moderaterna

”Moderatskam. Känslan som infinner sig när man ser ur olika aktiva moderater uppför sig i sociala medier, och man inser att man någon gång i livet lagt sin röst på partiet.”

Lars Wilderäng

Dags för lite efterlängtat fredagsmys. En reflektion kring den väljarskam man känner över att någon gång röstat på ett parti, men där i princip samtliga aktiva i partiet inom sociala medier får dig att tappa all tro på mänskligheten, så till den grad att du inte tänker rösta i riksdagsvalet. Frågan är om sociala medier var ett särskilt bra påhitt för politiker, eller så var det just det – man får slutligen se hur urbota korkade, omogna, okunniga och dumma i huvudet den så kallade eliten är.

Nu är bara Moderaterna en anekdot i sammanhanget, men spontant tror jag att det är det parti där jag blockat flest politiker och kandidater på vallistorna. De är helt enkelt fiskmåsar – skriker högt och flaxar med vingarna, är aggressiva, störiga, bajsar överallt och har väldigt små hjärnor, samt saknar all form av relevant bildning.

Den så kallade fiskmåshögern.

Nu finns det en del moderata politiker som håller en låg profil i sociala medier och jag har flera bekanta aktiva eller fd aktiva moderata politiker i kretsen, så inget ont om dem, men de blir allt färre i någon form av fiskmåstävling om vem som kan skrika högst och bajsa på allt och alla, i tron att det är vad väljarna vill ha.

Och kanske är det just vad väljarna vill ha. Snart är det bara fiskmåsar kvar som politiker när det äldre gardet gått och gömt sig av sekundärskam.

Fast jag tror att det likt ”jag dör hellre än röstar på något annat än socialdemokraterna” finns de gamla bomanska ”hellre död än röd”-moderata väljare som helt enkelt röstar på partiet trots deras företrädares uppträdande, helt enkelt för att de alltid gjort det och för att deras hjärnor förtvinat eller krympt med åren.

Nu är förstås inga andra partier bättre.

Liberal är ju numera ett skällsord efter att folkpartist gått ur vokabulären svordomar i svenska språket.

För egen del blir det sofflocket. Jag kommer som bekant inte rösta i riksdagsvalet, för jag tänker inte plocka upp något halv fyra-ragg bara för att få ligga. Särskilt inte någon som visar sig redo att hoppa i säng med vad som helst, oavsett vad de sagt innan. Det är inte direkt en komplimang mot dig som väljare att partierna idag saknar alla former av principer.

Reflektionen för dagen är att sociala medier antagligen slutligen öppet exponerat hur inkompetenta och vidriga personer de flesta politiker verkligen är, maktkåta och självupptagna sociopater. Förr framgick det endast om de fick en fråga av en journalist. Idag sker det 24/7/365 i deras egen regi. Sociala medier har alltså inte ökat förtroendet för politiker eller minskat klyftan mellan väljare och vald, utan bara visat den brutala verkligheten.

Om det är bra eller dåligt för demokratin låter jag vara osagt.

För min del betyder det att jag inte kommer rösta alls.

Och nej, var inte medbliven eller högernedsatt och börja tjata om partier utanför riksdagen. Även deras företrädare visar hela tiden samma eller ännu värre kvaliteter.

Kom ihåg – det är bättre att hålla käften och få folk att tro att du är dum i huvudet än att öppna munnen och bevisa det. Det gäller även politiker, det gäller även tangentbordet, och det gäller särskilt i sociala medier. Själv ska jag ju inte dia skattepengar och utöva makt som politiker över vanligt folk med hela statens våldsmonopol i ryggen, och får således vara hur dum i huvudet som helst.

Med det önskas ett trevligt fredagsmys där vi kollektivt och enskilt kan skämmas över de partier vi lagt våra röster på genom åren. Det är okej att skämmas – det betyder bara att du är frisk.