medborgarlön

Angående det tänkta finska försöket med medborgarlön som ersättare åt socialförsäkringarna, så kan man fundera på hur medborgarlön kan införas i praktiken.

Baserat på kommentarerna i förra inlägget, så finns det fortsatt personer som har svårt att förstå medborgarlön, och t ex tror att det ger en massa tröskeleffekter mot att börja jobba. De förstår inte att alla får medborgarlön, även om de jobbar. Att jobba en timme i månaden ger alltså högre inkomst än att inte jobba alls. Alla tröskeleffekter försvinner.

Medborgarlön ersätter de statliga socialförsäkringarna. Då arbetsgivaren fortfarande betalar de första två veckornas sjukpenning så innebär det alltså att sjukpenningen de första två veckorna fortsättningsvis fungerar som idag.

Dessutom finns det inget som hindrar att arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om sjukersättningar, eller erbjuder försäkringsalternativ. Man kan också skaffa privata försäkringar med den ökade inkomst medborgarlön innebär för den som arbetar. Fri avtalsrätt gäller även i ett samhälle med medborgarlön.

För de som idag lever på socialförsäkringarna kan dock införandet av medborgarlön bli en ekonomisk smäll, eftersom de inte hunnit spara sin medborgarlön i förväg eller teckna försäkringar.

Så hur kan man då införa medborgarlön.

1. Ersätt alla socialförsäkringar (a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, pension mm) med en enda försäkringsform.

Vi kan kalla denna nya försäkringsform för socialförsäkringen eller för den delen inkomstgaranti eller något annat. Samma ersättningsnivåer ska gälla oavsett om man är sjuk, går på a-kassa eller är “frivilligt arbetsoförmögen”, dvs skaffar barn.

2. Inför ett tak på socialförsäkringen

Initialt följer dessa ersättningar likt idag inkomsten, men man inför successivt tak, likt a-kassan har idag. Antagligen börjar taket något högre än a-kassan, men lägre än sjukförsäkringarna och lägre än föräldraförsäkringarna.

3. Sänk taket på socialförsäkringen successivt. Flytta över sänkningen till medborgarlön.

Taket sänks exempelvis med 1000:- SEK om året. De medel som på så vis friställs flyttas över till en skattefri medborgarlön eller negativ skatt, som kanske börjar med 500:- SEK i månaden. För de som får socialförsäkring betalas inte den negativa skatten ut, utan buffras upp på ett medborgarkonto. 

I takt med att majoriteten som har arbete börjar få sin successivt allt högre negativa skatt så kommer systemet att börja få massivt stöd hos majoriteten. En del av dem sparar pengarna, andra festar upp dem och smörjer ekonomin. Andra går ner i arbetstid och öppnar upp för personer utan arbete.

4. Till slut når socialförsäkringen noll och man har istället medborgarlön. Socialförsäkringen avskaffas.

De som går på socialförsäkringen kommer vid det här laget, efter 10+ år, ha en ej föraktfull summa pengar på medborgarkontot, som nu släpps fri att disponera själv under eget ansvar. Därefter ska medborgarlönen i enlighet med mitt förslag vara rörlig och anpassas utifrån intäkterna i systemet – jobbar färre och skatteintäkterna minskar kommer medborgarlönen att sänkas.

En sådan här förändring kräver förstås en massiv politisk uppslutning och att genomföra systemet kanske tar 15-20 år. Antagligen krävs det att man skriver in det hela i grundlagen, för att göra det politiskt svårt att lägga ner projektet.

Kom ihåg att finnarna vill testa medborgarlön för att motivera folk att börja arbeta, om så strötimmar eller deltid. Systemet har noll tröskeleffekter, till skillnad mot t ex a-kassa, och det finns ingen nackdel för individen att ens ta bara några timmars arbete.