Dessutom köper man in spannmål istället för att odla detta själv. Dels som kraftfoder till höns och kalkoner och dels för att själv mala till mjöl och dels maler man mjöl för eget behov. Att köpa in spannmål kostar bara några kronor per kilo, i jämförelse för kanske tio kronor för malet ekologiskt mjöl i affären. Och ja, det är ekologisk mat man ska jämföra hembrukat mat med prismässigt, förutsatt att man inte häller gifter och konstgödsel på det man odlar själv.

Spannmål ger visserligen hög avkastning, men är relativt komplicerat och dyrt att skörda effektivt.

Totalt sett så bör man klara sitt hembruk enligt Petters modell på 5 – 6 hektar mark, varav hälften skog och större delen av resten bete. Odling av frukt, grönsaker och rotfrukter för husbehovet klarar man av på en yta som en vanlig villatomt, även om den måste vara optimalt disponerad för att faktiskt kunna ge 500 – 1000 m2 odlingsbar mark – många villor råkar ju ligga och skugga minst halva tomten, om den alls nu har bra läge och mark. Annars kan man åtminstone även hålla höns på en villatomts yta, men sällan i tätort då grannar förr eller senare lär misstycka.

Siffrorna är helt i linje med mina egna erfarenheter och generella beräkningar. Marken för fåren varierar dock beroende på kvalitet på betet och slåtterängarna.

Petter själv bor på en fyra hektar stor gård i Gudhem.

Bland andra artiklar i Åter 3/13 hittar man texter om lieslåtter, bredgrep för jordbearbetning, andelsodling, utflyttarbrev, renovering av fönster mm. Tidningen är en utmärkt källa till idéer, att sedan komplettera med utförligare kunskaper på annat håll.