Twitter

Miljöpartiet har börjat med att i sociala medier (särskilt Twitter) förbjuda möjligheten att kommentera partiledningens kommentarer, så de inte ska följas av tvåhundra motargument som visar hur fel man har. I grund och botten visar detta på en mognad inom sociala medier och själv blockar jag numera direkt ifrågasättanden eftersom jag inte avser att göra mina plattformar till kanaler för motståndare. Därtill finns det en volyumfråga – när man har tiotusentals eller hundratusentals följare och läsare kan man helt enkelt inte lägga tid på att argumentera med de tio procent som läser eller följer för att de avskyr skribenten. Särskilt som de ändå inte går att övertyga om något.

En ryggmärgsreflex hos vanligt folk som läst en text någon gång är “men filterbubblor då”.

Nej, filterbubblor gäller inte när man har tiotusentals eller hundratusentals följare. Det går inte att ha ett individuellt utbyte med alla följare och interaktioner när man som undertecknad har 43 000 följare på Twitter eller 200 000 unika besökare på bloggen senaste veckan.

Min erfarenhet efter att ha bloggat i fjorton år är att cirka 10% läser eller följer för att de avskyr mig eller det jag skriver. Det skulle innebära 4 300 personer på Twitter och 20 000 på bloggen. Samtidigt är jag bara en enda människa.

Det gör det helt omöjligt att argumentera med mina motståndare – de är helt enkelt för många. Man väljer således sina strider mot mer kvalificerade motståndare än anonyma konton som kallar sig hottakeedgelord69. Eller så satsar man på att slipa sina egna argument och sina egna texter, kör sitt race och skiter i om någon hugger emot, utan bara blockar direkt. Man kan inte övertyga de som int förstår.

Därför blockar jag dem direkt och släpper inte in dem i kommentarsfältet, eller sparkar ut dem om jag upptäcker dem.

De ska helt enkelt inte använda min plattform eller mina postningar till att sprida sina åsikter, skit, lögner, Putinpropaganda, foliehatteorier och desinformation. Vill de sprida något får de väl skaffa sig en egen kanal, istället för att nyttja mina. Och jag lägger bara en sekund på blockknappen.

Min målgrupp är istället de som faktiskt är intresserade av det jag har att säga och de som faktiskt kan ta till sig information, fakta, uppgifter eller åsikter. De som avskyr skribenten kommer aldrig ändra sig ändå, utan verkar snarare drivas av någon form av självplågeri. Varför inte bara ignorera, blocka eller sluta läsa det du avskyr, så kanske du mår lite bättre?

Samma sak är det med Miljöpartiets nya policy att inte tillåta några kommentarer till deras postningar på Twitter. Postar de något får de tvåhundra negativa kommentarer och tillrättavisningar. Tidigare när de satt i regeringen hade de sin sig bör inte denna policy då de som regeringsmedlemmar ytterst representerade hela Sverige, men nu är de åter bara klubbmedlemmar i den privata föreningen Miljöpartiet, och inte regeringsföreträdare för Sverige. Således har de inga skyldigheter att interagera med sina motståndare, som inte ens röstat på dem.

Jag försvarar således Miljöpartiets rätt att hindra kommentarer på deras postningar. De har inga skyldigheter mot annat än sina andra klubbmedlemmar, och möjligen mot sina väljare som dock oftast inte är medlemmar i klubben. Men de som med all rätt kritiserar och avskyr partiet har trots allt inte röstat på det snart före detta fyraprocentspartiet och kan lämpligen ignoreras av partiet.

Vi kommer antagligen få se mer av detta, dvs att kommentarsfält och möjligheten att svara på postningar begränsas allt mer av allt fler för att inte bereda motståndarna en plattform. Särskilt som man nu ser hur allt mer Putin-propaganda och lögner sprids under det pågående kriget.

Om du själv bara har några hundra följare är det lätt att prata om filterbubblor, men det är inte så det fungerar längre upp i följarsiffrorna.

Eftersom jag själv på kort tid sedan krigsstarten dubblat mina följare på Twitter och trefaldigat läsarna på bloggen, så har det blivit väldigt tydligt hur stor tillströmningen av motståndare är. Även om de är en liten minoritet är de ändå många. Och att jag inte kan lägga mer tid på att hantera dem än en sekund på blockknappen. Istället lägger jag min tid på de övriga nittio procenten och genom att blocka ur motståndarna får jag dem förhoppningsvis att må bättre istället för att de ska må dåligt av att läsa någon de anser är den största idioten i världshistorien.

Argumentera aldrig med en idiot, hen kommer dra ner dig till hens nivå och vinna på erfarenhet.