skuldkrisen

Greklands statsskuld är ca 323 miljarder euro, eller ca 2 994 GSEK. Värt att notera är att enbart de svenska hushållens skulder är större än detta.

De svenska hushållens skulder var i slutet av första kvartalet 2015 uppe i 3 427 GSEK mot Grekiska statens 2 994 GSEK. Sedan bör man förstås sätta detta i proportion till BNP, eller betalningsförmågan på skulderna.

Svensk nominell BNP de fyra kvartalen som slutade med första kvartalet 2015 var 3 960 GSEK, så de svenska hushållens skulder är ca 87% av BNP. Greklands statsskuld var 177% av BNP. Så mätt i BNP är de svenska hushållen mindre skuldsatta än grekiska staten, men mätt i pengar är de svenska hushållens skulder större.

Privat skuldsättning, vilket även inkluderar företagens skulder.

Mätt i pengar kan det också innebära att när den svenska skuldbubblan och bostadsbubblan spricker, vilket drabbar den del av obligationsmarknaden som finansierat bostadsbubblan, så blir konsekvenserna för omvärlden och marknaderna större än för en grekisk betalningsinställelse.

Nu har de svenska hushållen tillgångar, men som jag upprepade gånger skrivit på bloggen är de snett fördelade, och består till större delen av illikvida tillgångar, som låsta pensionsfordringar, eller upptrissade bostadsvärderingar. Tillgångarna kan mycket snabbt krympa vid en svensk krasch. Även grekiska staten har förstås tillgångar, och det är vad hela käbblet kan sägas handla om – vilka tillgångar ska man ta av, inklusive tillgången skattebetalarna.

Vi ska inte sitta och vara så präktiga här i Sverige, för förr eller senare ska våra skulder betalas. När man summerar alla skulder hamnar Sverige rent av i toppen som mest eller näst mest skuldsatt i världen enligt The Telegraph, mätt i BNP.

I Grekland är hushållen välmående, med låga skulder. Där har staten skulderna. I Sverige är det tvärt om – här har staten låg skuldsättning, medan hushållen är skuldsatta. Och dessutom dränerade med ett av världens redan högsta skattetryck. Ett skattetryck som bara kommer höjas, då socialistregeringens lösning på allt stavas högre skatter.