Sett till en åttaårig konjunkturcykel är den faktiska välståndsökningen i Sverige på grund av ändlig ekonomisk tillväxt och konsumtion av ändliga resurser lika dålig som under 90-talskrisen. Men då upplevde vi en period av avbelåning (eng deleveraging), vilket pressade ner välståndet tillfälligt, medan vi nu har samma usla välståndsökning, men samtidigt bygger upp allt större skulder.
Grafen nedan är en variant på förra inläggets titt på pengar och krediter som definierat som penningmängden M3 och BNP-tillväxten. Även om M3 fortfarande mäts i förhållande till nominell BNP, så visar övriga staplar och linjer tillväxten i BNP per capita, som nu är nere på 90-talskrisens nivåer.
Medan våra politiker tjatar om BNP-tillväxt, så är det BNP-tillväxt per capita som är målet. Genom att ignorera per capita kan man slå sig för bröstet och tjata om Pippi Långstrumpekonomin, som egentligen är en Karlsson på taket-ekonomi.
Under 90-talet gick Sverige igenom ett stålbad där skuldberget efter novemberrevolutionens avreglering av kredit- och finansmarknaderna skulle rensas bort. Dels för företag, ofta inom fastighetsbranschen, och dels för överbelånade bolånetorskar och hela banksystemet, samt förstås för den svenska staten.
När detta var klart drog BNP per capita snabbt iväg, eftersom sparande och investeringar är nyckeln till välstånd, inte skuldsättning och konsumtion. BNP per capita drog iväg innan tillväxten i penningmängden tog fart relativt BNP och redan från 1994 och framåt steg BNP per capita mycket snabbt, med 3 – 5% om året. Detta kan jämföras med under 2% om året, undantaget rekylen på finanskrisens recession 2010. Inte sedan 2006, när alliansen tog makten, har BNP-tillväxt per capita legat på över 2%, undantaget 2010-rekylen. Och det var även runt 2004 som penningmängden och med det krediter och skuldsättning tog fart på allvar i förhållande till BNP.
 |
| Penningmängdskvot M3/Nominell BNP och real BNP-tillväxt per capita. |
Sverige kommer gå igenom ett avbelåningsstålbad igen framöver, betydligt värre än under 90-talskrisen, då ändå belåningen var måttlig den vändan.
Den här gången är vi redan nere på usla välståndsförbättringar och under 2% i BNP per capitatillväxt, innan avbelåningen börjat. Fundera på vart Sveriges välstånd, mätt som BNP per capita, tar vägen när avbelåningen kommer framöver….
30 kommentarer
Är texten på vänster skala verkligen korrekt? Är det verkligen BNP delat på penningmängden? Är det inte penningmängden delat med BNP?
För att t.ex 70%-íg kvot bör nog BNP vara täljare, dvs rimligtvis bör penningmängden vara större än BNP. För varje kreditkrona erhålls en tillväxt på 70 öre. Vid 100 i BNP utgör M3 ca 1,42 SEK..
Men som @Anonym skriver vore det naturliga vara att söka hur många BNP-kronor vi får ut per kredit-krona, dvs om mina värden enligt ovan överensstämmer med Cornu´s ingångsvärden(vilket de nog inte gör) så blir den nya kvoten istället; 1,42/0,70=200 istället för 70%. Bara Cornu kan svara på det. I diagrammet faller samma kvot vilket illustrerar det motsatta, dvs att penningmängdsökningen ökar mer än BNP under åren 1950-1994. Tvärtom alltså vad Cornu avsåg att visa. Hur som helst bör penningmängden öka mer än BNP men även vid en real kvot(BNP till fasta priser).
För övrigt skulle jag använda M2 istället. M3 innehåller institutionella pengar, t.ex pensionsfonder. Men viktigaste skillnaden är att M3 innefattar bankernas repor vilka även innefattar en hel del återbelåning, dvs samma säkerhet kan vara belånad i flera steg inom bank- och skuggbanksystemet. Repo-kontrakten har kontinuerligt ökat i omfattning(inte bara som styrmedel av Rb). Å andra sidan började de användas redan i slutet av 80-talet. Reporna är därutöver ofta pengar med längre förfall än "overnight"(som är det "normala" måttet på pengar vilket i USA motsvarar MZM(zero maturity) och som där ersatt M3).
(i övrigt beror väl kvotens konstruktion på vad man vill åskådliggöra! Men i hela västvärlden har varje tillväxtkrona ständigt krävt en större ökning av kredittillväxten. Detta är normalt eftersom vi har inflation. I USA har t.ex dollarns värde minskat till ca 2 cent(av 100) av vad den var värd 1913 då FED.
bildades. I Turkiet är motsvarande siffra 20 promille av Lirans värde bara sedan 1999).
Tack, naturligtvis. Korrigerat etiketteringen.
Är den gamle Cornu med intressant statistik politiska kommentarer tillbaks efter sommarens författarexpedition?
Kul i så fall eftersom jag uppskattar analytikern och kommentatorn Cornu bra mycket högre än författaren Cornu.
Ja och nej. "Semestern" är slut för min del, men det blir förstås lite fler bokinlägg ändå längre fram. Inte lika frekvent dock.
Blir dock matigare content på bloggen igen nu när ordinarie 80-timmars arbetsvecka återställs.
Kommentar till artikeln:
Hur tror du "avbelåningen" kommer ske?
Finns historiska inrikes och utrikes exempel eller är "allt annorlunda nu"?
Bästa sättet är förstås stillastående nominella skulder och ett decennium av hög tillväxt per capita. Men vi lever inte i den bästa av världar, så det är bäst att odla sin trädgård…
En ny Göran Persson som med kraft skär i utgifter med protester i högan sky från vänster och höger är vad som behövs. Märk väl att även GP regerade med minoritetsställning.
Riga: "Finns historiska inrikes och utrikes exempel"
Hahaha LMFAO!!!
Hur skulle BNP per capita sett ut om Sverige hade begränsat invandringen, säg med 20,40, 60 och 80 procent?
Samma. BNP mäter bara antalet betalningar och ignorerar sånt som från vem, till vem och varför som du frågar om.
All makroekonomisk teori idag, och sedan 1930:talet fokuserar uteslutande på "ekonomisk aktivitet", och synonymen "sysselsättning". Vad som produceras är komplett ovidkommande för dagens nationalekonomi. Spelar ingen roll, bara folk anstränger sig och förbrukar sina tillgångar, det är ju det som är "aktivitet". Konceptet "resultat" förekommer aldrig inom makroekonomisk teori.
Sovjetunionens pampadel tillämpade exakt samma makroekonomiska teori, och de blev fattigare ju mer de "sysselsattes", eftersom de arbetade med att omvandla mer värdefulla resurser till mindre värdefulla skrotprodukter. Värderingar ä subjektiva vilket är individuellt och när individer inte är fria så förekommer inga värderingar i samhället, vare sig ekonomiska eller moraliska (som om det funnes en skillnad mellan de tu.)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Runt 16 % BNP/Capita högre om vi inte haft invandring de senaste 30 åren. Betänk då att det både handlar om gynnsam arbetskraftsinvandring och (ekonomisk vansinnig) invandring från u-länder. Anledningen till att jag skriver 16 % är för det är vad LO-ekonomer kom fram i sin rapport där de skulle hylla invandringen som eftersom den höjt BNP…
"Utan invandring skulle ekonomin varit 22 % mindre än vad den är idag."
Från deras rapporten, sid 24. http://www.arenaide.se/files/2015/07/900miljarder1.pdf
Sveries BNP skulle alltså enligt rapporten vara runt 0,88 x 3915 = 3445 miljarder om vi inte haft invandring.
"Utan invandrare hade Sverige i dag haft 2,5 miljoner invånare färre"
Från en relaterad DN-artikeln, http://www.dn.se/ekonomi/invandringens-vinst-900-miljarder/
Sveriges folkmängd är 9 775 572.
(9 775 572 – 2 500 000) = 7 275 572 personer skulle ungefär bott i Sverige om vi inte haft någon invandring.
3445 miljarder kr / 7 275 572 = **470 000** kr/person
Sveriges BNP/capita är idag 403 700 kr / person. See http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/
470/403 = 1.16
BNP/capita skulle alltså varit runt 16 % högre om inte invandringen skett.
En ärlig fråga: Vad är det som gör att man vill jämföra penningmängd (en stock) med BNP (ett flöde)? Borde man inte jämföra med tex kapitalstock istället?
Det finns ju några teorier om detta. Kvantitetsteorin t.ex(Penningmängd*Omsättningshastighet=Real BNP)
Börjar man från början(en ny ekonomi) så måste alla transaktioner ske med lånade pengar, dvs BNP = Mx.
Stock skapar flöde(lån skapar insättningar i realekonomin(transaktioner/affärer). Varje företag t.ex har en balansräkning bestående av tillgångar och skulder. Företagets tillgångar är mao bara skulder!
Jag har f.ö inga synpunkter(förutom mitt första inlägg ovan) på Cornu´s diagram. Det beskriver nog vad det handlar om. Jag vill dock tillägga att en delförklaring till att vi använder större skuldsättning för att skapa tillväxt mot förr är ovanstående variabel V(omsättningshastigheten på pengar). Idag lånar vi inte för att betala tillbaka. Förr amorterade både privatpersoner och företag sin konsumtion/investeringar med lönerna/vinsterna. Därigenom används samma mängd pengar effektivare. För övrigt ingår som sagt även en stor andel finansiella pengar i M3, dvs pengar som inte alltid går till realekonomin.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
"Sverige kommer gå igenom ett avbelåningsstålbad igen framöver, betydligt värre än under 90-talskrisen, då ändå belåningen var måttlig den vändan. "
Cornu vill dra ner oss i avgrunden titta på Grekland dom tingas betala sina skulder.
Tyskarna har en stark ekonomi för att dom slipper betala sina skulder.
http://www.svd.se/sa-lostes-nagra-av-de-storsta-skuldkriserna#sida-4
Lösningen för Sverige, riksbanken tillverkar pengar och ger pengarna till staten tills inflationen är 2%, staten får pengar och statsskulden minskar, ekonomin får en stimulans.
Nu skapas pengar när vi tar ett lån, pengar kan skapas av en riksbank och bara ges till staten men det vill inte bankerna.
Cornu har rätt i att skulderna är ett problem men lösningen är att tillverka lite pengar som inte är skulder.
http://positivemoney.org/
Deflation då saknar vi pengar om nu Milton Friedmans "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
Riksbanken vet att krisen kan lösas om riksbanken ger staten pengar men riksbanken är lojal mot banker och inte mot staten.
Dagens ekonomiska modell är inte skapad för att fungera den är skapad för att maximera bankernas inkomster.
rttck har pratat om skuldavskrivningar som brukar ske när skulderna blir för stora, det krävs när alla pengar skapas som skulder.
Västvärlden kan vara nära en ny stor skuldavskrivning.
OT: Stjärnfall inhandlad till mobilen inför 16h flygtur till asien imorgon.
Om alla pengar tillverkades av riksbanken och riksbanken gav pengar till staten så skulle skulderna inte öka.
Nu tillverkas alla pengar av privata banker och lånas ut till staten och oss, då ökar skulderna hela tiden.
Samma mängd pengar tillverkas.
Att sluta ta krediter fungerar inte för då skapas inga pengar och då hamnar vi i en omöjlig lösning.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
Om inflationen är 2% så måste pengarna öka med minst 2% bara för att kompensera för pengarna som inflationen förstörde.
Antingen så får vi ta bort inflationsmålet och stoppa alla löneökningar helt eller så kan vi lösa det med att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och sen bara ge pengarna till staten.
Med dagens modell så måste vi låna av banker för att ekonomin ska fungera, Vi måste låna upp lika mycket pengar av bankerna som inflationen förstörde för att dagens modell ska fungera.
När alla pengar tillverkas genom kreditgivningen så ökar skulderna hela tiden det är oundvikligt.
Om vi betalar av skulderna så minskar pengarna, bankerna måste då minska sin balansräkning.
Detta sätt att skapa pengar på leder till återkommande skuldavskrivningar när skulderna blir för stora.
http://www-management.wharton.upenn.edu/guillen/2008_docs/Reinhardt_Rogoff_Financial_Crises_NBER_2008.pdf
Frågan är om det ens är lagligt att privatbanker tillverkar våra pengar?
Bankernas rätt att trycka pengar togs en gång bort, men nu fuskar man och bankerna tillverkar digitala pengar.
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
"1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades 1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar. Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar, likaväl kunde tillfalla staten."
Vinsten på tillverkningen av digitala pengar kunde tillfalla staten och inte bankerna.
Är BNP per capita relevant med tanke på den stora inflyttningen av människor som av förståeliga skäl inte är så produktiva?
I årsredovisningar brukar man tala om tillväxt i "jämförbara butiker" eller "organisk tillväxt".
Kan vi få ordning på våra "förvärv" så kan vi få riktigt fina siffror framöver.
Är BNP per capita relevant med tanke på den stora inflyttningen av människor som av förståeliga skäl inte är så produktiva?
I årsredovisningar brukar man tala om tillväxt i "jämförbara butiker" eller "organisk tillväxt".
Kan vi få ordning på våra "förvärv" så kan vi få riktigt fina siffror framöver.
Makroekonomer och de byråkrater och politiker som använder dem som sina nyttiga idioter, klarar inte av att beskriva en ekonomi som mer än en enda siffra. Ena dagen är det "+", andra dagen är det "-". Det är som vädret för de mest lättlurade, och som Orwell för alla som någon gång kollar upp vad någon politiker faktiskt har gjort.
Omsättningshastigheten på M2 i USA har gått från runt 2,5 år 2000 till idag ca 1,5. Jag tror Sverige ligger kring liknande nivåer. Är BNP 100 så bör Mx hamna kring 100=1,5x = 67, dvs kvoten Mx/BNP.
En del menar att den starka uppgången av M2´s omsättningshastighet i slutet av 90-talet motsvarar uppgången i inflationen och att nuvarande nedgång beror på deflation(eller fallande inflation). Enligt kvantitets-teorin stämmer det eftersom man mäter de reala utgifterna(BNP) enligt modellen. Men andra menar att teorin inte riktigt speglar verkligheten. Men helt klart innebär ett prisdrivet BLT-lån inte att BNP ökar per definition. Inte förrän samma pengar/vinsten förbrukas i realekonomin istället för att ligga kvar på kontot.
Intressant att notera är att Sveriges penningmängd 1930(dubbeltopp med 1928) var 92% av BNP! Vart är vi på väg?
rttck kvantitetsteorin är båg en ren bluff.
Mer pengar brukar leda till löneökningar och då ökar inflationen så långt är det rätt, när arbetslösheten ligger på normal nivå NAIRU 5-6% så ger mer pengar löneökningar och då ser kvantitetsteroin ut att stämma.
Före 2008 om vi då då hade tryckt pengar så skulle inflationen ökat och om vi hade minskat pengarna så skulle inflationen minskat.
Nu är arbetslösheten över NAIRU och ökar man mängden pengar nu så ökar inte lönerna och då får vi ingen inflation av att trycka pengar.
FED har sagt att när arbetslösheten är nere på normal nivå så ska QE upphöra.
Riksbanken har sagt att vi måste öka lönerna för att vi ska nå inflationsmålet, QE ensamt ökar inte inflationen.
Med fri lönebildning och en arbetslöshet på normal nivå NAIRU så stämmer kvantitetsteorin åtminstone statistisk men ekvationen är totalt felaktig för löneökningar är inte med i ekvationen.
Alliansen införde arbetslinjen och det tryckte ner lönerna då upphör kvantitetsteorin att gälla.
Om en regering stoppade alla löneökningar så skulle kvantitetsteorin bli totalt värdelös.
Om facken får för stor makt så ökar lönerna även om arbetslösheten är stor. med en hög a-kassa så kan facken driva upp lönerna utan att pengarna har ökat och då får vi inflation.
Tips för att förbättra jämförbarheten mellan serierna, lägg glidande-medelvärdet med lika glapp i början och slutet av tidsperioden (och centrerat om kvartalsdata=jämnt antal obs per år).
Årsdata var det visst, då behövs ej centrering.
Såg nu att det var 8-års (dvs jämnt antal), då är det bättre med centrering.
En felaktig analys som inte tar hänsyn till förmögenhetsskapandet inom bostadsmarknaden. Ägande av bostadsrätt och hus ÄR sparade och investering. Nettoförmögenhet hos Svenskarna som är det intressanta, inte BNP per capita. Visst har Svenskarna mycket skulder, men dom har mycket tillgångar också. Om skulderna ökar med 100 miljarder och bostäderna ökar med 150 miljarder så är det positivt och bra, svenska folket har blivit rikare.
– Jo, om värderingarna av bostäderna är rimliga och håller över tid.
– Så hur ser bostadspriserna ut i ett historiskt perspektiv?
– FUCK!