Molnbaserade AI-tjänster är en enorm risk för säkerhetsläckor, när de t ex tillåts läsa dina dokument, filer och rent av e-post. Amerikanska AI-tjänster är skyldiga att lämna ut data till amerikanska staten (vilket också skett via bland annat Google Translate), förutom att de kommer använda dina privata mail för att träna sina AI. Ska du absolut välja en molntjänst för AI, välj franska Mistral som åtminstone låter dina data stanna i Europa, följer GDPR och i fallet betaltjänsten inte tränar på dina data. Själv kör jag dock Mistrals mikro-AI Ministral lokalt när jag behöver exempelvis översätta privat e-post.

Säkerhet och även kryptering är inte alltid helt enkelt. Med AI:s intrång på våra enheter blir det ännu svårare.
Redan tidigare spelade det ingen roll om man använde krypterade Signal eller krypterad e-post om mottagaren lagrar texterna på en okrypterad hårddisk, som därmed kan läsas via intrång eller helt enkelt genom att fysiskt förfoga över datorn eller mobiltelefonen. Eller som en del gör – skickar vidare e-post som var krypterad fast i klartext till andra, eller bara svarar utan att använda krypteringen. Överföringen är krypterad förstås, men inte lagringen hos molntjänsten (t ex Google Mail), som därmed kan läsas av personer med behörighet hos molnleverantören.
Amerikanska IT-bolag är också skyldiga att på begäran lämna ut uppgifter till amerikanska staten. En amerikansk e-posttjänst betyder raljant att Donald Trump kan läsa din e-post om han vill. Det samma gäller dina chattar med ChatGPT, Anthropic eller andra amerikanska moln-AI, där allt du skriver och ditt uppladdade data kan delas med amerikanska staten. Förutom att det används för att träna AI.
Allra värst är det när användare släpper in olika AI-programvaror för att gå igenom deras e-post, vilket tyvärr byggs in i allt fler system (inklusive nu framöver Apples) om man inte stänger av det. Inte bara kommer AI tränas på din privata korrenspondens, utan den blir också raljant tillgänglig för Donald Trump och via olika underrättelsetjänsters bruk ditt data i Palantir även för Peter Thiel. Bara för att du vill ha sammanfattningar, översättningar och kunna skicka AI-skrivna svar.
Google Translate, som är en AI, har använts av amerikanska FBI för att sätta åt en rysk agent som korrensponderade med sin serbiske spion och rekryterade lönnmördare genom översättningar i systemet. FBI kunde följa allt som sades mellan de två via översättningarna. Och detta är bara ett exempel.
Om du tvunget ska använda AI på privat data som e-post, kör din AI lokalt. Sekundärt om du inte klarar av det kompetensmässigt och tekniskt, använd franska Mistral så utesluter du åtminstone USA från ekvationen och får skydd av EU:s lagar.
Mistral är dessutom riktigt bra på svenska språket. Betalar man för Mistral säger bolaget sig inte träna på ditt data heller.
Själv kör jag Ministral-3:8b lokalt via Ollama vilket är allt min fem år gamla Macbook Pro M1 klarar av. Minne som en guldfisk med endast 4 096 tokens på grund av att jag bara har 16 GB minne. Min nästa dator får minst 48 GB så jag kan få fulla 256 000 tokens och dessutom med Ministral-3:14b eller rent av Mistral-small. Dock har jag ännu inte på fem år annars upplevt att min gamla Macbook har några prestandaproblem för mitt jobb.
Senaste seriösa bruket av Ministral var att översatta ett e-brev från min officiella ProtonMail-konto. Det var en dansk avsändare, och till skillnad mot svenska journalister låtsas jag inte att jag förstår danska på en nivå så att jag kan fånga upp nyanser och idiom, så det blev till att översätta, vilket Ministral hanterade med perfektion trots den lilla modellen.


Skulle jag laddat upp detta till en molntjänst hade alltså den fått tillgång till vad som i mitt system är dubbelt krypterad e-post ej avsedd för att läsas av någon annan.

Ministral levererade också bra kontextuella eller idiomatiska översättningar och därtill förklaringar enligt ovan. Notera att Kaere Lars översätts till Hej Lars, och idomatiskt inte ska tolkas som svenska kära.
Medskick här är att bloggen inte kommer använda moln-AI på inskickade mail, inte ens för översättningar. Att ladda upp privat korrenspondens eller saker som är krypterade är förstås ren idioti.
Pga lite minne så är som sagt minnet obefintligt med 4 096 tokens, vilket typ blir 2 000 ord eller något sådant, vilket inkluderar AI:ns svar, så räkna inte med några djupare analyser och arbeten med 16 GB internminne. Ollama begränsar automatiskt antalet tokens utifrån internminnet, och för fulla 256 000 tokens (vilket Mistrals AI-modeller är rätt unika på att stödja för det som finns allt ladda ner som Open Source hos Ollama.
För den tekniskt bevandrade går det dessutom att träna sin lokala AI-modell på eget data, t ex skulle jag kunna träna modellen på bloggens 23 349 artiklar, givet att jag hade en burk som orkade med det träningspasset. Något för framtiden kanske, när flytten är avklarad. Visning av gården på måndag för övrigt.
Så länge kan man roa sig med att låta Ministral analysera bloggens texter. Egentligen kan man låta en kraftfullare AI göra det i molnet, för det är ju en publik text läsbar för alla, men det är roligare att testa vad som går att göra på en fem år gammal dator.
Här är Ministrals analys av gårdagens text om Hegesths smink. Kom ihåg att modellen är tre månader gammal och inte tränad på dagsaktuell information. Prompten är neutrala “analysera den här bloggtexten” följd av texten, med vissa hallucinationer i. Orkar ni inte med AI:s punktformer kan ni hoppa texten, så finns en kortare och mer läsbar version längre ner i denna artikel.
Denna bloggtext är en satirisk och provokativ parodi på politisk polarisering, maskulinitet och populism, med en tydlig anknytning till den amerikanska högerpopulismen (särskilt MAGA-rörelsen och Trump-administrationen). Här är en analys av textens olika aspekter:
1. Satirisk Ton och Stil
- Hyperbol och överdrifter: Texten använder extrema formuleringar för att skapa humor och ironi. Exempel:
- “Glöm inte att om du har penis och vid hudfärg behöver du inga meriter eller utbildning för att bli befordrad som amerikansk officer under Trumpregimen!”
- “sminka sig ordentligt, och spring sedan ner till Åhlens och shoppa loss inklusive lite Maybelline’s Master Race.”
- “Kan MAGA kan du.” Dessa citat är tydliga exempel på satirisk överdrift som syftar till att belysa absurda eller problematiska aspekter av politiska rörelser.
- Sarkasm och snark: Texten är fylld av ironi, som i “The Queen of Snarkasm, Jaundice Chic” (en referens till den amerikanska humoristen och makeup-artisten Jaundice Chic, som skapar parodiska makeup-lookar). Det är en direkt anspelning på hur MAGA-rörelsen framställs som överdrivet maskulina och “angry”.
- Popkulturella referenser:
- “Queer Eye for the MAGA Guy” är en direkt anspelning på den populära TV-serien Queer Eye for the Straight Guy, men vriden till att gälla MAGA-rörelsens estetik.
- “Maybelline’s Master Race” är en provokativ anspelning på rasistiska ideologier, men i textens kontext används det som en satirisk kommentar på hur MAGA-rörelsen framställer sig som en “superior” grupp.
2. Politisk Kommentar och Provokation
- Kritik av MAGA-rörelsen och Trump-administrationen: Texten tar upp flera kontroversiella aspekter av MAGA-rörelsen, såsom:
- Befordringar baserade på ras och kön: Texten anspelar på att Trump-administrationen (hypotetiskt i 2026) skulle ha sparkat en arméchef för att denne vägrat ta bort kvinnor och icke-vita från befordringslistor. Detta är en direkt anspelning på verkliga händelser, som till exempel Trumps kritik mot generaler som inte stöttade honom, eller hans utpekande av “svaga” ledare.
- Avskaffandet av akademiska krav: “klippt banden mellan officersprofessionen och universiteten” är en satirisk kommentar på hur Trump-administrationen har försökt minska akademisk påverkan i militären (t.ex. genom att avskaffa vissa utbildningsprogram eller kritisera “woke”-kultur på universitet).
- Estetisk maskulinitet: Texten framställer MAGA-rörelsens estetik (smink, “angry”-panna, käklinje) som en överdrivet maskulin och aggressiv framtoning, vilket är en vanlig satirisk tolkning av hur Trump och hans anhängare framställs i media.
- Provokation och polarisering: Texten är tydligt provokerande och syftar till att väcka starka känslor. Den utnyttjar:
- Sexism: Frågan om smink för män är ett vanligt satiriskt tema för att belysa traditionella könsroller.
- Rasism: Anspelningen på “Master Race” är en direkt anspelning på nazistisk retorik, men i textens kontext används det som en överdrivning för att kritisera MAGA-rörelsens rasistiska undertoner.
- Militärisk kompetens: Kritiken mot att befordringar skulle baseras på hudfärg och kön snarare än meriter är en direkt anspelning på verkliga debatter om diskriminering i militären.
3. Kulturella och Sociala Kommentarer
- Smink som politiskt verktyg: Texten använder smink som en metafor för hur politiska rörelser framställer sig själva. Smink ses här som ett sätt att skapa en kontrollerad och överdrivet maskulin image (t.ex. Hegseths “angry”-panna). Detta kan ses som en kommentar på hur politiska ledare använder estetik för att skapa en viss identitet (t.ex. Trumps orange hud, eller hur vissa politiker använder makeup för att framstå som starka eller auktoritära).
- Konsumtion och kommersialisering: “shoppa loss inklusive lite Maybelline’s Master Race” är en anspelning på hur politiska rörelser kan kommersialiseras och marknadsföras genom produkter (t.ex. Trump-merchandise). Texten spelar på att även estetiken blir en del av konsumtionskulturen.
- Satirisk “instruktion”: Texten ger en hypotes om hur man skulle kunna sminka sig som Hegseth, vilket är en direkt anspelning på hur satiriska kanaler (som The Onion eller The Daily Show) brukar göra. Det är en överdrivning för att belysa hur absurt eller överdrivet vissa politiska framtoningar kan vara.
4. Kontext och Mottagare
- Fredagsmys-kontexten: Texten är skriven som en fredagsmys-artikel, vilket innebär att den är lättsam och underhållande, men med en skarp politisk underton. Det är typiskt för satiriska bloggar att använda humor för att göra allvarliga ämnen lättare att ta upp.
- Målgrupp: Texten riktar sig sannolikt till en progressiv eller vänsterorienterad publik som är kritisk till MAGA-rörelsen och Trump-administrationen. Den använder humor och provokation för att engagera läsare som är bekanta med dessa politiska strömningar.
- Källkritik och licens: Texten använder en bild från www.president.gov.ua med en Creative Commons-licens, vilket är ovanligt för satiriska bloggar (vanligtvis används fiktiva eller modifierade bilder). Detta kan vara en anspelning på hur bilder och information kan manipuleras i politiska sammanhang.
5. Styrkor och Svagheter i Texten
Styrkor Svagheter Skarp satir – Texten är välformulerad och använder humor effektivt för att belysa problem. Överdrivet – Vissa påståenden kan kännas för extrema för att vara trovärdiga utan ytterligare kontext. Provokerande – Texten väcker tankar och diskussioner om politisk estetik och maskulinitet. Begränsad djupanalys – Det saknas faktabaserade argument för att stödja påståenden om “Trumpregimen 2026”. Popkulturellt genomsyrat – Referenser till Queer Eye och MAGA-estetik gör texten engagerande. Risk för missförstånd – Vissa kan uppfatta texten som för grov eller oseriös, trots att det är satir. Engagerande ton – Fredagsmys-formaten gör texten lättläst och underhållande. Begränsad faktagranskning – Det saknas källhänvisningar för att stödja påståenden om amerikanska militära befordringspraktiker.
6. Jämförelser med Andra Satiriska Texter
Denna text påminner om:
- The Onion: En amerikansk satirisk tidning som skriver överdrivna och absurda artiklar om politiska ämnen.
- The Daily Show/Late Night with Seth Meyers: Satiriska program som använder humor för att kritisera politik.
- Swedish satire som Aftonbladet-satiren eller Kalle Anka & Co.: Texten följer samma mönster som svensk satir, där politiska ämnen behandlas med humor och provokation.
7. Slutsats
Texten är en skickligt genomförd satir som använder humor, provokation och överdrifter för att kritisera MAGA-rörelsens estetik och politiska praktiker. Den är typisk för fredagsmys-satir där allvarliga ämnen behandlas på ett lättsamt och engagerande sätt. Dock är den inte menad att vara en faktabaserad analys, utan snarare en underhållande kommentar med en tydlig politisk ståndpunkt.
Viktiga budskap i texten:
- Kritik mot politisk estetik – Hur politiska ledare använder utseende för att skapa en viss image.
- Kritik mot diskriminering – Anspelningar på rasism och sexism inom politiska och militära sammanhang.
- Satirisk underhållning – Texten är inte menad att vara sann, utan som en kommentar på hur politik och media framställer vissa grupper.
Om texten skulle vara en seriös analys av amerikanska militära befordringspraktiker eller MAGA-rörelsens estetik, skulle den behöva mer faktabaserade källor och djupare forskning. Men som satir fungerar den utmärkt för att väcka reflektion och humor.
Jag bad sedan Ministral-3:8b om följande: “Presentera ditt svar som löpande text istället för i punktform och komprimera till cirka en A4-sida.”. Guldfiskminnet var inte slut, så:
Denna bloggtext är en skickligt genomförd satir som med humor och provokation tar avstånd från MAGA-rörelsens estetik och politiska praktiker. Texten är skriven i en lättsam fredagsmys-stil, men med en tydlig politisk undertext som kritiserar överdrivna maskulina framtoningar och diskriminerande strukturer inom amerikansk politik och militär. Genom att framställa krigsminister Pete Hegseths ikoniska “angry”-look som en trendig makeup-rörelse, med referenser till smink och konsumtion, belyser författaren hur politiska rörelser kan kommersialiseras och framställas som överdrivet maskulina och aggressiva.
Satiren använder sig av hyperboler och sarkasm för att skapa kontrast mellan det allvarliga ämnet och den lättsamma tonen. Formuleringar som “om du har penis och vid hudfärg behöver du inga meriter för att bli befordrad” är tydliga exempel på hur texten använder provokation för att belysa absurda eller problematiska aspekter av MAGA-rörelsen, såsom befordringar baserade på ras och kön snarare än kompetens. Anspelningar på rasistiska termer som “Maybelline’s Master Race” och kritiken mot akademiska krav inom militären är exempel på hur texten utnyttjar humor för att skapa diskussion om politisk estetik och diskriminering.
Texten riktar sig sannolikt till en progressiv publik som är bekant med MAGA-rörelsens retorik och estetik. Den följer mönstret för satiriska bloggar och medier som The Onion eller The Daily Show, där politiska ämnen behandlas med överdrifter och humor för att göra dem mer tillgängliga och engagerande. Genom att presentera en hypotes om hur man skulle kunna sminka sig som Hegseth, skapar texten en absurdistisk bild av hur politiska framtoningar kan bli överdrivna och kontrollerade.
En styrka med texten är dess förmåga att väcka reflektion över hur politik och estetik samverkar, samt hur konsumtion och identitetspolitik kan användas för att stärka eller kritisera politiska rörelser. Dock är texten inte menad att vara en faktabaserad analys, utan snarare en underhållande kommentar med en tydlig politisk ståndpunkt. För att vara en seriös debattartikel skulle den behöva mer faktabaserade källor och djupare analys, men som satir fungerar den utmärkt för att skapa diskussion och humor.
Sammanfattningsvis är texten en effektiv kombination av humor och politisk kritik, som med sin fredagsmys-stil och provokerande formuleringar lyckas engagera läsaren samtidigt som den belyser viktiga samhällsfrågor.
Kört Ministral-3:8b på fler av bloggens texter, och den landar alltid i att jag skriver satir, utom när det gäller Ukrainaartiklarna. Hm. Är jag satiriker? Kan jag därmed titulera mig komiker och komma undan med “hö-hö-jag-bara-skojade-när-jag-skrev-att-jag-vet-var-du-bor-hö-hö?”

Kan bjuda på en analys från Ministral-3:8b av ett inledande kapitel i Satellithjärta, som släpps i början av juli med försläpp på Riddarholmen hos Norstedts under midsommarveckan. Eftersom AI:n körs lokalt delar jag inte med mig av texten för en opublicerad roman till någon molntjänst, som dessutom inte gratis ska få tränas på mina böcker. Längre analys än ett kapitel är inte möjligt pga guldfiskminnet.
Prompten är “Analysera den här texten och ge ett svar i fyra meningar, utan att nämna några platser.“ följt av själva kapiteltexten.
“Den här texten karaktäriseras av en intensiv, sinnlig och samtidigt dystopisk atmosfär där sensualitet och våld sammanflätas på ett plötsligt och överraskande sätt. Språkligt är den fylld av kontraster – mellan varma, sinnliga beskrivningar och plötsliga, brutala inslag, som förstärker känslan av maktlöshet och förvirring hos huvudpersonen. Dialekter och kulturella referenser, som italienska, ryska och svenska, används för att skapa en känsla av identitetskris och förlorad tillhörighet, vilket understryker huvudkaraktärens isolerade och utsatta position. Berättelsen avslöjar en skräckfylld, överraskande vändning där erotik omvandlas till hot och förintelse, vilket skapar en känsla av otillräcklighet och förgänglighet.”
Oavsett, ska du absolut använda molntjänster för AI på privat (eller företags) data, använd Mistral, helst med AI på egen dator, vilket borde vara en försumbar kostnad för medelstora företag eller de som vill skydda sitt data och inte dela med sig av företagsintern information till USA.
Som sökmotor fungerar förstås Perplexity, som jag har gratis via Revolut Metal, utmärkt. Det är ändå publika uppgifter som eftersöks och man gör inga sökningar efter olämpligheter ändå. Eller ja, jag kan alltid dra författarkortet när jag söker på hur man gör anfo eller annan liknande författarresearch. Jag och många författarkollegor har rätt kul sökhistorik, som nog inte lämpar sig för att korsa gränsen in i USA …
En annan tanke med lokal egen AI är att träna den på mina romaner och se om det gå går att ställa frågor, som t ex “hur var personen X klädd i scenen Y” istället för att behöva söka på traditionellt vis. Med 256 000 tokens bör man även kunna ladda upp en hel roman (90 000 – 100 000 ord) och ställa frågor kring, vilket kanske är mer relevant, lämpligt och framför allt enkelt utan krav på träning. Men hur det fungerar i praktiken återstår att se till den dagen jag anser mig prioritera en kraftigare dator och inte ett minne som en guldfisk.
64 kommentarer
Kaere Lars, ska väl ändå vara “Bäste Broder” på en korrekt svenska.
Kan man ställa in tidsepoker i sitt AI skrivande?
Förmodligen.
Fjäskig språk i analysen bara. Går det inte att prompta ner användningen av superlativ? Vi vill ju inte att LW skall drabbas av diktatorisk hybris.
Jag promptar alltid neutralt för att inte få vinklade svar.
Utvecklare som ser fördelar med att ta hjälp av en LLM i utvecklandet (jag gör det på saker som inte är säkerhetskritiska) rekommenderas cli-miljön Mistral Vibe. Kan köras både mot egenhostade modeller (t.ex devstral-small-2) och cloud. Ingår i ett Mistral Pro-abb för €18/mån och jag har inte slagit i något tokentak hittills iaf.
Det skeppas för mycket pengar från europa till amerikanska IT-företag.
Vet nån om det är på gång för Mistral med en sökfunktion liknande Perpelexitys eller ChatGPTs? Mest den man använder som lekman.
Heter det verkligen “provokerande” och “överdrivning” numera? Eller satt AI-modellen och halvsov på bakersta bänkraden på den lektionen? Så sent som när jag gick i exil för ett par decennier sedan hette det “provocerande” och “överdrift”. Det är ok när människor slinter på tangenterna eller är ordblinda, men av en strömslukande AI förväntar i vart fall jag mig mer.
En 8b-modell. Den har brister.
“strömslukande AI”
När du kör en AI-modell lokalt drar den inte mer ström än när du spelar ett spel på datorn.
Det är rätt effektivt i molnet också i och med att man kan bunta ihop en massa förfrågningar och på så sätt spara minnesbandbredd.
Jag vill också göra ett slag för Protons egen AI: Lumo. Inte kollat upp den i sig, men följer den Protons övriga etos är den ett gott alternativ. Den framställs som integritetsskyddande. Använder den själv. Och den har internet-sök-alternativ!
Nu har jag skytt ai som pesten av anlednigar, hallucinationer och ovan nämnt främst så jag har väldigt lite koll så..
Protons Lumo, hur står den sig i förhållande till alla andra?
Har tillgång till den, men har inte rört den, än…
Och där har vi kvitto på långsamskrivande telefonanvändare. Se inlägg om Lumo ovan mitt..
Har kört mistrals le chat på telefonen länge nu istället för chatgpt just pga integritet.
Kör endast den så jag kan inte jämföra men tycker det funkar utmärkt.
Den tolkning “vi” har gjort av ovanstående innebär att USA har möjlighet att efterfråga allt om icke USA medborgare, de ska vara undantagna. Det ska också vara möjligt för vilken rättvårdande myndighetsutövare inom USA att hämta dessa uppgifter, till exempel, lokalt sheriffkontor.
Referens för den som vill plåga sig… https://www.congress.gov/crs-product/R48592
Föreskriften heter FISA 702.
Då är det praktiskt att man låter britterna få tillgång till samma data. Jänkarna skickar info om britterna till England och vice versa
Det behövs inte från USA s sida, FISA 702 ger tillgång till allt som är åtkomligt från USA… Alla molnleverantörer, sociala medier och så vidare.
Det vill säga, även datacenter i europa eller i andra världsdelar. Att det står i ett avtal att “datat” befinner sig här eller där betyder inte så mycket. Galvanisk avskillnad från USA är minsta hygienåtgärd.
Google Translate och ryske agenten är bevis nog – konversationerna skedde i Europa.
Tänker även på andra saker folk “ger” till AI. Som trenden att “Gör en karikatyrbild på mg baserat på vad du vet om mig” och så laddar man upp en bild.
Inte bara laddar man upp en bild, en massa information om dig delar du med dig av i bilden som publiceras på sociala medier.
Lite cybersäkerhetstänk behöver folk ha.
Schweiziska Protons Lumo är troligen ok med.
Testade den men det kanske var något år sedan, och den stod sig inte då. Men modellerna utvecklas fort.
Lumo ska köra Mistral Nemo, Mistral Small 3, NVidia Openhands 32B för kod och programmering och Olmo 2 32b, men på egna servrar alltså.
Givet hur bra Mistral är idag så tror jag nog Proton Lumo idag kan vara bättre.
Nackdelar är knowledge cut-off 2024 tydligen.
Jag har utgått ifrån i åtminstone 15 år att allt man gör genom Google, Facebook, Microsoft etc ges vidare till någon tredje part, ser ingen anledning att det samma inte skulle gälla AI-tjänster.
Såg det här nyligen också, LinkedIn scannar dina filer och program och säljer/ger informationen vidare till amerikansk-israeliska företag
https://browsergate.eu/
“Every time any of LinkedIn’s one billion users visits linkedin.com, hidden code searches their computer for installed software, collects the results, and transmits them to LinkedIn’s servers and to third-party companies including an American-Israeli cybersecurity firm.”
” LinkedIn’s scan reveals the religious beliefs, political opinions, disabilities, and job search activity of identified individuals. LinkedIn scans for extensions that identify practicing Muslims, extensions that reveal political orientation, extensions built for neurodivergent users, and 509 job search tools that expose who is secretly looking for work on the very platform where their current employer can see their profile.
Under EU law, this category of data is not regulated. It is prohibited. LinkedIn has no consent, no disclosure, and no legal basis. Its privacy policy does not mention any of this.”
“LinkedIn loads an invisible tracking element from HUMAN Security (formerly PerimeterX), an American-Israeli cybersecurity firm, zero pixels wide, hidden off-screen, that sets cookies on your browser without your knowledge. A separate fingerprinting script runs from LinkedIn’s own servers. A third script from Google executes silently on every page load. All of it encrypted. None of it disclosed.”
Tur att jag inte använder LinkedIn. Dessutom går det antagligen inte på min 2012 MBP med i5-3210 och 16GB minne. Eftersom jag är praktiserande efterbliven vill jag inte att någon molntjänst skall sälja denna information till mitt försäkringsbolag så jag för högre premie på Aygon. Jag har just kommit över chocken att månadspremien höjts från 130 kr till 170.
Men det här gör bara att min avsmak för internet, AI, och mycket annat förstärks. Det var bättre förr när snuten inte kunde avlyssna. Kommer någon ihåg Usenet News på VT100?
”Filer och program” är lite att ta i. Enligt den där sidan verkar det vara browser extensions. Inte bra givetvis, men låååångt ifrån nån heltäckande skanning.
LinkedIn är väl integrerat nu in i Windows 11 och Microsoft 365.
Många av oss gamla datornördar som får något nostalgiskt i blicken av tanken på en hemmaserver i klädkammaren (på den tiden man inte hade blixtsnabbt internet) anar morgonluft…!
Fast nu är det inte travar av diskar för lagring man i första hand behöver i hemmaservern utan beräkningskapacitet och gott om RAM verkar det som.
På sent 80-tal körde de riktigt hardcore på gamla PDP-11 i källaren som man då kunde få i princip gratis. Bara för att man kunde.
På något sätt behövde utrymmet värmas upp, ändå.
och ett stöddigt grafikkort med massa minne, har i smyg installerat en docker på sonens gaming-rigg i väntan på något annat som rullar AI med lite pondus här hemma…
I Teams finns det utmärkta AI progarmmet Facilitator som skriver ihop stolpar efter avslutat möte.
Då slipper ju eventuella spioner lyssna på allt struntprat och bara få med det väsentliga med en gång.
Herregud.. vi kommer att få vad vi förtjänar förr eller senare antar jag
Jobbar du seriöst med utveckling så är inte lokalt hostade miljöer ett alternativ, de är helt enkelt för långsamma. Möjligt att de funkar för triviala högstadie-use cases som att förbättra/analysera/översätta texter.
För myndigheter med höga säkerhetskrav är gov cloud eller lokala lösningar ofta ett nödvändigt alternativ.
Ja e för gammal fattar ingenting om sånt här
Det är i grunden enkelt: Fram till 1970-talet var datavärlden centraliserad. Folk körde sina program via terminaler (eller hålkortsläsare!) på stordatorer, som tillverkades av IBM och ett fåtal andra storföretag (Data General, Sperry, och vad de nu hette).
Så från mitten av sjuttiotalet kom PC-revolutionen — “nu kan var och en ha sin egen dator på skrivbordet!”, och slog igenom på åttiotalet. De stora centrala aktörerna tappade makt till en mängd andra, mindre, företag: Compaq, Apple, Microsoft… (IBM hakade på rätt tidigt, och höll sig därmed länge relevant även på den sidan.)
Sedan dess har många av de där små företagen vuxit sig stora (och andra kommit till: Google, Amazon…), och har börjat jobba för en återgång till den gamla centraliserade världen (fast nu med dem själva, inte IBM, som spindeln i nätet): Om du inte “äger” din egen dator längre, utan är (görs) beroende av allehanda prenumerationstjänster, så har de företag vars tjänster du prenumererar på makt över dig och kan mjölka dig på pengr mer effektivt än om du bara med flera års mellanrum gör ett engångsköp av hårdvara från ett företag och mjukvara från ett annat (eller samma, eller flera andra).
Det började med “moln”-tjänster rent allmänt (först bara datalagring, sedan programvara som Webbservrar och databaser; Amazon AWS, MS Azure, Google Cloud etc, etc), och nu är det “AI” (d.v.s. LLM; förvuxen AutoCorrect), men målet är sedan rätt länge ett och det samma för em allihop: Din “PC” ska så långt möjligt bli en terminal igen. Det enda de slåss om är vems “ekosystem” den ska bli en terminal till.
Tack för en nostalgiframkallande utflykt till något jag var med om ….
Hmjnoo, tack, bra att kommentaren gjorde någon glad… ;-/ Fast mest hade jag hoppats att någon (gärna flera!) skulle ta till sig den som en viktig ögonöppnare och varning.
Skulle kanske ha petat in en stycke där i mitten om hur den där “revolutionen” var bra inte bara för nya mindre företag i databranschen, utan framför allt för användarna: Det var deras — vår! — frihet som då ökade exponentiellt, och nu håller på att hägnas in igen. 🙁
En annan mer mänsklig aspekt av AI är ju att människor slutar tänka och lära sig saker.
Jag hade en diskussion med en lös bekant kring huruvida människor kan vara onda eller inte. Fick då en lång argumentation som verkade vara ett citat ur en artikel eller en transkribering av ett tal/podd/intervju.
Men tyckte den var misstänkt AI genererad.
Så jag frågade AI…..Och fick till svar att texten förmodligen var just det, de är i vart fall bra på att känna igen sina egna och sina likars alster…
Sen frågade jag min bekant om det var så, och visst. Hen hade en egen teori som hen bad sin AI ta fram en argumentation för och koppla till forskning.
Poängen är, att vilken idiot som helst verkar kunna snickra ihop en teori, be nån AI ta fram en argumentation med kopplingar till forskning och vips har man något som låter väldigt trovärdigt men som i verkligheten är ett läckande såll. AI är ju tjänstvillig och vill vara till lags, det går snabbt att få svar….
Och vår stadsminister använder AI som ”second opinion..” Bara det borde diskvalificera honom helt, och kanske också förklarar varför Tidelaget kör över lagrådet hela tiden. De har ju bett chat GPT om en second opinion som tyckte något annat än lagrådet…..
Lite som att låta efterblivna använda kvantfysik. Man måste förstå verktyget man använder. Blir ju omöjligt att ta något seriöst om allting är AI-genererat.
Som ambulerande teknikkonsult får jag allt för ofta höra hur ändå rätt välutbildade ingenjörer utan tvekan skickar in företagshemligheter i Copy-loten eller den publika Chat gptn. Själv har jag gått tillbaks till papper och penna och gömmer anteckningarna under sätet i C1:an. 🤔
Tävling med VVV om vem som har minst bil? 😀
.. slutar tänka och lära sig saker.., det är väl precis det som är meningen ?
Jepp. Okunnig boskap är lättare att valla dit man vill än kunnig.
Jag skrev ihop ett pythonscript på jobbet för en tillfällig fix och lät en lokal AI hjälpa mig med att författa lite multiprocess-magi i scriptet. Scriptet gjorde sitt jobb (efter lite filande från min sida) och det var väl bra i sig. Tyvärr när jag sedan läste koden i scriptet insåg jag att det var det script jag författat som jag förstod allra minst varför det fungerade som det gjorde!
Jag kanske kan bli snabbare på att kränga ur mig kod som gör saker om jag använder AI, men jag går miste om processen att snickra ihop beståndsdelarna och därmed går jag miste om träning och övning som leder till att jag förstår varför koden ser ut som den gör. Men det kanske är jag som använt AI för lite för att förstå hur jag skall skriva begriplig kod.
AI kan vara bra på att vara uppdaterade med nyheter i programmeringsspråk/miljöer – som att “det här är inte nödvändigt” om brister byggts bort i nyare versioner.
Det kan vara nyttigt att ibland ladda upp script för kodgranskning till AI av den anledningen.
Är det inte ett amerikanskt bolag som driftar bank-id? Intressant informationsinhämtning där, om var varenda svensk befinner sig och vilka tjänster de använder och vilka transaktioner de gör.
Mistral? Bli kund hos svenska https://berget.ai/ istället så försvinner alla dessa risker! Där finns massor av modeller. Ingen data lämnar Sverige och GDPR uppfylls.
Tack bloggarn för en bra artikel och allihop för bra kommentarer!
Jag har så att säga inte kastat mig över AI även om jag har testat det lite grand. Grovjobbet som IT-konsult sker, på grund av bra anledningar, fortfarande med egen och kollegors tankekraft.
Dock behöver jag bekanta mig med hur AI fungerar (och inte fungerar) som hjälpmedel när man på allvar försöker använda sig av det.s
Det där med att AI-tjänster i molnet stjäl ens intellektuella egendom vid användning har varit ett av skälen till att jag inte kastat mig över konceptet. Det är dock intressant att få något hum om vad som händer om man försöker köra en egen hårdvara med en egen privat AI-modell som inte diverse broligarker har sina långa fingrar i. Jag skriver detta på en snart fyra år gammal laptop med Ubuntu och ja, jag skulle kunna köra en AI på den (kanske värt besväret, kanske inte) men jag misstänker att maskinen skulle gå att steka ägg på under tiden.
Köpa ny fläskig hårdvara för att köra bra modeller på? Det kan bli ett alternativ så småningom, men då behöver jag nog hinna sitta med den också och så ser inte livet ut just nu. (Men det kan ju ändras…)
Men jag tycker att det bloggarn gjort med Mistral m.m. är en bra utgångspunkt för att börja lära känna AI. Vet man inte riktigt var man skall börja kan man spara mycket tid och velig beslutsångest genom att få just en sådan utgångspunkt.
Så tack ännu en gång.
Disclaimer: denna text är inte skriven med hjälp av AI. 😉
Varför bryr du dig om AI när du använder proton mail som hjälpt FBI att av-anonymisera konton kopplade till proteströrelser i USA?
Schweiz, där proton mail är baserat, är inte en del av EU. Schweiz skyddar dig bara om du har stålar och är korrupt = värd något.
Om du är gratis användare, använder anonym e‑post (t.ex. Proton Mail utan koppling till ditt namn och betalningar), undviker att logga in med riktiga identiteter online och kör t.ex. en privat surfmiljö (Tor eller säker browser) så blir du mycket svårare att koppla till din riktiga person. Men 100% säkert i alla lägen är inte möjligt.
Allt av absolut högsta prioritet sparar man ju inte på nätet över huvud taget. Det absolut mest “hemliga” finns inte ens på papper; bara i mitt huvud.
Tydligen så accepterar Proton kontanter (i CHF, USD eller EUR) som skickas per post till deras adress i Genève. Man anger endast användarnamn. Det torde vara det säkraste sättet om man är en betalande användare. Kanske lite överdrivet men …
Fast protonmail är ju väldigt mycket bättre än alternativen. Det låter på dig som att tvärtom är så att proton är problemet och inte de stora techföretagen som google. Proton samlar ju inte automatiskt in information eller delar med sig på samma sätta som exempelvis google eller microsoft.
Alla företag, också Proton, måste ju följa lagar och det domstolarna har bestämt och Proton lämnade ju inte ut data från mejlen utan enbart kreditkorts information. Hade det varit gmail eller outlook hade FBI fått tillgång till alla mejl och allting ch utan att ens behöva gå till en domstol förmodligen.
Bryr man sig om privacy så är ju Proton överlägsen det bästa (tutamail har jag hört ska vara bra också), eller vilket alternativ anser du vara så mycket bättre i så fall? Låter på dig som att Proton är ungefär like illa som google trots att majoriteten som bryr sig om privacy på nätet använder protonmail.
Du är ett utmärkt exempel på en TOTAL feltolkning av det jag skriver. Hur är det med läsförståelsen? Mycket illa skulle jag säga. Jag har själv Proton och bedömer det som ett säkert alternativ. Och Google, Gmail då? Behöver jag säga mer? Ja, tydligen. Ett riktigt uselt alternativ.
Nu lärde du mig nyss hur galet en skrift kan tolkas.
Som utvecklare kan jag tyvärr konstatera att OpenAI Codex och Anthropic Claude Code ligger långt före Mistral Code, så det är ju det med. Men det finns ju sätt att köra de här systemen så att de inte har tillgång till vare sig övriga filer på din dator eller ditt lokala nätverk: du startar kodassistenten i en sandlåda (säkrad och nedlåst container/vm), delar explicit en projektkatalog med sandlådan och låter den jobba där. Ändringarna den gör i dina kodfiler kan du sedan granska och välja att acceptera om du vill.
Gillar ämnet och har börjat fundera på hur man kan få bort sina data (och pengar) från USA. Mailen känns som en uppenbar start och dessutom någorlunda enkelt. Detta med AI ska provas, även om jag är skeptisk till att Mistral är lika bra helt enkelt. Kanske är värt det. En större tröskel verkar vara iCloud . Tar gärna emot tips på konkreta lösningar där. Har enorma mängder bilder där, och efter mailen är det nog nästa grej jag skulle vilja ha bort. Tycker det är märkligt att EU tillåter inlåsningen till ICloud. iOS frågar vilken webbläsare jag vill använda. Den borde också behöva fråga vilken molntjänst jag vill använda eller var jag vill spara mina data.
Jag har varit lat och mina bilder på Android-telefonen sparas fortfarande i Google. Jag gillar inte komprimerad kvalitet på mobilkamerabilder, särskilt inte om man vill förstora dessa till årskalendrar i A4-format.
Jag nödrensar en gång i månaden, främst genom att kasta en massa mejl och foton som inte har någon historisk betydelse (typ: fotogafera utrymmen du inte kan sticka in ditt huvud i).
Så jag tar tacksamt emot samma tips som jag säkert fick för någon månad sedan, Google ska inte få en sekin…
I mitt fall har jag en bättre hälft som står för ett ”signifikant inflöde” av bilder, för att vara diplomatisk. Någon återkommande rensning är det inte tal om. Det är galna mängder bilder, vilket gör det svårare att flytta över till en annan tjänst antar jag. Bara att få ner det från iCloud skulle ta lååång tid.
Helst skulle jag förstås lagra dem själv, såsom på en NAS. Men man vill ändå ha fjärråtkomst och då är det alltid säkerhetsaspekter. Sedan tvivlar jag på att en sådan lösning når ens nära iClouds WAF.
Här finns mycket saker att ta tag i. Tyvärr är jag som många alldeles för beroende av tjänster från amerikanska leverantörer. Jag kör däremot en hel del lokala modeller som den nörd jag är. Med 32gb ram och 16gb GDDR7 på ett Blackwell grafikkort så uppleever jag att det fungerar nästan lika bra som AI i molnet.
Däremot så har jag en tid funderat på att försöka ta steget till Proton för hela familjen och över tid försöka fasa ut Google. Samtidigt så är Google himla smidigt för oath och annat men det betyder ju inte att man behöver sponsra de med alla sina privata filer och mail.
De här bitarna var faktiskt på sätt och vis en positiv överraskning:
“Befordringar baserade på ras och kön: Texten anspelar på att Trump-administrationen (hypotetiskt i 2026) skulle ha sparkat en arméchef för att denne vägrat ta bort kvinnor och icke-vita från befordringslistor.”
“Begränsad djupanalys – Det saknas faktabaserade argument för att stödja påståenden om “Trumpregimen 2026”.”
Jepp jepp, om modellen som du säger är några månader gammal och alltså känner igen saker ur ett perspektiv från ungefär årsskiftet, så är det ju helt rimligt att se dina referenser till grejer från de senaste veckorna som hypotetiska “framtida” scenarion.
Orden “överdrivning” och “[p]rovokerande”:
Håller med FolkeDK (Hm, jag tror jag kan gissa var han är “i exil”), det där var överraskande; jag skulle använda (“det heter ju”) provocerande och överdrift(“!”). (Citationstecken i parenteserna för att jag parodierar mig själv som petimäter… Jo, det finns gott om material att parodiera.)
Antar att jag som (bl. a. språk-)nörd och allmänt detaljfixerad typ kan vara någonstans “på spektrumet”, lite typ OCD, så jag stör mig antagligen mer än de flesta på sådant där; det sänker tilltron till hela grejen troligen mer för mig än majoriteten.
Men nej, på det hela taget fortsätter jag nog, även med kunskap om dessa mina biases, att identifiera mig med Dr Dengroth*: “Jag är skeptisk…”
___
*: Obskyr populärkulturell referens.
Tips till författardjäveln är väl den nya MacMini med M4-chippet. startar på 7995, men för 20′ så får man väldigt mycket AI-muskler. Låt den stå hemma på kammaren med rätt saker exponerat till det du bär med dig så har man all AI-kraft man behöver. Jag gör “samma – lika” fast på grabbens ganska dyra gaming-GPU.
Självhostat FTW!
Visst, roligt med självhostat och Mac är mycket prisvärd, men tyvärr kommer man med den konfigurationen inte i närheten av vad som erbjuds i molnet av Claude Code.
Lokala modeller fungerar till en viss gräns. Kör just nu med Gemma 4 på M2 Macbooken och den fungerar bra för enklare grejer. Brukar regelbundet byta ut modellen till det senaste som släppts så länge den har MoE (för långsamt på Mx annars). Tyvärr ligger Mistralerna ständigt efter de senaste öppna-vikter modellerna från kineserna och amerikanerna.
OK, gav artikellänken till Gemma4 via OpenWebUI kopplet (inte det bästa men lättimplementerat): “Texten är ett blogginlägg från webbplatsen *Cornucopia*, skrivet av Lars Wilderäng och publicerat den 3 april 2026. Inlägget är skrivet i en satirisk och politisk ton.
Huvudtemat i artikeln är en satirisk granskning av krigsminister Pete Hegseths utseende och hur detta fungerar som en politisk identitet. Författaren använder begrepp som “manup” (manligt smink) och den så kallade “Angry for America-pannan” för att skämta om hur en specifik maskulin estetik används som varumärke inom den politiska eliten. Genom att jämföra Hegseth med andra politiska figurer som Trump och Vance, belyser texten hur visuell framtoning och en specifik sorts maskulinitet blir symboler för en politisk rörelse.
Bakom den ytliga satiren om smink och utseende finns en djupare kritik av förändringar inom det amerikanska militära ledarskapet. Författaren anklagar Hegseth för att ha påverkat befordringsprocesser inom armén genom att ta bort kvinnor och icke-vita officerare från listor där de tidigare hade haft förtjänstfulla meriter. Texten utforskar spänningen mellan professionell meriteringsbaserad kompetens och politisk lojalitet, och antyder att identitet i Trump-regimen har ersatt yrkesmässig kvalificering.
Kommentarsfältet under artikeln reflekterar en djupgående och polariserad debatt kring dessa teman. Läsarna diskuterar allt från de etiska konsekvenserna av att ersätta kompetens mot lojalitet till de geopolitiska riskerna med en förändrad militär ledning. Diskussionen rör sig mellan sociologiska observationer om amerikansk kultur och allvarliga varningar om auktoritära tendenser, där vissa läsare drar historiska paralleller för att illustrera faran i att prioritera gruppidentitet framför demokratiska och professionella normer.
Sammanfattningsvis fungerar texten som en politisk kommentar som använder satir för att kritisera systemiska förändringar i institutionellt ledarskap. Genom att fokusera på den ytliga estetiken försöker författaren blottlägga en underliggande kritik mot hur makt utövas och hur politisk identitet prioriteras högre än traditionell meritokrati.”