Stridsgrupp Gotland, eller 18:e stridsgruppen, är nu på plats permanent på Gotland, genom att den stridsfordon 90-baserade pansarskyttekompaniet nu anlänt till ön. Gotland har därmed åter permanent militär närvaro efter 13 års strategisk blackout.
Latest in Almedalsveckan
Som utlovat kommer jag vara närvarande på Almedalsveckan och har nu inte bara bokat boende, utan även överfart till Öjn. Om någon vill boka in ett möte, bjuda in mig till något event eller annat så är det bara att höra av sig.
Erfarenheten att ta med sig är att man tydligen inte bara behöver boka boende ett år i förväg, utan även färja eller flyg. Annars får man åka till Visby på spännande tider, även om man väljer färjan från Oskarshamn.
Jag kommer närvara på Almedalsveckan i flera funktioner. Både som bloggare, författare och som slöseriombudsman. Tisdag morgon deltar jag som det senare på ett seminarium kring det kommunala påhittet samordnad varudistribution, där kommuner fått för sig att bli logistikexperter.
Dagarna jag är där blir måndag till och med onsdag, om någon vill bjuda in mig till något eller boka in ett möte. Jag är billig i drift, då jag jobbar och förstås inte dricker alkohol i tjänsten. Har dock hört att det är ett undantag i Almedalen att inte dricka alkohol. I sig en intressant studie kring olika anställningspolicies hos arbetsgivare.
Billigt kan man dock knappast kalla boende på Gotland under veckan, men i utbyte får ni rapportering från några av Almedalens dagar i år. De partiledartal jag har chans att närvara på är Annie Lööf, Ebba Busch Thor och statsminister Löfven. I övrigt hoppas jag förstås lyckas fylla på min bildbank med olämpliga foton på våra makthavare och olämpligt bruk av skattepengar.
I övrigt är Almedalsveckan någon form av parodi på sig själv. Enligt programmet finns det 2 291 arrangemang under måndag – onsdag. Vem tror sig kunna bryta igenom det bruset?
Sverigedemokraterna i egenskap av sk kremlins visar sig sin vana trogen fortsätta att krama Putin och Ryssland. I Almedalen hölls en panel på Försvarspolitiskt forum, där den “uteslutne” kremlinen Kasselstrand var en av de två “Sverigedemokraterna” som utfrågades.
Patrik Oksanen på Hela Hälsingland uppmärksammar hur Sverigedemokraterna alltså skickar fram en person utesluten ur partiet för att representera partiet i säkerhetspolitiska frågor. Nog för att partiet är populister, men det går alltså så långt att man formellt utesluter medlemmar, men sedan ändå låter dem delta som talespersoner. Uteslutningar handlar alltså om att tvätta partiet i opinionens ögon. Motsvarande sågs med Erik Almqvist, som lämnade sin riksdagsplats och gick ur partiet efter järnrörsskandalen (fastän det var stål- eller mer sannolikt aluminiumrör), men visade sig fortsätta vara de facto chefredaktör för partiets nättidning Samtiden. Tydligen finns det en karriär inom detta minst sagt unika parti, även efter man gått ur eller rent av blivit utesluten.
Oksanen skriver:
“Att Kasselstrands världsbild är den som Moskva har är ingen nyhet. Mellan Moskva och Sverigedemokraterna finns också en gemensam framtidsvision om en ny säkerhetsordning för Europa där EU och Nato har rullats tillbaka. I det ryska fallet handlar det om en återupprättad rysk inflytelsesfär där inget sker om Moskva är emot det.”
Avslutningsvis:
“När nu Kasselstrand, sida vid sida med partiet, talar om SD:s säkerhetspolitik är det ytterligare en signal om Sverigedemokraternas opålitlighet när det gäller nationella ansvarsfrågor. Den värld som Putin vill se innebär osäkerhet för små stater, en ekonomisk tillbakagång när EU:s fria inre marknad avskaffas och ett brutet transatlantiskt band. Inget av detta ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse, om man är Sverigevän för att använda partiets eget språkbruk.”
Inte helt nytt ord för dagen – någon myntade detta på Twitter, minns dock ej vem – är alltså en kremlin, eller i plural kremlins. Ordet behöver nog inte några närmare förklaringar.
Greklandsveckan innebar kraftigt fallande marknadsräntor, och visar tydligt hur svenska politiska utspel i Almedalen har noll påverkan på kreditorernas vilja att låna ut pengar till Sverige. Istället överträffas detta av en kombination av Greklandskrisen och Riksbankens sänkta reporänta.
Den svenska statliga tvååriga obligationen nådde en ny rekordlåg notering, rent av längre än tidigare i år. Nya lägstanivån är -0.446% i ränta. Svenska staten får alltså nästan en halv procent om året i avkastning på att låna pengar på två år, om man hade släppt nya tvååriga obligationer just nu. Förenklat skulle svenska staten få drygt 1 miljard gratis på två år, om man lånade upp 100 miljarder, eftersom marknaden är beredda att betala drygt 101 miljarder för ynnesten att låna ut pengar till Sverige.
Sverige ses fortfarande, trots idiotierna i Almedalen och den socialistiska regeringen, som ett tryggt ställe att dumpa kapital, så till den grad att man är beredd att betala för att förlora en liten bit av kapitalet. Samtidigt handlar det förstås om obligationsbubblan, där man förlitar sig på greater fool-theory och att någon ännu dummare ska köpa obligationerna av dig till ännu lägre ränta. T ex svenska Riksbanken…
Under veckan föll marknadsräntorna mellan 0.165 procentenheter och 0.286 procentenheter.
Ser man lite längre har dock inte de längre räntorna och bostadsobligationerna återgått till tidigare lägstanivåer, även om den uppåtgående trenden för marknadsräntorna känns bruten, åtminstone för stunden.
Uppgången i räntan under juni är utplånad, men majuppgången är kvar, utom för den negativa tvååriga statsobligationern.
Dags för lite härligt fredagsmys igen. Det är nu bara två dagar kvar på klubben för inbördes rosévin och utbytande av sexuellt överförbara sjukdomar under Almedalsveckan, så nyhetsrapportering i media kan återgå till det normala. Snacka om mysigt.
Min vana trogen undviker jag i möjligaste mån att öht nämna eller ens kommentera vad som sker i Almedalen. Det som händer i Almedalen borde stanna i Almedalen.
Däremot kan man förstås läsa om inaveln, supandet och utbytet av kroppsvätskor i exempelvis utskällda Röda Rummet-pastischen Gröna Gården (sammanfattning: Viktor Barth-Kron är ingen Strindberg), eller hellre Almedalen har fallit, som åtminstone berättar något nytt.
Nej, vi normala svenskar ignorerar förstås högaktningsfullt Almedalsveckan om nu inte något verkligen spektakulärt händer, som förra årets hate-speech mot vita medelålders män, eller varför inte Gudrun Schymans inflationsbekämpning och minskande av penningmängden. Fast det är så mycket nyttigare att göra det genom att amortera istället för att elda upp pengar. Effekten blir den samma.
Nu får ni ha det riktigt müsigt där i fredagssofforna. Eller i utestolen framför grillen. Lycklig fredag på er alla!




