Metanhydrater som energikälla

Bland lovande ändliga energikällor som tillfälligt ska kunna skjuta upp den globala energikrisen förs ofta metanhydrater fram, tillsammans med de sedvanliga överdrifterna.

Metanhydrater i bottensediment. Foto: Wusel007 (Wikipedia) Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported

Metanhydrater är enkelt förklarat metan som är inlåst i is, och som kan skapas under speciella förhållanden på vissa lagom stora djup i våra hav eller djupaste innanhav. Fynd har gjorts så grunt som på 800 m och förekomsten är beroende av en kombination av tryck och temperatur

Problemet har och är fortfarande hur man ska utvinna dessa. I media idag rapporteras om ett japanskt genombrott där man till okänd kostnad lyckats utvinna okända små mängder metan ur metanhydrater (Bonnier/DN). Några meningsfulla detaljer finns inte.

Detta trumpetas ut som ett genombrott, men i verkligheten lyckades ett japanskt-kanadensiskt forskarlag med det samma redan 2008. 

Nu ska vi återigen komma ihåg teknik, volym, tid och kapital.

Enligt tidplanen är det tänkt att man ska kunna börja utvinna metanhydrater kommersiellt utanför Japan någon gång efter 2023, kanske så sent som 2029. En global energikris pga oljebrist kan utbrutit på allvar långt innan dess, även om de flesta inte kommer förstå att det handlar om en energikris, utan en uppfatta det som en ekonomisk kris. Sedan är ju inte metan olja och den fordonspark vi köper idag kommer fortfarande köras efter 2023, plus att metan som alltid lider av transportproblem och regional marknad.

Tekniken existerar. Frågan är om man kan få fram relevanta volymer, hur lång tid det tar och om det finns kapital för dessa investeringar?

I grunden måste man på något vis värma upp metanhydraterna, som finns insprängda i sediment eller bergarter, så att isen smälter och metanen frigörs. Det är knappast billig energiutvinning det rör sig om.

Hur är det med volymerna? Det finns rejäla överdrifter om tillgängliga volymer metanhydrat (se t ex New York Times). Förr trodde man att det fanns mer metanhydrat än råolja, fossilgas och kol, men de aktuella rönen talar om volymer motsvarande den konventionella fossilgasen, men där endast en liten andel finns så tätt att den kan tänkas gå att utvinna kommersiellt.

Vad det japanska projektet kan ge oss, om det någonsin blir färdigt, är modeller för att faktiskt skatta hur stora resurser som går att utvinna kommersiellt och med positivt energiutbyte, dvs där man får ut mer energi än man stoppar in i utvinningen från gruva till utvinningsrigg och pipelines. Så någon gång efter 2023 kanske man kan få se en beräkning.

Går det att få volym på produktionen kan peak gas förskjutas framåt i tiden ytterligare några år från ca 2030 – 2035, även om vi ungefär nu passerar peak oil och runt 2025 passerar peak coal. Det är extremt osannolikt att metanhydrater kan ersätta den tappade energiproduktionen fallande kolproduktion och fallande oljeproduktion, men för isolerade och energifattiga länder som världens mest skuldsatta land, Japan, kan det vara en tillfällig lösning, då beräknade resurser bara räcker i ca 100 år för landet. Om man nu kan köpa de råvaror som behövs för utvinning med en allt svagare japansk yen.

Metanhydrater kan alltså vara en lösning för Japan på några decenniers sikt, liksom för en del länder i främst Mellanamerika, som dels har låg energiförbrukning idag och dels har potentiellt relativt stora tillgångar metanhydrater utanför sina kuster. För Kanada och USA är det knappast en lösning, trots fyndigheter. Konsumtionen av energi är helt enkelt för stor för att metanhydraterna ska få någon större effekt och det låga priset på nordamerikansk fossilgas gör garanterat att metanhydrater är olönsamma att utvinna idag.

Intressant är hypoteserna om att metanhydrater orsakat dramatiska klimatförändringar genom årmiljonerna. Om världshaven blir något varmare från nuvarande nivå smälter metanhydraterna och metan frigörs mycket snabbt i atmosfären (där den faller samman till CO2 på några år), vilket kan spä på en växthuseffekt mycket fort. En process som i så fall inte går att hindra när väl världshaven nått kritisk temperatur. Men det är som sagt en hypotes och inte en teori vad jag vet.

Metanhydrater kan också skapas vid fossilgasutvinning offshore, om rätt temperatur och tryck råder, och det finns också tankar om att använda metanhydrater som lagringsmedium för transporter av fossilgas istället för dagens LNG-skepp.

Se även Wikipedia för den som vill gräva ner sig i det hela.