De rödgröna axelmakternas förmodade ledare Mona Sahlin och Tomas Östros gick idag ut med att de vill höja skatterna för de som arbetar, och höja bidragen för de som inte gör det. Man vill alltså bekämpa arbetslösheten genom att göra det mindre lönsamt att jobba, men mer lönsamt att vara arbetslös. Morot och piska kallas väl sånt – straffa de som har jobb, belöna de som inte har jobb. Detta skall tydligen gör att folk slutar vara arbetslösa.
Speciellt vill man höja skatten för den promille som tjänar över en miljon kronor. Det kommer inte ge några pengar, men låter förstås fint. Obama skulle vara stolt. Att stöta sig med medelklassen vågar man inte. Skall man få ökade skatteintäkter så måste skatten höjas för alla, inte för en promille av befolkningen.
Dessutom vill man se till att kapital flyr landet genom att återinföra förmögenhetsskatten, och därmed minska underlaget för investeringar i nya riktiga jobb inom Sverige.
Och av populistiska skäl tänker man höja fastighetsskatten för de bostäder som värderas till över sex miljoner kronor. Man förväntar sig väl att den promille av bostäder det berör inte ägs av några socialdemokratiska väljare. För det är ett slag i luften, som inte kommer dra in några större summor pengar, antagligen ännu mindre än den direkt skadliga förmögenhetsskatten.
Glöm nu inte att det fortfarande är fler svenskar som har jobb nu än när socialdemokraterna hade makten.
Sedan försöker Sahlin-Östros att få en utbildningssatsning att verka som något nytt. Här är skillnaden hårfin mot alliansregimen. Oavsett så kostar bara utbildningsplatser en massa pengar, men ger allt mindre för Sverige. Utbildningar som inte efterfrågas av arbetsmarknaden ger inte jobb, det ger arbetslösa högutbildade med studieskulder. Det finns redan en klar överetablering av utbildningar i Sverige, med allt sämre kvalitet.
På en punkt har de rödgröna rätt. Citerar: “Dynamiskt småföretagande ger både jobb här och nu och förbättrar Sveriges framtida konkurrenskraft“. Ja, det är riktigt. Dynamiskat småföretagande ger jobb just nu. Under alliansregimen.
Det enda socialdemokraterna har att komma med är alltså belöningar för arbetslösa, bestraffning för de som arbetar samt att man vill jaga bort kapital och investeringar från Sverige. Allt för jobbens skull heter det.
Jag tänker nu vara politiskt inkorrekt och citera mig själv om utbildningar:
“Nu skall jag vara lite cynisk och ännu mer elitistisk. Vad vi ser är lagen om minskande avkastning. Förklaring:
Av befolkningen är hälften bättre begåvade (ett brett begrepp som inte bara innefattar intelligens) än medianen, och hälften lägre än medianen. Så är det, går inte att komma ifrån.
När vi en gång skickade 10-20% till universitet och högskolor, så blev det per automatik de med så bra betyg att de i princip alltid hamnade i gruppen som var över medelbegåvade.
Korrekt nog införde vi högskoleprov, för att fånga de som var begåvade, men inte motiverades eller fungerade i grundskole- och gymnasiesystemet.
I takt med att allt fler nu skall utbilda sig på allt fler utbildningsplatser, så ser vi rent konkret att intagningskraven sänks. Utbildningarna måste också förenklas, vilket också drabbar de begåvade som inte längre får lika avancerade kunskaper.
Allt detta eftersom vi letar oss nedåt i begåvningsreserven när vi skickar in folk till universitet och högskolor.
Varje ny högskoleplats ger alltså allt mindre tillbaka, från två håll – dels allt sämre studenter, och dels allt sämre undervisning för de riktigt begåvade.
En kandidat- eller magisterexamen är snart inte värt något. Skall man få jobb så kan man inte längre konkurrera med de som istället doktorerar. För i takt med utökade utbildningsplatser så ökar också platserna för doktoranderna. Så det är där man hittar de som förut hade nöjt sig med en magisterexamen.
Att ha en högskoleexamen är idag inte mer värt än en studentexamen från gymnasiet var på 80-talet.
Men det kostar oss en enorm massa pengar. En mindre och bättre högre utbildning skulle ge oss bättre avkastning på investerade pengar. Alla behöver inte och lämpar sig inte för högre utbildning, iaf inte högre utbildning som den borde vara, inte ett sorts förlängt gymnasium där man nu läser det man förr läste redan på gymnasiet.”
Mer citat:
“Jag skrev inte intelligens. Jag skrev uttryckligen “begåvning” och sade att det inte är samma sak som intelligens. Definitionen av intelligens är hur bra man är på att lösa IQ-test, varken mer eller mindre. Det är inte samma sak som begåvning, vilket handlar om att tillämpa de resurser man har så att det blir förmer än snittet.
Det som ger jobb är innovationer, företagande och entreprenörsskap.
De utbildningar som leder till detta hittar vi uteslutande inom teknik, medicin och naturvetenskap, och det bär mig emot att säga detta, ekonomi – många företagsbildare och entreprenörer kommer från Handels-utbildningarna.
Att lägga pengar på övrigt, mer än de utbildningsplatser som behövs för att fylla samhällets behov är lurendrejeri mot studenterna och slöseri med skattepengar. Visst, vi behöver humanister etc, men inte fler än vad statens behov är. Vet ni t ex hur många arbetslösa arkeologer det finns i Sverige?
Däremot kan yrkesutbildningar fylla ett behov, om det finns efterfrågan i framtiden. Men inte för sakens skull.
Internationellt skrattar man för övrigt åt många svenska högskole- och universitetsexamina.”
Värt att notera är att redan idag gapar allt fler utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap tomma, och det kommer inte ändras av att man skickar in fler vuxna i högre utbildning. I den mån platserna fylls så kommer det bli med allt lägre begåvade studenter.
Fast det är klart, istället fyller vi upp platserna inom teknik och naturvetenskap med studenter från Indien och Kina, vars studier svenska staten betalar. Sedan reser de hem igen med sina kunskaper och skapar företag som tar tidigare svenska jobb. Att alls acceptera utländska studenter från U-länder är svensk rasism. Vad vi i praktiken säger är att man i U-länderna är så obegåvade att de inte utgör något hot mot oss, utan vi kan bjuda dem på gratis utbildning. White man’s burden. Det är så långt från verkligheten att man baxnar. I många länder i Asien läser man matte på lågstadiet på en nivå som överträffar det svenska gymnasiet. Sjuåringar löser andragradsekvationer, åttaåringar deriverar och integrerar. Vilket de flesta svenskar inte ens gör i gymnasiet längre. Och redan som femåringar lär man sig läsa på sina håll i Asien. Sådant är förstås otänkbart i Sverige, eftersom utbildningsplaneringen i princip följer de som presterar sämst, så ingen skall hamna efter.
I den mån utländska studenter skall utbildas gratis i Sverige, så skall det vara i form av gratis utbyte av platser, eller så skall det finansieras via U-landsbistånd, inte via svenska utbildningsbudgeten. Och att Sverige alls ger bistånd till ett land som Kina är direkt skrattretande.
Nej, ökade satsningar på utbildning i Sverige leder tyvärr bara till medelmåttans tyranni. Och det är inte fler medelmåttor som Sverige behöver. Mer utbildningsplatser leder bara till detta. Och studieskulder för de lurade studenterna.
Alla skall med på inget är socialdemokraternas devis, och tyvärr även alliansregimens.
Vad vi ser är lagen om minskande avkastning.
Tycker ännu en medelmåtta.