KPI- och den ränteeliminerade KPIF-inflationen förblir stabilt runt Riksbankens gamla tvåprocentmål. I dagens siffror steg KPI-inflationen något, men kan i stort sett ses som brus runt 2%.
 |
| Den svenska KPI-inflationen från 1999 till idag. |
KPI och KPIF skiljer sig numera minimalt av den enkla anledningen att räntan ligger still, så Riksbankens ändring från KPI till KPIF spelar för stunden inte så stor roll. Inte heller spelar ändringen till ett målintervall om 1 – 3% istället för benhårda 2.0% någon större roll i dagsläget heller.
Sedan återställandet av KPI till 2.0% tidigare i år har egentligen inget hänt och vi upplever en mycket ovanlig period där KPI faktiskt ligger ungefär där Riksbanken godtyckligt har bestämt att urholkningen av kronans värde ska ligga.
Det kommer naturligtvis inte vara för evigt.
Däremot kan man konstatera att vi har rejält negativa realräntor vid dagens ränteläge. En extrem räntedopning av svensk ekonomi under en högkonjunktur – nivåer av räntedopning som vi bara borde uppleva under den värsta recession, men numera en förutsättning för att svensk ekonomi alls ska snurra.
17 kommentarer
Nu stiger oljepriset. Om motståndet vid 65 dollar bryts påverkas allt.
Långt kvar till 65 usd dock. 61.5-62 motståndet lär hålla.
Brent handlar väl till 65 just nu
Brent är redan över 65 och jag antar att det är det Bo menar, WTI är runt 58 vilket även det är högsta läget sedan 2015. Men självklart så kommer en stabilisering eller tom ökning av råoljepriserna att leda till uppgångar i världsinflationen. Nu har det varit så kort period med dessa priser men ge ett halvår till ett år så kommer de ökade kostnaderna att ha hunnit ut i prisläget
Tror fracking lägger ett ganska effektivt långsiktigt tak på runt 60-70 dollar. Tänk på att detta inte bara är ett usa-fenomen utan det finns goda förutsättningar på väldigt många ställen globalt.
Om du har stora lån, jobbar och får inflationen omsatt i löneökning (vilket de allra flesta får), är det bara att gratulera till den inflationsorsakade amorteringen på 20 000 kr per miljon och år. Betydligt mer (dubbelt så mycket) än den 1% extra som krävs i de nya amorteringskraven.
Så är det (givet att det du lånat till stiger i pris i takt med inflationen, vilket borde vara fallet för tex bostadsfastigheter över en lång tidsperiod).
Njae, värdet på lånet är orelaterat till objektets värde. Det är inte så att lånet blir mindre bara för att objektet ökar i värde. Värdet på lånet är beroende av värderingen av valutan, och hur den relaterar till låntagarens betalningsförmåga.
Eventuellt överskott vid försäljning när lånen är betalda beror förstås på objektets värde, men där finns som bekant ingen hård koppling till inflation. Objektets värdering kan variera ganska mycket i förhållande till inflationen.
Men visst kan löneökningar också variera mycket i förhållande till inflationen. På svensk arbetsmarknad har dock inflationen varit ett golv när löneökningar ska beslutas. Det är den delen av löneökningar jag menar.
Jag skulle säga att lån i en valuta som tappar värde blir mindre (i köpkraft räknat) allt eftersom tiden går.
Har man använt lånepengarna för att köpa något som långsiktigt håller sitt värde så kan man se det som att inflationen gör lånet mindre och mindre betydelsefullt.
Min poäng är att kostnaden för räntorna påverkas inte av värdet på objektet. Det är räntorna som avgör hur betungande lånet är för stunden.
Man kanske skulle kalla det börda istf värde. Bostaden har ett värde medan lånet är en börda. Bördan skall ställas i relation till bland annat ens betalförmåga. Det är därför det är relevant att se till löneökningar snarare än inflation (utan löneökningar så arbetar inflationen MOT den skuldsatte).
Så kan man se det. Ja, utan löneökningar blir lånet lika betungande i hushållsbudgeten år tio som år ett, och utan löneökningar är det svårt att se priserna stiga.
Mer sannolikt är dock att vi har inflation och löneökningar trots allt, och att därför räntebetalningarna _och_ belåningsgraden är lägre tio år fram i tiden. Det är precis efter att lånet tagits som bördan normalt sett är som störst.
Planekonomerna på Riksbanken gör lite som de vill.
Ser vi tillbaka historiskt så har räntenivån varit betydligt högre vid de här KPI-ökningsnivåerna. Budgeten för 2018 kommer elda på ekonomin mer. Arbetslösheten kan se hög ut (6,9%), men sysselsättningsgraden för inrikesfödda är nu som på konjunkturtoppen 2007-2008 och det kommer ta tid att utbilda utrikesfödda, så det är svårt för dem att dämpa efterfrågan på arbetskraft.
Ser vi på penningmängdsökningen, det som verkligen spelar någon roll, så ökar den ganska mycket. Inte extremt som vid 2000 och 2007-2008 än, men klart över snittet. De låga räntorna gör inte saken bättre.
Säg att KPI skulle öka till 3-4%. Då måste Riksbanken höja räntan rejält, om de nu ska följa sina egna regler. 2008, några dagar innan Lehman gick kaputt, så höjde Riksbanken reporäntan till 4,75% med motivering att KPI ökade så mycket. 3 månader senare hade sänkt den till 0,25%.
Så kan det bli planekonomer ska styra priser i en ekonomi.
Det var oljepriserna som knäckte konjunkturen och därmed subprime-bubblan 2008. Beredskapen den här gången är bättre. Regeringen kommer att sätta in motåtgärder mycket tidigare om en liknande fastighetskrasch i Sverige skulle riskera uppstå idag.
Jo visst, för några år sedan minst 😉
Bo T. Jag hoppas du är ironisk.
Skatt är Stöld: Du hoppas att regeringen inte kommer sätta in motåtgärder? Vilken regering är det vi pratar om förresten?