Schibsted/SvD har tittat på regimens ministrars aktie- och fondportföljer, och det är en deprimerande läsning och dokumentation av slösagenerationen. Trots miljonlöner har ministrarna helt enkelt inget sparkapital, utan festar tydligen upp pengarna, trygga i att de sedan ska få statsrådspension resten av livet.
Anders Borg har en månadslön på runt 120 000:- SEK, vilket ger honom ca 62 000:- SEK i nettolön per månad (Jobbskatteavdrag.se, Katrineholmsbygdens kommunalskatt). Han borde lätt spara 20 – 30 000:- SEK i månaden och bara under sina än så länge sju år och fyra månader som finansminister sparat minst 20000*7*12+4*20000=1.76 MSEK. Ovanpå det bör han amorterat rejält på BLT-lånet, vilket ingår i de 32-42000:- SEK han har kvar att festa upp på levnadsomkostnader varje månad efter sparandet. Verkligheten är att han bara har 206 000:- SEK i Avanza Zero och SHB Indexfond Sverige.
Motsvarande gäller de flesta andra statsråd. Ett antal av statsråden har ett redovisat sparkapital på runt 10 000:- SEK. Ministrarna sitter alltså i lyxfällan och är inte ett dugg bättre än svenska folket, där 25% inte ens har 20 000:- i sparkapital. Och nej, räntefonder inkluderas i redovisningen, där Karin Enström (m) är en av få ministrar som sparar i räntefonder. Inte ens det klarar de flesta av att göra.
 |
| Fördelningen av svenskarnas sparkapital. |
Vän av ordning påtalar att ministrarna kanske har pengar på bankkonto, vilket är extremt normalbegåvat till dagens räntor och dagens retorik och de rosa fluffiga moln av lycka, framgång och välstånd och evig tillväxt som Sveriges Pippi Långstrumpekonomi bygger på. Antingen är de inkompetenta, klarar inte av att spara pengar trots månadslöner i 100 000-kronorsklassen, eller så tror de inte på sina egna ord om svensk ekonomi eller världsekonomin.
Enda undantagen är Carl Bildt, som förstås är en lite äldre gubbe och gjort sig en hacka under tiden som styrelseproffs och insider i oljebranschen, samt Eskil Erlandsson. Som storbonde får man förmåda att det för Eskil handlar om “gamla pengar”, men en aktieportfölj med 26 olika aktier tyder också på extrem normalbegåvning. Ingen, inte ens Matlandet själv, kan hålla koll på fundamenta hos 26 olika aktier. Eskil kunde lika gärna köpa en indexfond. Även om Schibsted uppmärksammar enskilda aktier som gått fantastiskt hos Eskil, så gissar jag att portföljen i sig i stort sett följer index. Tillägg: Det ter sig extremt olämpligt att ha en utrikesminister med tunga investeringar i aktiebolag som verkar i andra länder. Men så finns det få positiva saker att säga om Carl Bildt.
Beskedet är iaf tydligt – svenska ministrar klarar inte av att spara och tror inte på sitt eget prat om den ekonomiska utvecklingen.
En svensk minister har inte ens aktie- och fondsparande nog för att köpa en bil kontant. Inte för att de behöver en bil när det finns taxikvitton, men ändå. Bonnier/DI konstaterar dock, korrekt, att de flesta svenskar inte kan köpa ens en bil kontant.
“Bäst är naturligtvis att köpa kontant, en möjlighet som är få förunnat om det gäller en ny bil för flera hundratusen kronor.”
Så ock i regimministären.
Nästa lämpliga kartläggning är kanske att titta på hur stora skulder våra ministrar har. Kan man förmoda att det är rätt ner i räntor som nettolönerna tar vägen? Eller amorterar ministrarna på sina skulder? Något de inte vill att svenska folket ska göra.
53 kommentarer
Kul att veta att man är långt rikare, och sparar mer, än landets ledare.
HeHe. Tänkte också det. Tur man inte blev politiker. 😉
Att köpa en fabriksny bil är helt efterblivet oavsett, om man inte är typ en 75-årig tant som får hjärtklappning så fort en varningslampa lyser.
Utöver det:
Jag tycker du är gnällig, Cornu. Vi har låga ministerlöner i det här landet, och då gnäller du på att de:
1. Inte sparar tillräckligt.
2. Försöker spara i aktier för att förmera sin förmögenhet.
Hade du gnällt mindre om vi hade flerdubblat ministerlönerna…? Det tror jag inte.
Slutsatsen är alltså att du vill tillbaka till det gammelsossiga Sverige där statsministern bodde i radhus och körde typ en Saab 96. Eller?
Sen tycker jag kanske inte att det är helt mongo att ministrar inte sparar. F d ministrar behöver nog inte gå arbetslösa. Sen kan man diskutera saker som "frälse" osv, men det är så det är, ju. Inte för att jag känner nån minister, men gissningsvis är det ju nån ganska unik färdighet de besitter för att kunna bli ministrar – låt vara att den inte direkt är akademisk. Kontakter och anställningsmöjligheter är ju också ett slags "kapital".
Så låga är väl inte ministerlönerna…? Borg tjänar 50% av Obama ungefär.
Men det är klart, att klara sig på 120 000/månad i det snobbiga, hyperexklusiva överklassgettot Katrineholm kan inte vara lätt, om ens möjligt.
Jag försöker mer peka på "damned if you do, damned if you don't" paradoxen här.
Politiker som inte sparar är dåliga.
Politiker som sparar är också dåliga för de sparar på fel sätt.
Sen, som sagt, så innebär höga poster i såväl näringsliv som politiken ofta att man får andra typer av tillgångar, som inte syns på sparkontot. T ex statsrådspensionen, reträttposter, etc osv.
Om man bara får spara i typ indexfonder + får götta sig i diverse förmånsprogram kan ju inte motivationen att spara ligga på topp, eller hur?
Jag är personligen övertygad om att ministrarna kommer att klara sig bra, antagligen har de pensionssparanden som av olika anledningar inte syns här.
Jag tror också att de flesta av dem anstränger sig att inte visa upp stora tillgångar, av olika skäl; dels för att inte verka rika, dels för att inte verka för sparsamma. Politiker från många grupperingar är nog eniga om att det inte är bra om svenskarna sparar för mycket, därför vill de inte framstå som dåliga föredömen.
Kan det vara så att de har kapitalförsäkringar där innehaven inte syns?
Nu ska du inte komma här och förstöra Cornus scoop!
Så kan det vara. Varför de nu inte valt ISK istället?
Kan det vara så att de började spara innan ISK fanns?
näääää…
I en KF får man göra insider-affärer utan att det är olagligt, tror ej desamma gäller ISK. Som minister i regeringsställning får man nog vetskap om en och annan insider information.
Att någon med 65k i månadslön inte har minst en miljon undanstoppat vore ytterst konstigt, om man inte är konsumtionstorsk och en slösaktig och ekonomiskt oansvarig person.
Beep! Fel. Du är inte skyldig att insideranmäla dina innehav eller affärer då du formellt sett inte äger aktierna. Däremot får du inte handla på insiderinformation i en KF, det är precis lika olagligt som i andra depåer – det är olagligt för alla förvaltare, även fondförvaltare, att handla på insiderinformation. En kf kan ses som en fond med endast en kund.
Vanlig missuppfattning det där.
Däremot har du rätt i analysen "om man inte är konsumtionstorsk och en slösaktig och ekonomiskt oansvarig person."
Är man över 50 år och tjänstgjort som statsråd (dvs minister) i sex år så har man dessutom garanterad livstidsförsörjning. Torde väl gälla ett flertal sittande ministrar kanske? Då finns ju ingen som helst anledning att spara ty man lär knappast ändra reglerna retroaktivt.
Annan info verkar ju också saknas i artikeln, förresten. Billström fick ju en massa smisk för att han kanske, möjligen, eventuellt, fått insiderinformation vid nåt fikabord så uppenbarligen har han innehaft aktier under 2013. Ändå nämns han inte i SvD:s redovisning? Fastän de finner för gott att nämna att Reinfeldt inte längre är aktieägare.
Men är det inte så att ministrars innehav skall redovisas just för att klargöra eventuella jävsituationer? Det är ju liksom inte bara insiderinformation de kan handla på.
Därmed borde även innehav via KF/ISK vara redovisade.
Jävsförhållanden finns väl även i en KF som påpekas ovan!
@oppti
Men varför skulle KF synnas i granskningen? Det är ju trots allt uppgifter från regeringskansliet och jag antar att dessa får uppgifterna från respektive minister. Jag kan tänka mig att de är skyldiga att även redovisa sina innehav via KF. Men å andra sidan kan ju statsministern ljuga – han kanske satsat på aktier (via KF) i något bolag som kommer att få köpa något statligt bolag till kompispriser eller något sånt?
Jag vet vem du bör misstro:
Reinfelds börstabbe: Så sent som i slutet av maj kunde hans totala aktieinnehav summeras till över 25 000 kronor, enligt regeringskansliets uppgifter. När SvD Näringsliv i dag begär ut uppgifter från kansliet visar det sig att Reinfeldt inte längre äger en enda aktie eller fondandel.
Journalister med egna agendor!
@oppti
Frågan är vilken agenda de skulle ha, men resonemanget haltar lite om man köpte aktier i början av 2013 och sålde i slutet så antas man ha missat uppgången!? För övrigt låter ju 25tkr som en summa knappt värd att gråta över – en uppgång på 30% ger 7500 i vinst (något som statsministern med sin lön borde kunna undvara – isht när det just handlar om en utebliven vinst och inte frågan om en förlust).
..konsumtionstorsk….. word. Samtidigt kan vi inte ens fixa järnvägen.
På dom bara Cornucopia!
Vi måste öka sparandet i aktier hos allmänheten och sparandet generellt. Ministrar bör föregå med gott exempel. En årslön på banken är bra att ha speciellt i en osäker anställning som politiken är. Fast de har ju pensioner!
Varför i aktier?
Som knegare är det väl snudd på samma avkastning och långt riskfriare att amortera på sina lån istället.
Visst, är man lånefri är man i ett annat läge.
Perfekt upplägg för att sparare ska bli de första offerlammen när det väl hettar till?
En obskyr minoritet utan röst i riksdagen med tillgångar som andra tycker sig behöva bättre när de inga egna tillgångar längre har.
Den generella välfärdspolitiken innebar att alla människor oavsett om de behövde det eller inte skulle få bidrag av staten. Höga skatter skulle möjliggöra att alla människor fick bidrag. Detta för att utjämna över tid, t ex studiebidrag, men även för att göra alla människor beroende av bidrag. När jag gick i skolan på 70-talet så presenterades detta som något genialt. Alla människor skulle vara med och bidra och vara glada över att betala skatt då de fick tillbaka lite pengar i bidrag. Så skulle man bygga ett solidariskt och rättvist samhälle. Den som hade egna pengar kunde lätt misstänkas för att vara osolidarisk då man inte var beroende av bidrag från staten. Sparande bestaffades med höga skatter på ränkta. Lån belönades med höga avdrag för räntan. Hög inflation gjorde det till en vinstlott att få låna på banken.
Politikerna lever alltså som de lär. Utan sparande. Beroende av välfärdsstaten
Nej, välfärdspolitikens syfte har aldrig varit att göra alla bidragsberoende. Det är ett helt felaktigt påstående.
Ni är för kategoriska.
Under 70-talet fanns det definitivt de tendenser som Stefan beskriver. Staten hade en strävan att kontrollera så stor del av ekonomin som möjligt, och det var en fördel om all utom storkapitalisterna var i en beroendeställning i förhållande till makten. Storkapitalisterna var ju dessutom mer beroende än någon annan av s-regeringen, men på andra sätt.
Den svenska ekonomiska modellen kallades kommandoekonomi av andra västländer. Ekonomist frihet var helt ointressant i alla politika partier utom moderaterna.
Det uttalade syftet med löntagarfonderna (som du väl avser) var inte heller "att göra alla bidragsberoende" utan att transferera pengar från industri till offentliganställda löntagare.
Det innebär inte heller att man skulle "göra alla bidragsberoende" så jag står nog fast vid mitt påstående faktiskt.
Meidner och gänget verkar snarast ha haft idén att industrin tjänade så mycket pengar att man kunde ta en del av dem utan att nämnvärt sabba ekonomin för industrins lönearbetare. Rätt eller fel så innebär den ståndpunkten i alla fall inte att avsikten var att göra de industrianställda bidragsberoende på något sätt.
Den generella välfärdspolitiken har inget med Löntagarfonder att göra.
Skulle vara intressanta att se en annan förklaring till man samtidigt kan betala skatt och få t ex bostadsbidrag. I länder där man saknar en generell välfärdspolitik så ger man endast bidrag till de som inte klarar sig på sin egen lön (och alltså inte betalar skatt).
Nej, det var inte heller jag som tog upp löntagarfonderna, utan jag uppfattade det som att det var det som avsågs med KingEdwards något luddiga inlägg.
Men välfärdspolitiken har inte heller haft som syfte att "göra alla bidragsberoende". Det är du som påstår det, så kom gärna med någon källa eller liknande som stödjer ditt påstående.
Att, som du, anföra att ett generellt, icke-inkomstprövat bidrag skulle vara nåt slags bevis på att "det finns en plan att alla skulle bli bidragsberoende" är befängt. Ungefär samma sorts icke-inkomstprövade barnbidrag som i Sverige finns t ex i Singapore och Japan, och i så fall måste du hävda att de ländernas regeringar försöker göra hela befolkningen bidragsberoende.
Vill du hävda det så varsågod. Annars får du nog plocka fram nån liten källa eller så som stöder det du påstår.
BenDover, räta på dig och se dig omkring. Alla är i princip bidragsberoende, av och till.
Barnbidrag, studiebidrag, ränteavdrag, föräldraledighet, a-kassa, sjukförsäkring, alla är de bidrag då inget är personligt utan du får ansöka från en offentlig pott och tilldelas enligt vissa, varierande, kriterier. Till och med en stor del av de offentliganställda är inget annat än bidragsberoende då deras arbeten egentligen inte behövs!
Högskattesamhället och den offantliga sektorn är inget annat än en stor omfördelning till bidragsberoende, nästan allt som den gör kan göras i "privat" (utom omställningen från det samhället då folk numera "sover"), som det alltid gjorts. När det drevs igenom med start efter kriget och färdig ungefär på sjuttiotalet, när kvinnorna skulle in i arbetslivet på allvar, var det underförstått att alla (utom de mer jämlika) gjorde rätt för sig. Denna pliktkänsla var ett arv från det förfolkhemska bondesverige. Nu är det inte så längre och då knirrar maskineriet.
Utan att kunna hitta dokumentation på att målet varit totalt bidragsberoende kan man med facit i hand konstatera att det med stor sannolikhet varit en baktanke i byggandet av det socialistiska samhället. Kanske kan man förstå det om man säger att staten skall stå för allas lön istället.
Så rekommendationen blir att läsa på om hur sossarnas strateger byggt det Sverige vi har idag. Till exempel om hur det tog över (politiserade) Svenska kyrkan eller universiteten. Område efter område har dragits in till politisk finansiering (bidragsberoende), hur försvann de privata apoteken för fyrtio år sedan?
Har du läst Hayeks Vägen till träldom? Om inte gör det, den är väldigt tydlig och logisk om vart socialism obönhörligen leder. Detta eftersom bidragsberoende även kan benämnas träldom.
Hayek säger inte så mycket om vad som rörde sig i makarna Myrdals huvud. Därmed inte sagt att det är fel på din källa, bara att den knappast kan stödja det påstående hr Hill kommer med.
Att ditten och datten "obönhörligen leder till x" är ju dessutom det gamla vanliga sluttande-planet-argumentet vilket ju som vanligt är trams.
Till yttermera visso argumenterar ju Hayek för en grundläggande nivå av socialt skyddsnät i den boken. Så, meh.
"There is no reason why, in a society which has reached the general level of wealth ours has, the first kind of security should not be guaranteed to all without endangering general freedom; that is: some minimum of food, shelter and clothing, sufficient to preserve health. Nor is there any reason why the state should not help to organize a comprehensive system of social insurance in providing for those common hazards of life against which few can make adequate provision."
eller vad sägs om:
“The preservation of competition is not incompatible with an extensive system of social services — so long as the organization of these services is not designed in such a way as to make competition ineffective over wide fields.”
Hayek var alltså aldrig emot ett "extensive system of social services" som sådant utan tyckte att det skulle hållas åtskilt från näringslivet. Där kan jag i och för sig hålla med, men det har väldigt lite med syftet hos det svenska välfärdssystemet att göra.
Sluttande plan resonemang behöver inte vara trams. Dock finns ibland lokala maxima och minima och exempelvis det du citerade, men han lägger ju också in villkor. Vilka inte är uppfyllda i Sverige. Så vi är nog överens i det avseendet. … hm skit åxå… men det beror på vad man kallar kallar företeelsen med statligt bestämd inkomstsnivå – bidrag eller lön utbetald av staten, då blir det som herr Hill skrev och som Herr Hayek varnade för när någon annan bestämmer nivån.
Just det.
Ovanstående utgör naturligtvis en ytterligt tunt utsnitt av Hayeks argumentation etc, men i perspektiv av detta kan man egentligen argumentera att alliansens reformer de senaste sju-åtta åren med friskolor, privatvård etc osv är mer anti-Hayek än vad sossarna nånsin var, för de hade åtminstone vett att skilja på offentlig och privat näringsverksamhet.
Ergo – de förment liberala reformerna är anti-liberala.
Om man bestraffar sparande och samtidigt inför 80% marginalskatt är det definitivt för att hindra privat ansamlande av kapital över huvud taget, och att göra människor beroende av staten. Alternativet är att man är fullständigt dum i huvudet och inte ser konsekvensen av sitt handlande.
Jag noterar att det fortfarande inte är nån som producerat en enda bokstav för att backa upp det ursprungliga påståendet om en ond plan som ska göra alla bidragsberoende.
Anledningen till att man påstår sådant utan en enda pinne att stötta argumentet med kan man ju spekulera i, men mental efterblivenhet eller barnslig ideologisk övertygelse ligger ju nära till hands.
Att göra alla bidragsberoende var överdrivet, vilket jag även antydde. Att göra en absolut majoritet beroende av staten var inte överdrivet.
Hur menar du att ett abnormt skatteuttag, bidrag till alla och bestraffat sparande inte stöder argumenten? Du förväntar dig en bekännelse av en f d politiker, eller…?
Det har jag redan besvarat ovan. Argumentationen går nu i cirklar. Bevis, eller håll snattran.
Du skojar med oss.
Du har besvarat frågan varför Färjestad ska söka sitt nya backpar i Belgiens badmintonlandslag, men det var en fråga som ingen ställde.
Dessutom blandar dina inlägg presens och imperfekt på ett vis som gör mig osäker på om du ens har fattat vad frågan handlade om.
Kanske de har utländska konton och är skattesmittare hela bunten…
Med tanke på att de på marginalen kan plocka hederliga människor på 70% av vad de drar in, utan att skämmas, så är det ganska lätt att föreställa sig ganska rymliga samveten..,
Alla ministrarna har väl ett Wibblekonto. De har kanske t.om en hel årslön på bankkonto till 2 % ränta, det borde åtminstone alla ha. I Borgs fall lite drygt 700 kkr alltså.
Synen på sparande kanske skiljer Wibble från Borg. Nuvarande regim tycks vilja främja privat lånande snarare än privat sparande – så de lever väl som de lär?
Hur många aktier skulle Eskil ha fått ägt för att få godkänt av dig?
26 st aktier är mycket med du har ju ingen aning om hur portföljen är viktad. Kan ju mycket väl vara så att 7-8 bolag står för majoriteten av kapitalet.
Riksdagspensionen motsvarar flera miljoner i "sparande".
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bra inlägg. Tyvärr blir man inte längre förvånad.
Tror precis som nån tidigare skrev att det finns kapital hos flertalet av individerna i texten i former som inte syns eller har tagit med i beräkningen av diverse anledningar.
Hur vore möjligheten att skriva över tillgångar till närstående för att minska alternativt dölja?
Med jantelagen så vore det ju uppenbart dumt att ha för mycket pengar, särskilt som politiker.
@Kanjagblirik Motmiljonen
Det finns i praktiken inget kapital som "syns" utan man får snällt fråga vederbörande vad för kapital han har – det är svaret på den frågan som ligger till grund till undersökningen.
Man kan förvisso luska fram vilka aktier i svenska bolag de äger direkt genom att kräva ut aktieboken för samtliga registrerade bolag. Detta har de dock inte gjort då det faller på sin orimlighet, men detta är den enda möjligheten att nyttja andra uppgifter än den som ministern lämnar såvitt jag kan se.
Ifall de är skyldiga att inkludera även upplägg där man skriver tillgångarna på någon annan är en relevant fråga, men man kan ju tänka sig att det upplägget inte alls är tillåtet och isf kan ju ministern helt enkelt ljuga när man redovisar sina innehav.
Det är ju hur logiskt som helst att de har Wibblekonton. Och Eskil har väl valt ut 26 bolag han tror på långsiktigt. Alla har inte aktiehandel som hobby – och med de löner och kontakter ministrarna har så har de inget uppenbart behov av stora mängder sparade pengar.
Inte bara svenska ministrarna är usla på ekonomi..
Om tar en (fd) höjdare inom EU typ helgonet/frälsaren Margot Wallström så har inte heller hon något sparat..Hon lär äga nåt lågprishus uppe i lappriket, (200K) vilket lär vara hennes enda tillgångar i Absurdistan. Det har hon skriftligt försäkrat.
Ska ha en bild på papperet nånstans..