Det viktiga att titta på när man tittar på bostadsprisuppgångarna är de reala bostadspriserna, dvs justerade för inflationen. Detta då det är de reala tillgångarna som spelar någon roll om de en dag ska omsättas till något annat än en latent skatteskuld i form av en allt högre värderad bostad. De reala bostadspriserna har fallit med ca en fjärdedel på ett år, eller 25% och kan redan i år komma att falla med en tredjedel eller runt 33% sedan toppen.

Pengar är bara siffror, utan det som är väsentligt är vad man kan göra för dessa pengar då vi har ett ekonomiskt system som hela tiden strävar efter att pengar ska bli mindre värda, det så kallade inflationsmålet.
Av någon anledning så uppfattas det som positivt att bostadspriserna stiger, trots att man fortfarande bara äger en bostad, plus därmed får en latent skatteskuld till staten som pga att priset stiger ska bli berättigad till 22% av prisökningen även om prisökningen inte innebär någon ökad köpkraft.
Att högre priser uppfattas som positivt måste bero på att bostadsägaren en dag tänker sig sälja bostaden och göra något annat för pengarna. Eller att de som duktiga skattebetalare gillar att betala 22% skatt på ökad värdering av en bostad som blir allt mer sliten när de en dag säljer.
Men ska man göra något annat för pengarna så måste bostadens värde mätas realt, alltså justerat för inflationen.
Aktuell KPI-takt är 12.0%. Samtidigt har bostadspriserna fallit 13% på ett år. Det betyder att köpkraften man får av att sälja bostaden och t ex använda pengarna till pension eller den så kallade guldkanten på tillvaron har minskat med 25% (eller exakt 1-0.87/1.12=22.6%, viktigt med korrekta uträkningar men principen framgår kanske ändå?).
Mellan en fjärdedel och en femtedel av köpkraften din bostad ger har alltså utplånats på ett år. Och eftersom bankerna bedömer att priserna i år kommer falla 20% från toppen så kommer bostadens reala värde fallit med ungefär en tredjedel.
Även om inflationen blir lägre så kommer inte priserna backa. Tvärt om kan vi till årets slut få 20% i KPI-inflation på två år även om prisökningarna lugnar ner sig. Lägg på 20% bostadsprisnedgångar så blir nedgången 0.8/1.2=34.3%, eller drygt den där tredjedelen.
Fast det är egentligen ännu värre. För staten ska i många fall ha 22% av prisuppgången som många fortfarande sitter på, eller rullat framför sig genom att köpa en dyrare och dyrare bostad.
Oavsett så ska bostadspriserna mätas realt i faktisk köpkraft. Annars tror man väl att man är lika rik som miljonär i kronor som en miljonär i euro. Men köpkraften för en miljon euro är lite högre än för en miljon kronor…
Många som tänkt sälja villan till pensionen och köpa en mindre och billigare bostad, eller kanske sälja våningen i Stora Staden, flytta permanent till sommarstugan och leva på pengarna från lägenheten har nu fått se den köpkraften redan falla med en fjärdedel. Och mer kan det bli.
Man bör också fråga sig varför staten ska ha rätt till vinstskatt på något som ökat i pris på grund av inflation? Man har inte blivit realt rikare, bara rikare i siffror. Och är de siffrorna du bryr dig om, inte köpkraften, så föreslår jag att du värderar din bostad i ryska rubel – då blir den ca 8x så mycket värd, t ex din fyramiljonersvilla blir en trettiotvåmiljonersvilla. Kul va!
Tyvärr har lobbyorganisationen Mäklarstatistik förbjudet Valueguard från att publicera sitt bostadsprisindex, så det går inte längre att producera aktuella inflationsjusterade bostadspriser i långa relevanta serier. Praktiskt för mäklarkåren.










