Fick en ankedot från en läsare om en helt normal lunchrestaurang i vår fina huvudstad, där lunchpriset nu höjts från 95:- till 105:- sedan KROG-momsen infördes. Detta innebär att lunchen inte ens är fullt avdragsgill som representation, där gränsen är 90:- SEK plus moms, dvs ca 100:- SEK. Det finns en del intressanta saker kring inflation här.
 |
| 12-månaders förändring av KPI,
livsmedelspriser och restaurangpriser enligt SCB. |
KROG-momsen gav en period av ett år, 2012, med lägre inflation på restaurangpriserna. På rullande helårsbasis steg fortfarande restaurangpriserna, trots lägre moms, undantaget juni-juli 2012 och januari 2013. Då använder ändå SCB sk substitution. Restauranger som höjer priset mer än snittet viktas ner i KPI-beräkningarna, medan de som höjer mindre än snittet viktas upp och de som rent av sänker priset viktas upp ännu mer. KPI-siffrorna ger alltså beskedet att man ska sluta äta på lunchrestaurang och istället gå till McDonalds över lunch, om man vill uppleva dessa blygsamma officiella prisökningar om på sin höjd 2%. Verkligheten i det anekdotiska exemplet var dock en höjning på 10.5%. Trots sänkt moms.
I själva KPI så innebär förstås stigande livsmedelspriser och restaurangpriser att man lämpligen substituerar ut restaurangbesöket och maten mot t ex ett inköp av en platt-TV, där man kan suga på kanterna för att få näring och energi.
Livsmedelspriserna och generella KPI har gjort en helomvänding sedan 2011. 2011 var KPI högt, men livsmedelsprisernas ökning låga. Detta ändrades 2012, där KPI:s ökning föll och livsmedelspriserna tog fart. Under 2013 har vi istället upplevt deflation i KPI, medan livsmedels- och restaurangpriserna fortsätter uppåt.
I själva verket har restaurangpriserna enligt KPI stigit mindre än livsmedelspriserna, men det är som sagt substituerat för att man ska äta på McDonalds istället för krogen. Iofs så ingår det i livsmedelspriserna att man viktar ner sådant som blivit dyrare och viktar upp det som blivit billigare. Har oxfilén blivit dyrare? Köp kassler! Titta, vi upplever ingen inflation!
Exakt hur SCB viktar om olika grupper och undergrupper och hur dessa beräknas är förstås hemligt. Vi har ju som bekant en massa dold inflation, där produkter försämras. Tittar SCB exempelvis på mängden vatten injicerat i den där kycklingfilén, och hur har SCB kompenserat för att nötköttet i själva verket var hormonindräkt avmaskningsmedelfyllt hästkött?
Nu ska jag gå och plocka upp lite egen potatis, morot, lök, persilja mm och göra en pytt på detta tillsammans med kött från ett hemslaktat lamm. Allt i praktiken ekologiskt och utan vare sig hormonpreparat eller avmaskingsmedel.
Vad betalar du för din lunch? 95:- SEK om dagen, 21 dagar i månaden? Det blir 1995:- SEK i månaden, eller 41 års amorteringstakt på det där 2 miljoner kronor dyra lånet, om även din sängpartner käkar motsvarande lunch ute. Kort sagt kommer ni på 41 år ätit lunch för 2 MSEK vid dessa priser.
Tillägg: Enligt rapporter så substituerade åtminstone utländska turister i Gamla Stan i sommar, genom att t ex två vuxna delar på en portion mat…
48 kommentarer
Äter sällan ute på lunchen. Vet inte var man betalar 105:- för en lunch i Sthlm, men inte är där jag sitter på Söder i alla fall.
Har oftast matlåda som är både snabbare och billigare. Ger en god och vällagad måltid för uppskattningsvis 30 kr.
Men idag är det fredag så det blir utelunch med kollegorna. Ibland får man vara social också.
Trevlig helg alla!
Huvudet på spiken Cornu.
Hela eko-trenden där man förväntas betala mer för helt normala livsmedel utan gifter i, är ju en form av livsmedelsinflation i sig som kommer utöver den normala inflation vi upplever när det gäller maten.
Men detta beror i mycket stor utsträckning på att vi har oligopol på livsmedel i Sverige där ICA, COOP och Axfood broderligt delar på kakan. Finns en och annan lokal ICA-handlare som är mångmiljonär i vårt avlånga land… Produktivt arbete givande för en nation? Knappast.
Att restaurangnäringen skulle käka upp restaurangmomssänkningen var ju givet, men att det skulle ske så här fort var ändå mer än väl patetiskt.
Det är väl mest storstadsmänniskor som gått på "eko-bluffen"?
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ny-studie-ekologisk-mat-inte-nyttigare/
Fullt med gifter i bananer
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17270314.ab
"Av de ekologiska bananer som testades visade ingen upp spår av bekämpningsmedel."
Ibland är det mer gift i ekologiska livsmedel än i vanliga och ibland är det mindre.
http://www.radron.se/artiklar/ddt-och-andra-gifter-i-ekologisk-olivolja/
Sitter också på Söder och känner bara till en restaurang som sänkte priserna är restaurangmomsen sjönk. Kan tilläga att denna restaurang är populär ibland bajenfans.
Tack för ett bra inlägg. jag äter gröt – hemma.
Men så är du, liksom jag, egen.
Smaklig måltid!
Själv blir det nog lamm-racks eller färska räkor beroende på hur fiskdisken ser ut.
Man ska leva också 🙂
Thomas, gröt är inne nu. Det finns fina restauranger som serverar gröt till hutlösa priser.
Det är fortfarande väldigt svårt att tjäna några vidare pengar på en lunchservering. Många krogar har det mest som reklam.
Det man tjänar pengar på i den här branschen är hotellrum, alkohol och om det är en dyr fin krog även A la carte.
Så får vi tillväxt i en ändlig värld!
Genom att byta tjänster med samma råvaruinnehåll så kan fler få del av samhällets utveckling.
Alternativet är att fler gör som du och odlar eget-samt snickrar ihop era Ipads eller byter hjärta på varandra!
Egenföretagare som äter sin lunch hemma. 75 kr tror jag lunchen kostar ute på stan. Liten stad 8 mil från Stockholm. Det tycker jag är för dyrt.
Enligt marknadskrafterna så kommer priset justeras med tiden eftersom det finns utrymme för nya aktörer att slå sig in på marknaden nu när marginalerna är högre än innan KROG-momsen.
Detta tar bara som sagt lite tid. Ett annat problem att priserna inte justerats eller att nya aktörer inte slagit sig in på marknaden är den politiska osäkerheten att momsen kommer att höjas igen vid en (s)ocialistisk regering.
Okej, så om en enda lunchrestaurang enligt en anekdot ligger över 100 kr så ligger helt plötsligt alla restauranger i Stockholm över 100 kr? Låter alarmistiskt.
Kollar de närmaste "typiska" lunchrestaurangerna vid mitt jobb, och hittar ingen över 90.
http://olivertwist.se/meny/lunch/
http://www.restauranglouis.se/index.php/menyer/dagsmeny-lunch
http://sodrasallskapet.se/lunch.html
http://www.snapsbar.se/start/lunch/
Och de lunchställen runt mitt kontor håller sig runt 95 kr och däröver:
http://cassi.se/default.asp?showMeny=1
http://www.dharmasthlm.se/
http://gastrogate.com/restaurang/ikkisushibar/
Det går såklart att hitta billigare alternativ, om inte annat i salladsdisken på Sabis, men det är väl inte ett "lunchställe" i egentlig mening.
Nej detta är konspiratoriskt! Dra av dig foliehatten. Hur kan du påstå att det är inflation när Borg säger att det inte är det? Ajabaja, deflation har vi, så det så. Håller du inte med så finns speciella skolor att gå i för dig att komma på bättre tankar. De ligger i Gulag och har god rutin på "lära" ut saker på ett handfast sätt.
Se bara på bensinpriset, makaronpriset, huspriserna osv de/det ligger totalt stilla och absolut inget tecken på inflation. Se det så. Deflation har vi, så nu sänker vi pensionerna.
Mvh
Lik-torn kompis till cy-borg.
Det kallades för permanent rehabilitering med besöksförbud på den gamla goda tiden när farbror josef bestämde
Brukar köpa 10 lunchkuponger för 700 kr och får då en på köpet, så ungefär 64 kr per lunch, då är det hög nivå på maten men något små portioner. Är jag riktigt hungrig så tar jag 4 st cheeseburgare på mcdonalds för 40 kr. Det normala priset för lunch i denna stan är runt 75 kr. Men idag provade jag för första gången ett nytt ställe, där tog de bara 50 kr för lunchbuffén så det blir nog fler besök.
105 kr räcker till runt tre dagars mat med Soylent.
Intressant – i den lokala företagsrestaurangen gick priset ned från 75:- till 72:- när krogmomsen sänktes, för att 6 månader senare höjas till 80:-. Detta är en massproduktions-restaurang, därav de lägre priserna trots att det är i stockholms-trakten, men mönstret verkar stämma….
Äter så gott som aldrig ute om jag inte blir bjuden, bjuder själv ( = representation ) eller åtminstonne kan ta ut traktamente. Undviker Sthlm så pris för utelunch ligger normalt under 75 kr.
Cornu,
Ser att du lagt till ett beräkningsexempel nu som är rena skämtet. Till att börja med, är det bara prisskillnaden som är intressant om man äter ute jämfört med om man lagar sin egen mat, inte totalbeloppet. För det andra, så får du lägga på en timpenning på att laga den egna maten, lägga till spill och mat som måste slängas och transporteras. För att inte tala om att mikrad, uppvärmd mat smakar urk.
Som egenföretagare äter jag oftast några smörgåsar hemma. Vi bakar bröd i bakmaskin och det kostar ca 4 kr (elen kostar 0,4 kr och mjölet 3 kr och sen är det lite havregryn, torrjäst, socker och salt) per bröd som räcker till 5 personer.
Skulle gissa min lunch ligger runt 5 kr. Inte för att jag inte har råd men jag mår bra av det på flera plan.
Vad gäller tjänstemän i det privata verkar det främst vara yngre, och förmodligen nybelånade, som nyttjar matlåda. Själv äter jag alltid lunch ute. Tycker det är värt varje krona. dessutom får man en promenad och trevligt miljöombyte.
Sen är det väldigt trevligt att prova nya matkulturer. Var på en persisk restaurang idag och åt en fantastisk lamm-ben-stek. Bara 99:-. Bara det fantastiska utseendet och upplägget, samt bordsservering var värt besväret. En km promenad varje väg, uppfriskande!
Nee, ledsen, men 105 spänn för en lunch hittar du nog bara i kvarteren runt Riksdagen och Stureplan. Jobbar själv vid St. Eriksplan och där ligger intervallet på 70-90 kr.
Det är gott att äta ute 🙂
Fick betala 129:- för O Learys lunch-ribs i Kista.
På OL i Liljeholmen är det dock normala priser, samma som övriga dagens och bättre ribs.
75 kr per lunch i Göteborgstrakten. Kan inte få 75*200*45 (pris*antal arbetsdagar per år * antal arbetsår) till annat än 675000 kr. Förvisso mycket pengar, men det är inte gratis att äta egen mat heller.
Men att krogmomssänkningen skulle bli ett fiasko precis som ROT och RUT (och den sovjetiska planekonomin) var uppenbart från början.
Krogmoms, ROT och RUT är Borgs och Reinfelts skattegåvor till den organiserade brottsligheten. Jag utgår från att det i nästa val kommer sitta ett MC-gäng i vallokalen istället för det vanliga pensionärsgänget och se till att jag "röstar rätt", annars har Borg och Reinfelt fått dålig utdelning för mina skattepengar.
Som jag fattat det var sänkningen av krogmomsen en del av kampanjen för att minska svartarbetet i restaurangbranschen. Dels ökade man kraven på kassaregister och personalliggare vilket gjorde det svårare att svartjobba, men å andra sidan sänkte man momsen vilket ökar intäkterna. Troligen blir det ungefär plusminusnoll för många krogar.
Nja, med ROT, RUT och sänkt krogmoms så ger Alliansen bort 25-30 miljarder kr till de verksamheter som ligger den organsiserade brottsligheten och kriminaliteten närmast. En väldigt stor andel av pengarna hamnar hos maffia/människohandlare/osv.
Skulle man seriöst vilja stoppa svartjobb i dessa brancher så skulle de 25-30 miljarderna ha satsats på polis och rättsväsende, som trots allt har ansvar för att stävja lagbrott.
20-30 miljarder hade inneburit 20000 nya poliser. Man skulle i princip kunnat ha en heltidspolis per byggarbetsplats för att stoppa fusket.
Men nu väljer alliansen istället den andra vägen. Brottslighet ska belönas genom skattesubventioner, laglydnad ska bestraffas genom beskattning. En mycket tydlig signal från alliansen om vilken sida man står på när det gäller kriminalitet. En moderat står ALLTID på den kriminelles sida.
@03f1… 19:43
Helt rätt!
Eftersom tillförordnade statsminister Borg med sin sidekick Reinfeldt är notoriska BNP-kramare, är mitt intryck att ROT/RUT/KROG är främst till för att bättre på BNP-siffrorna. Subventionerna har inget teknik- eller kuskapshöjning att göra, som den här nationen skulle behöva, utan vänder sig främst till outbildade och lågutbildade jobbare gärna med bristande kunskaper i svenska.
För mig som inte mäter välstånd i BNP är t.ex. ROT en riktigt giftig skapelse och farlig för de svenska statsfinanserna. En hel del svenska skattefinanserade pengar rinner ut ur landet genom ROT av främst av två skäl.
Om man har ett fritidshus i utlandet inom EU, som man vill renovera genom att anlita lokala byggjobbare, kan man utnyttja ROT-subventionerna. ROT får ju inte vara diskriminerande på EU-nivå. Och Sverige är som bekant med i EU.
http://rotavdrag2013.se/regler-och-tips/rot-avdrag-utomlands/
Sedan har jag fått det bestämda intrycket på byggarbetsplatser i bostadsområden i Stockholmsområdet att det är en påfallande hög andel med f.d. öststatare som jobbar på dessa. Den högste ansvarige på dessa byggarbetsplatser är förmodligen ofta svensk. Men det mesta arbetet utförs förmodligen av öststatare via underleverantörssnurror. Säkerligen är dessa öststatares arbetskontrakt utformade så att de inte behöver betala någon inkomstskatt i Sverige. Det förväntas att de betalar in skatten i sina hemländer, vars skatteuppbörd förmodligen inte ligger på samma nivå som hos det svenska Skatteverket. Om ROT hade fokus på att öka sysselsättningsgraden i Sverige så skulle man anställa fler svenska byggjobbare/hantverkare.
Mer anekdoter, GB har kunnat höja glasspriset med i snitt 1% över KPI varje år sedan 2000. http://elato.se/imgdump/pcsd_index.png
Detta är på glassar som är exakt lika dana varje år.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Fast att det är att "byta oxfilé mot kassler" som håller KPI lågt är en myt. Likaså att byta restaurangmiddagar mot McDonalds skulle göras för att sänka KPI.
SCB mäter nämligen nötkött mot nötkött, och snabbmat mot snabbmat. Om det du skriver skulle stämma till fullo så skulle viktningarna _mellan_ grupperna vara tvungna att öka mycket. Men så är det inte.
Relativa vägningstal (totalsumma: 1000):
KPI 2011: Snabbmat 1.38, middag 4.65, fläskkött i butik 2.79, nötkött i butik 4.44.
KPI 2012: Snabbmat 1.21, middag 4.39, fläskkött i butik 2.72, nötkött i butik 4.61.
KPI 2013: Snabbmat 1.13, middag 4.63, fläskkött i butik 4.55, nötkött i butik 4.91.
… och varför skulle det vara "hemligt" hur SCB beräknar KPI? Gå in och sök på SCBs hemsida så finns det relativt utförlig information. Det är inga hemligheter, och gruppernas vikt är fullt tillgängliga (se ovan). Ditt inlägg verkar alltså inte stämma överens med verkligheten utan är, just, anekdoter.
Be dem lista exakt vilka produkter de tittat på, och vilka parametrar de registrerat, t ex köttinnehåll och annan dold inflation.
Den informationen vet jag inte om den finns, men du menar alltså att det är dold kvalitetsförsämring av till exempel nötkött och griskött som gör att inflationen ser lägre ut än väntat?
En intressant sak förresten, det är att varugruppen kött idag bara är 1.5% dyrare än — 1990! Det tror jag inte många känner till.
Man säger sig ju kvalitetsjustera, men utan öppen dokumentation om vilka produkter man tittar på kan ingen bekräfta att kvalitetsjustering även sker för försämrad kvalitet – sämre hållbarhet, tunnare tyger etc.
Med substitution så ska ju folk hela tiden äta billigare – även om man substituerar inom nötkött så innebär det att man byter oxfilén mot köttfärs när priserna stiger. Då är det klart att kött bara verkar stiga 1.5% sedan 1990. 1990 hade vi också bara svenskt kött, där har man nog substituerat mot billigt irländskt vilket hålle nere faktiskt prisökningar.
Ja, man kvalitetsjusterar, men det finns inget direkt belägg för att kvalitetsjusteringen sker åt "fel" håll systematiskt mer än just anekdoter och hörsägen. Man tror vad man vill tro på. Man kan förstås ta på sig foliehatten och viska "konspiration" men det är lite fånigt.
Faktum är att priset på både köttfärs och oxfilé hänger ihop, såklart. Bilden från den här (intressanta) bloggen kan få illustrera:
http://jordbruketisiffror.files.wordpress.com/2013/07/nc3b6tkc3b6tt12.jpg
Vad som är inte är anekdoter utan faktum är att de s.k. huvudgrupperna, vilket är 12 index som sammanvägs till KPI, har ökat snabbare än KPI i sig själv. Detta på grund av att vikterna förändrats.
Mellan 1980-01 som 2013-07 har KPI ökat med 2.1% per år (95.3 till 290.03 på 33.6 år). Räknar man med oförändrade vikter under samma period så får man 3.0% per år istället.
Men KPI är ett så kedjeindex vilket innebär att man löpande byter metodik, vikter och även kedjekonstruktionen i sig. Självklart medvetet i syfte att förvirra.
@Björn,
Hur räknar du nu?
95.3*1.021^33.6 är ju 191.58. En ökning av KPI från 95.3 till 290.03 är en ökning av KPI på 3.4% årligen…
@Joakim: du har rätt.. tog kvoten -1, ber om ursäkt för det.
Det skall vara
290.03/95.3^(1/33.6) = 3.4% samt
348.67/95.3^(1/33.6) = 3.9%.
Aktuella vikter är:
134 38 53 262 54 35 141 36 120 4 62 61
Indextalen 1980-01-31 är:
95.13 94.83 94.58 95.36 95 96.15 94.6 92.77 97.25 0 95.17 97.25.
Indextalen 2013-07-31 är:
290.03 459.31 158.97 387.34 215.89 848.37 427.59 154.41 176.06 0 497.04 365.44
mvh
Samma upplägg av detta bedrägligt beteende mot kund, som KROG-moms sänkingen som ALDRIG gjordes därför fega Alliansen vägrade inför prisstopp ett antal år, vilket gjordes på -90talet när matmomsen sänktes.
Detta fula bedragarbeteende har nu i full skala sprids till telekombranschen, som bara för FIFFLA med momsen flyttar huvudkontoret för företaget, världen runt, och skickar sedan faktura till kund med enbart slutpris redovisat och om tja är det korrekta moms redovisad någonstans inom paratens ? Det har kunden ingen aning om. Vet inget om det landets skatter…
Vad jag kan se finns det en hård konkurrens mellan lunchställena. Så momssänkningen kommer på sikt att leda till prissänkning motsvarande den. Alternativt att priserna inte höjs i samma takt så sänkningen blir real men inte nominell.
Och en prissänkning kan leda till att fler äter lunch ute, i stället för matlåda. Och det kan i sin tur leda till att fler anställs.
Men den restaurang som har fullsatt har ingen anledning att sänka priset. I stället kan den fundera över prisjustering uppåt.
Lunchpriserna i Stockholm jag ser ligger mellan 75-90 SEK. Kan inte svara på om de rört på sig sedan momssänkningen.
Amorteringstakten blir nog närmare 30år (om man antar att den lägre räntekostnaden över tid oxå används för amortering). Bra exempel på hur dyra vanor kan vara.
Själv har jag ett exempel på en lunchrestaurang som var mycket populär, alltid lång kö, riktigt god mat. Priset låg ca 5-10kr över snittet, men folk var beredda att betala detta. En dag höjde de priset med 10kr, inte mycket kan man tycka, men de låg då 15-20kr över snittet, vilket var mer än folk accepterade. Maten var fortfarande bäst, men inga köer längre, färre och färre folk. Nån månad senare sänkte de priset igen, men folk kom inte tillbaks. Mindre än ett år senare stängde de.
Kan vara ett exempel som repeteras här. Girigheten tar lätt över, vill man suga ut de sista kronorna så är risken att får packa ihop en tid senare.
För övrigt är nog snittpriset på lunch i stockholm idag 75-90kr. Visst finns det ställen som ligger bra mycket högre.
"Vanlig lunch" mitt anus. Det finns inte en enda brickservering, kinakrog eller pizzeria som tar mer än 90 spänn för dagens. Om stället vill eller kan leverera någon sorts finkrogskänsla så kan det såklart bli dyrare.