Indien är på väg att införa medborgarlön skriver Fria Tidningen.
Man har på prov infört medborgarlön i ett antal byar och konstaterar att skolnärvaro kraftigt förbättrats och såväl boende, infrastruktur och kost och hälsa har förbättrats. Man ska nu titta på att införa systemet i hela Indien.
Dock är beloppen väldigt små. Det handlar om 200 rupier, eller ca 1.2% av BNP per capita för Indiens del. Samtidigt är Indiens landsbygd relativt fattigt och därmed kan även en så pass låg garanterad inkomst förändra folks liv. Denna medborgarlön når dock inte ens upp till svenskt barnbidrag relativt sett, då 1.2% av BNP per capita i Sverige skulle vara ca 3 200:- SEK. Per år.
Andra länder med en garantiinkomst är t ex Brasilien, även om programmet bara omfattar fattiga och mer kan ses som ett socialbidrag. Även Iran har infört en uttrycklig medborgarlön. Några detaljer har jag inte hittat just nu, men det handlar i praktiken om en skattereduktion för att kompensera för inflationen i landet och är antagligen inte hållbart.
Nu handlar detta om relativt fattiga länder, även om både Brasilien och Indien tillhör BRICS-länderna och Iran har oljeinkomster. När dessa länders ekonomier växer inför man alltså successivt välfärdssystem, men tänker annorlunda än vi gjort i Sverige och gör rätt från början.
I fattigare länder kan man också koppla progressiva villkor till medborgarlönen, t ex att barnen måste gå i skolan.
För svensk del finns ju redan transferereringarna och finansieringen för en medborgarlön, som ska omfatta alla, fattig som rik, arbetande som arbetslös eller pensionär, och det enda som saknas är egentligen viljan. Men Sverige är inget progressivt land, utan cementerat i de strukturer som bara byråkrater och politruker tjänar på och aldrig någonsin skulle överge.
I västvärlden har Alaska medborgarlön, baserat på snittet av oljeinkomsterna de senaste fem åren. Det ger runt 2000 USD per år, eller ca 13 000:- SEK om året. Vilket landar i linje med svenskt barnbidrag. Inget man kan leva på alltså, åtminstone inte i Alaska.
28 kommentarer
Det är väl inte nödvändigtvis dåligt att medborgarlönen inte täcker alla nödvändiga levnadskostnader. En av de stora fördelarna är ju just att den kan kombineras utan problem med andra inkomster. Det tar udden av folks kriser utan att de blir bidragsberoende.
Mitt förslag landade på 6500:- SEK per vuxen och noll för barn. Knappast något som folk idag anser sig "kunna leva på". Täcker knappt bostaden.
Men det var inte heller vitsen om du läser mitt förslag.
Skillnaden mellan sverige och fattigare länder är just hur en sådan inkomst uppfattas. I sverige skulle man få massa gnäll om att man inte klarar sig på 6500, men i indien skulle det snarare ses som ett välkommet (och överdrivet) bidrag.
Det är främst i länder där man inte låst in sig i vårt system som man kan testa lite andra modeller.
Om man drar av medborgarlönen från alla andra bidrag som man fortfarande kan få, snarare än omedelbart ersätter alla bidrag med medborgarlön så behöver ingen gnälla på att de inte klarar sig på 6500 kr. Gör man inte det så fortsätter man leva på det man redan får som bidrag eller löneinkomst. Ända tills bidrag efter bidrag försvinner till förmån för medborgarlönen.
Till sist skulle man kunna få problem om man inte klarar sig på 6500 kr, men då får man först och främst kämpa hårt för att också få lite arbetsinkomster. Dock är det inga problem att klara sig på 6500 kr om man anpassar sin livsstil.
Jag ser gärna att man börjar med en medborgarlön på blott 2000 kr, som reducerar eventuella bidrag man får. Det är säkert få som tycker att de kan klara sig på så lite pengar, men det viktiga är att man på ett försiktigt vis etablerar medborgarlöner.
6500 är ju i linje med studiestödet om man räknar bort böckerna. Och då går runt halva det ner i studentrummet. Klart alla gnäller över det, vem vill inte ha mer. Men bevisligen överlever folk och lyckas festa osv på det.
Sen kan man diskutera 10 personer i samma kollektivlägenhet på havregryn och potatis osv, lär hamna på några hundralappar. Kanske inte så kul men var går gränsen för statens ansvar?
Personligen hade jag gärna sett grova skattesänkningar och att medborgarlönen låg runt 1000kr som i Alaska exemplet.
Gnället kommer givetvis de som får mer än så i andra bidrag. Det är för höjda bidrag är lättare att genomföra utan gnäll än minskade bidrag. Därför är det lättare för indien att öka bidragen än det är för sverige att sänka för vissa högljudda grupper.
Ett problem med att börja med lägre nivå (än vad man behöver) är att man då kommer vara beroende av andra bidragssystem och under de premisserna är det svårt att motivera medborgarlönens existensberättigande.
Det är mkt man önskar förändrades inom området så oxå på skattesidan. En dröm vore ett nytt skattesystem där tjänst och kapital slås ihop, ingen avdragsrätt (tex inte tillåtet dra av räntor, pensionssparade osv). Inkomster upp till 100 tusen/år skattefritt. Därefter en rak skatt på 30%. Vore ju intressant även om det i ett inledningsskede säkert skulle bli underfinansierat. I det långa loppet tror jag däremot det skulle vara positivt på flera plan.
Fast slår du ihop tjänst och kapital blir förstås alla räntor etc avdragsgilla fullt ut, utan begränsningar. Så då uppnår du helt motsatt effekt.
Eller ska du inte få dra av förlust på kapital, utan bara betala vinst på aktieaffärer som gick med vinst utan att få kvitta mot dem som gick med förlust? Det är vad du säger ovan om tjänst och kapital slås ihop, men avdragsrätt försvinner.
Håller annars principiellt med dig om rak skatt, högt grundavdrag och inga övriga avdrag.
Har inte druckit kaffe ännu så jag är nog lite otydlig. Tanken med att slå ihop inkomstslagen är enbart för att göra systemet enklare vilket kanske är ett tankefel. Vad gäller kategorin kapital så är tanken att aktieaffärer skattas netto, ev underskott ingen avdragsrätt. Räntor, ingen avdragsrätt.
Normalt brukar man när det gäller näringsverksamhet se till att avdragen skall vara nödvändiga för inkomsternas förvärvande. Om du skall dra av räntekostnader skall de antingen vara nödvändiga för att du skall kunna få inkomster vilket ofta inte är fallet (isht bostadslån faller inte under den kategorin – och skulle boendet vara avdragsgillt skulle det även gälla hyran).
Egentligen är det väl inte uppdelningen av inkomstslag som stör mig mest utan snarare det faktum att de beskattas olika och att inkomst av tjänst dessutom beskattas olika beroende på vilken kommun du råkar bo i.
Jag håller med dig anonym. Som det är nu betalar jag som låginkomsttagare i tjänst ca 25% medan jag däremot betalar 30% i kapital. Svårt att se logiken i det liksom logiken med olika skattesats beroende på kommun som du beskriver.
Tanken att ta min medborgarlön och flytta till min frus hemstad i Kina känns lockande.
Ingen som inte bor i landet ska förstås få medborgarlön.
Okej, då säger jag nej tack till idén. Varje medborgare kan redan idag få lön, när de jobbar.
Kul! Kan de så kan vi. En direktlänk till något som är skrivet på engelska vore önskvärt.
Det kalla klimatet vi har i Sverige gör att man kan behöva klämma ihop sig med andra människor för att ha råd att leva på medborgarlön, om den inte är väl tilltagen. Då bör man kanske skapa en del nya former av boende för folk som är inställda på att klara sig på en mycket liten inkomst. Men det går ju redan att kollektivbo i villor och lägenheter.
Man skulle kunna börja med att införa medborgarlön i avfolkningsbygder, om man faktiskt inte vill att de skall bli avbefolkade och att alla skall försöka klämma ihop sig i storstäderna. Givet bostadsbristen i de större städerna så är det väl bra om folk bor där företrädesvis för att arbeta.
Jag har sedan ett par veckor tillbaka preciserat mitt proto-parti som Medborgarlönspartiet EkoSoLiD.
Så du vill göra skillnad på medborgare och medborgare? Det låter högst odemokratiskt i mina öron.
Kanske det, men det var bara ett hugskott. Jag har inte några särskilt fixa idéer om hur man inför medborgarlön, men jag tror att det kan vara bra att börja i liten skala eller med en låg medborgarlön. Annars blir det svårare att få till något. Självfallet skall man i det långa loppet inte vara tvungen att flytta till glesbygden för att få medborgarlön.
Så konstigt är det väl inte att göra skillnad på merborgare och medborgare belii? Det gör vi ju redan via kommunalskatten samt diversifierad elskatt i vissa län norrut.
Kommunalskatten går hand i hand med kommunalt självstyre. Gott så, det är i stort sett demokratiskt.
Elpriset är däremot en planekonomisk marknadsreglering från EU. Även den kan man kritisera ur demokratisk synpunkt, men det gör ju inte glesbygdsbidragen bättre liksom.
Nej, kommunala självstyret är inte så stort. Kommunen har i praktiken inte rätt att bestämma vare sig skatteuttag eller vad skatten skall gå till – det beslutar ju riksdagen. Då vore det mer ärligt att låta staten ta ut skatten som skall finansiera riksdagens beslut.
Ett litet steg för Indien, men ett stort steg för mänskligheten.
Är det demokratiskt att det kan skilja flera procent i kommunalskatt? Diversifierad elskatt har vi haft i 30 år så det har ingenting med EU att göra.
Gud va kass jag är på att adressera rätt. Det där var en fråga/svar till belii.
Ja, kommunen är ju en representativ demokrati i sig själv, så i viss mån väljer ju kommuninvånarna själva hur vem som ska sköta ekonomin. Då är det väl hyfsat demokratiskt att nivåerna kan skilja, tycker du inte? Sen finns det en del kommuner som påverkas av befolkningsomflyttning, men där är det nog mest rättvist på sikt att slå ihop eller ändra kommungränser. Det har vi gjort förr.
Alternativet hade ju kunnat vara att slopa kommunerna helt och hållet och göra allting statligt (och därmed ensa skattenivåerna) men vi har ju en lång tradition av kommunalt självstyre (är nog t o m inskrivet i grundlagen??) så det vore nog lite väl visionärt.
Den "diversifierade elskatten" du nämner måste jag säga att jag är dåligt uppdaterad på… Det du avser är väl avgiften till Svenska Kraftnät som är större i söder eftersom kablarna är längre? Den biten har jag inte så stort problem med, det är väl rimligt att man betalar mer om man bor långt från kraftkällan…? Eller är jag fel ute nu?
Det stämmer belii att kommunal självstyrelse är inskrivet i regeringsformen från -74. Dock skulle iaf jag vilja se en ändring på den lagen. Kommunerna är inte mogna uppgiften. Även skolan är ett exempel på det med Göran Perssons kommunalisering som slog helt fel. Vad gäller elskatten så är den 19.20 öre/kwh i vissa län och kommuner. Alla andra betalar 28 öre/kwh. Moms på 25% tillkommer oavsett.
Varför tror ni inte det kommer bli med medborgarlön att vänstern kommer tå till val på att höjja den år efter år tills koncensus är att det är rätt och riktigt att medborgarlönen skall matcha lön av arbete? I mina ögon låter det som nån slags kommunism, inlindad i vackra ord, som kommer spika ihop Sveriges lik-kista i ännu högre fart än som görs nu.
Blir det någon skillnad mot nuläget? Partierna kan redan nu tävla om vilka som kan erbjuda mest generösa förmåner, men begränsas av krav på att budgeten skall gå ihop och att vi inte skall leva på lån från utlandet och att näringslivet inte skall kollapsa under skatterna. Det blir nog ingen skillnad mot nuläget.
Indien visar vägen!
Europa och Sverige i synnerhet har fastnat i gamla strukturer och det kommer att bli vårt fall.