Handelns Årets julklapp har innehållit både flippar och floppar genom åren, men under storhetsperioden på 90-talet, fram till 2005 lyckades man faktiskt pricka in saker som faktiskt blivit allerstädes närvarande. Exempelvis mobiltelefonen. Men sedan 2005 har det hänt något och Årets julklapp präglas av missar.
Årets julklapp sedan 1988 – antal respondenter som har eller har haft respektive pryl
I fredags genomförde jag en enkät här på bloggen kring vilka av årets julklapp som läsarna har eller har haft i sina hem. Man kan tydligt se när man prickat rätt och när man inte prickat rätt.
Det framgår också som det finns tre olika perioder, där gissningsvis Årets julklapp har haft olika direktiv eller olika ledning. Inledningsvis uppstartsåren 1988 – 1990. Sedan hittade man sin högform som trendspanare 1991 – 1998. Åren 1999 – 2004 dominerades av fega val som alla i princip ändå har. Slutligen försöker man vara trendig igen 2005 till 2015, men misslyckas totalt.
De första tre åren av årets julklapp har inte lämnat några större spår i folks prylberg. Den annars utmärkta bakmaskinen är fortfarande ovanlig, liksom videokameran. Många verkar inte ens ha en wokpanna.
Men från 1991 och framåt verkar man haft örat tryckt tätt mot rälsen, eller för den delen prickat ut lågt hängande frukter. CD-spelaren är visserligen väldigt tydligt på väg ut enligt enkätsvaren, men var ändå en fullträff när det begav sig. De allra bästa träffarna var t ex mobiltelefonen 1994 eller Internetabonnemanget 1996. Även DVD-spelaren blev en fullträff, även om den enligt svaren också är på väg ut – både CD och DVD konkurreras ju som bekant ut av strömmande tjänster eller nedladdningar.
En rejäl flopp kan ses under 90-talsperioden, och det är det elektroniska husdjuret (främst Tamagochi). Fullständig flopp baserat på enkätsvaren.
Andra Årets julklapp i perioden kan sägas varit fega, som mössa, verktyg, bok eller kokbok. Dessa lågoddsare och fega val dominerade såg man 2001 – 2004, där man tydligen inte vågade blicka framåt. Man vågade inte ens välja MP3-spelaren under denna period, även om sista valet var en platt-TV.
Från 2005 och framåt har man försökt vara trendkänslig, men har gått bet, undantaget surfplattan 2010 och det fega valet hörlurar år 2012. I övrigt har man inte fångat något som speglar samtiden eller åtminstone kommit för att stanna.
Man kan fråga sig om 90-talet var en innovativare period, där det kom breda teknikprodukter, som anammades av alla, eller om det handlar om en ledningsfråga för Årets julklapp. Kanske är de produkter som lanseras numera mycket smalare? Därmed blir det svårare att hitta någon innovation eller tekniksskifte som alla kommer äga framöver. Eller så har vi helt enkelt blivit mer pluralistiska och individuella, istället för att vi alla konsumerar samma prylar? Eller har Årets julklapp spelat ut sin roll som trendspanare?
“Jag hade en dammsugarrobot före det var coolt.” – anonym bloggare
Årets julklapp enligt Svensk Handel blir en robotdammsugare. Så himla typiskt, eftersom jag just införskaffat en dito för att ge bakmaskinen sällskap, och är enormt nöjd med denna. Kan man bli mindre originell? Jag känner mig nu konsumistiskt Rick-rollad, rent av smutsig.
Den klarar till och med mot förväntningarna av att dammsuga under köksbordet alldeles på egen hand! Notera hur rent det är på golvet. Den städar bättre än jag själv med Electrolux värstingdammsugare.
Nu skaffade jag förvisso en premiummodell, iRobots tidigare flaggskepp Roomba 880, vilken när som helst ersätts med den appstyrda WiFi-utrustade ännu dyrare Roomba 980, och jag kan konstatera att man får det man betalar för jämfört med en del andra utlåtanden. Hur jag kom fram till beslutet att satsa dyrt återkommer jag till i ett senare inlägg.
Risken är nu antagligen att många köper betydligt billigare modeller, med tillhörande upplevelse. Kan konstatera att om robotiseringen är så här förnöjsam, bring it on!
Att man sätter en potentiellt ganska dyr pryl som årets julklapp får väl sättas upp som ett symptom på ränteläget. Synd bara om folk lånar pengar för att köpa julklappen på kredit och sedan blir missnöjda för de köpt skit eller något som inte fungerar tillfredsställande i deras bostad.
Anledningarna till att skaffa en bakmaskin är många.
För egen del handlar det om att ha färskt bröd på morgonen och att vakna till lukten av nybakat bröd, samt att det är så förbaskat svårt att hitta ekologiskt bröd i butikerna. Sekundärt så sparar man en hel del pengar på att baka eget, och när den totala arbetsinsatsen med en bakmaskin ligger runt 2-3 minuter, inklusive disk, så faller många motargument.
I Sverige finns det helt enkelt inte någon marknad för ekologiskt bröd. Polarbröd har provat, men misslyckats. Till problemen hör KRAV:s krav på att bakningen inte ska kunna kontamineras av icke-ekologiska ingredienser vilket gör det dyrt för de industriella bagerierna att hålla isär produktionen, rent av tvingas ha separata produktionslinor.
Det finns enstaka ekologiska alternativ i vanliga butiker om man letar med ljus och lykta, inklusive sk bake-up. Men någon variation att tala om finns inte. Bakar man istället sitt eget bröd kan man välja enbart ekologiska ingredienser, och dessutom variera i all oändlighet genom att ha i nötter, bär, torkad frukt, fröer, ost, soltorkad tomat mm och baka ekologiskt premiumbröd, av den hipstertyp som kostar 49:90 för en limpa hos ICA. Fast då är brödet inte ekologiskt hos ICA.
En bakmaskin fungerar tämligen enkelt. Den har en behållare, med en enkel degkrok i botten. Man fyller behållaren med ingredienser, där man ser till att vätskan inte kommer i kontakt med torrjästen för att undvika för tidig jäsning. Sedan ställer man in program (typ av bröd, typ av skorpa, vikt) och timer på när brödet ska vara klart. Torrjäst och torrmjölk bör användas vid timerprogram, vilket ger stora möjligheter för den lille smygpreppern att motivera att man ska ha torrjäst och torrmjölk hemma och på så sätt övertyga HSB (hen som bestämmer) om dessas förträfflighet.
Vill man baka ut brödet, t ex för att baka pizza eller bullar kör man bara ett degprogram och får då en mycket billig hushållsmaskin.
Tittar jag på grundreceptet för ljust formbröd så räcker en 750g deg gott och väl till fyra personers frukost, eventuellt mer än så. Ingredienser och kostnad för dessa, ekologiskt utvalda från ICA:s onlinebutik för ICA Supermarket Åtvidaberg (fråga mig inte varför – den var förvald åt mig och är knappast den billigaste butiken i Sverige – en Maxibutik i Göteborgs- eller Boråsområdet bör vara billigast bland ICA:s butiker) redovisas nedan. Finns billigare ekologiska alternativ i riktiga butiker.
Vatten 2.5 dl (0:- SEK)
Olivolja 1.5 msk (3:81 SEK) – finns betydligt billigare ekologisk olivolja eller rapsolja
Vetemjöl 6.5 dl (7:30 SEK)
Socker 2 tsk (0:22 SEK)
Salt 2 tsk (0:08 SEK) – jag brukar reducera saltet, som ligger i överkant – 1-1.5 tsk bör räcka
Torrjäst 2 tsk (1:88 SEK) – två teskedar är ca en halv påse
Till detta kommer energikostnaden, där bakmaskinen bakar med värme i 60 minuter på programmet till brödet ovan. Maximal effekt är 600 W, och med knådning, standby för timern och eventuell värmehållning i väntan på att hushållet ska ta sig ur sängarna kanske man totalt når högst 1 kWh energiåtgång, till priset av ca 1:- SEK.
En bråkdel av energiåtgången att baka i ugn. På vintern är detta förvisso ett icke-problem, då värmen även värmer huset, och i modernare hus med frånluftsvärmepumpar dessutom används flera gånger. Man kan under vinterhalvåret alltså bortse från energikostnaden.
Summan för ingredienser och energiåtgång blir 14:29 för en 750 g nybakt ekologisk frukostlimpa.
Köper man istället bake-up och värmer hemma i ugn anger ICA att 300g icke-ekologiska minibaguetter kostar 14:90, eller 37:25 SEK för 750 g. Oräknat energikostnaden att värma dessa i ugnen.
För färdigbakat bröd kostar en Skogaholmslimpa om 770g exempelvis 19:90 på ICA Supermarket Åtvidaberg online. Då är den inte ekologisk och är inte nybakad till frukost.
Stora vinsten är dock om man lyxar till brödet, t ex lingonbröd eller varför inte vörtbröd. Eller italienskt eller grekiskt bröd med massvis med fröer, nötter, ost och kryddor i?
OBH Nordicas medföljande receptbok har recept på ljust formbröd, lingonbröd, italienskt bröd, solrosbröd, grekiskt bröd, nobisbröd, bondbröd, grovt formbröd, kavring, mörkt lantbröd, vörtbröd, fruktbröd, saffransbröd och snabbrecept som vitt snabbröd, filmjölksbröd, sandwichbröd, diverse degar för bakning i ugn, sylt, och fem glutenfria recept. Alla dessa recept kan pimpas och lyxas till med godtyckliga lyxingredienser enligt tidigare förslag. Eller så köper man Bakmaskinsboken för 90:- SEK från Adlibris, om man nu tröttnar på ovanstående tiotal recept med möjligheter till tillyxning.
Gör man av med 750 g bröd på två dagar och sparar runt 20:- SEK per bakning har man tjänat in en bakmaskin för 900:- SEK på 90 dagar, eller tre månader.
Annars finns det alltid billiga bättre begagnade bakmaskiner på Blocket. Om du inte känner någon i bekantskapskretsen som ger bort sin gratis.
Varför man nu skulle göra det? Suverän apparat. Jag är förstås normalt emot konsumism och “onödiga prylar i köket”, men en bakmaskin är faktiskt riktigt suverän. Åtminstone om man vill ha ekologiskt nybakt bröd till frukost till mindre ansträngning och kostnad än att gå till ditt lokala ekologiska hipsterbageri.
Dags för ett helt icke-ironiskt fredagsmys igen. För den där extra müsiga julstämningen så är ämnet för dagen att byta julklappar med varandra, eller snarare julklappstips.