Börserna i de asiatiska tidszonerna stiger under onsdagsmorgonen. Den svenska kronan stärks på den stigande börsen som får pengar att gå tillbaka till Sverige. Handelsbanken spår att bostadspriserna kommer stiga med 6% nästa år samt 2027 tack vare högre inkomster, de lägre räntorna och Tidölagets nya bolånefest.
Stockholmsbörsen steg igår med +1.12% för OMXS30 och +1.14% för OMXSPI. Detta i sin tur stärkte kronan när flödet av pengar återvände till Sverige och euron bacakde till 10:96 SEK medan dollarn nu är tillbaka på 9:47 SEK efter drygt en veckas lite starkare dollar. Guldpriset hittas på 1 248:- SEK per gram, men pressas av den starkare kronan.
I USA steg S&P-500 med +0.21% medan Nasdaq 100 gackade -0.31%, kanske pga pratet om AI-bubbla. Sämst gick mycket riktigt Nvidia med -2.96%och bäst gick Spotify med +2.67% följt av AI-floppande Apples +2.16%.
Borta i de asiatisiska tidszonerna dominerar det positiva under onsdagsmorgonen. Austarlien är lite eljest med -0.22% för ASX 200, men Hang Seng är upp +0.58%, KOSPI +1.02%, Nikkei 225 +0.36% och Straits Times +0.39%.
Handelsbanken är rejält positiva till bostadspriserna och fastighetsaktier i sin nya Fastighetsrapporten publicerad under morgonen. Bostadspriserna väntas stiga 5% – 6% generellt både 2026 och 2027, trots väntade högre kostnader för bostadsrättsföreningar i form av underhåll och uppvärmning.
Drivande i prisökningarna är dels ökade nettoinkomster via högre löner och höjt jobbskatteavdrag, de sänkta räntorna och Tidölagets lånefest när amorteringskraven och de egna kapitalkraven minskas rejält. Samtidigt väntas nybyggandet fortsätta vara trögt (inte så konstigt då det verkar vara standard att en ny BRF ska sitta med lån på 15 000:- SEK per m2 och således ha rejält räntekänsliga avgifter).
Inflationsjusterat väntas disponibel inkomst öka med 3.5% under 2025 och 2.0% under 2027.
Prognosen baseras på att bolåneräntorna ligger stabilt på 2.6% nästa år, vilket är någorlunda i linje med siffrorna på aktuella snitträntor enligt Compricer nedan, t ex Danske Banks snittränta på 2.58%. Rörliga räntor dominerar och endast 5% har en återstående bindningstid på längre än två år. Handelsbanken tycker förstås att fler borde binda sig vid sin bank och skriver:
“Och sett till nya bolånetagares val av räntebindning ser denna trend ut att bestå. Blickar vi framåt talar våra prognoser för att det är något lägre kostnad att välja 3-månaders boränta jämfört med dagens nivåer på längre löptider. De längre löptiderna fungerar som en försäkring för om inflationen återigen skulle stiga och kräva räntehöjningar från Riksbanken. Mot bakgrunden av de senaste årens snabba svängningar i räntenivåer och hushållens kvarvarande inflationsoro är det slående att inte fler väljer bolån med längre löptider.”
Banken uppger att två procentenheter per år i högre bostadspriser, och därmed högre skuldsättning för unga bostadsköpare, blir resultatet av de lättade kraven på amorteringar och bolånetak. Handelsbanken väntar sig att de nya reglerna göbrjar gälla i april 2026.
Snitträntorna väntas stiga under 2027 så kanske är det så att det är nu man ska binda, givet att man ska bo kvar under bindningsperioden.
Bostadsrättsföreningarnas medlemsavgifter förväntas fortsätta stiga på grund av fjärrvärmepriser och höjda VA-taxor, men också de striktare redovisningsreglerna kommer medföra höjda kostnader. VA-taxorna väntas fortsätta öka pga det eftersatta underhållet från kommunernas sida:
“När investeringarna nu tar fart måste de därför i stor utsträckning lånefinansieras, vilket leder till att en allt större andel av VA-taxorna kommer att gå till räntebetalningar och avskrivningar. Efterkrigstidens VA-investeringar är sedan länge avskrivna, vilket har bidragit till att VA-taxorna legat på en låg nivå under flera decennier. Den ökande låneskulden bidrar också till att VA-taxorna blir mer räntekänsliga vilket riskerar att leda till ökad volatilitet i taxorna framöver.”
Banken konstaterar likt bloggen att Tidölagets lånefest med höjt bolånetak från 85% till 90% kommer höja priserna och inte ökar ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaderna i våra storstäder. Man behöver fortfarande ha en inkomst på 40 000:- SEK för att köpa en bostad med 90% belåning, vilket är över medianlönen för svenska folket.
Så ska man summera blir det dyrare att bo i bostadsrätt med höjda avgifter och framöver återigen stigande räntor, men på pappret har man iaf blivit rikare när bostadspriserna väntas stiga 6% om året de närmaste två åren, hur man nu har glädje av det? Kan man betala de höjda kostnaderna med hjälp av den högre värderingen av lägenheten? Äta Boolis gratisvärdering?
Om vi räknar med 5.5% om året 2026 och 2027 blir alltså bostadspriserna 1.055^2=11.3% högre år 2028 än idag. Ungefär där bör för övrigt lågkonjunkturen vara tillbaka.
98 kommentarer
Kommunernas underhållsskuld vad gäller bl a VA är en tickande bomb. Det är ett samhällsproblem och inte längre något som kan isoleras till en mindre gruppering kommuner. Min kommun har “chockhöjt” VA-taxan men det är inte så konstigt, allt börjar ju falla isär och man måste hantera decennier av negligerat underhåll nu-nu-nu.
“Vi måste bli fler” sade alla kommuner. Sedan “oops, VA räcker inte till” och är dessutom i skräpskick.
Fler som delar på underhållskakan är dock inte dåligt.
Svårast borde det i varje fall vara för glesbygdskommuner med sjunkande befolkning, och VA-system från 50-60-talet när man var dubbelt så många. Trekammarbrunnar i villakvarter samt dagvattendiken istället för trottoarer nästa utvecklingssteg?
Nej. Kostnader för VA, skola, omsorg, barnomsorg osv ökar linjärt med befolkningen. Finns inga som helst stordriftsfördelar och anledning att öka antalet invånare i en kommun.
Det är inte riktigt sant när det gäller VA. Investeringskostnader ökar inte linjärt med befolkningsutveckling utan det blir tröskeleffekter där verk blir mindre kostsamma per individ tills man blir så många att man måste bygga ut och då blir det ett hopp uppåt. Det skiljer också enormt mellan hur många meter ledning per invånre som kommuner har. Och det är klart att det är billigare att drifta och underhålla 10 meter ledning per person jämfört med 30.
Rören och allt slits snabbare med högre förbrukning, så nej.
Jag ska exemplifiera med det som morsan en gång sa när hon utredde utjämningssystemet på 90-talet:
Sundbybergs kommun har ett vattenverk.
Pajala kommun har 26 st.
Nu det verkligt intressanta: Dessa 26 verk är exakt lika många idag som 1995 men då var det 40% fler invånare som skulle dela på kakan. Det är först när hela byar ödeläggs som vattenverken kan läggas ner, tills det sker ökar kostnaderna per invånare, och vice versa.
Sundbybergs kommun har å andra sidan ökat sin folkmängd med ca 80% under samma period, fortfarande utan att behöva bygga några fler verk.
Jag måste instämma om att meter/person spelar roll för kostanden. Att ansluta ett flerbostadshusområde som ligger nära befintlig infrastruktur kräver betydlig mindre markarbeten än ett nytt glest villaområde, vilket gör det billigare. Detsamma gäller förstås även för tex gator och vägar. Om det nybyggda huset kräver att kommunen ökar kapaciteten och bygger nya verk så blir det ett rejält trappsteg kostnadsmässigt. Se tex Stockholm som ligger och framförallt har legat relativt lågt prismässigt för VA men som nu behöver öka kapaciteten på både reningsverk och vattenverk. Det handlar om flera tiotals miljarder i investeringar. Till del handlar det förstås för att ersätta uttjänta delar i systemet, ökade miljökrav mm men till del handlar det om att befolkningen ökat så att existerande system blivit underdimensionerade.
Tigerman
Om sumpan fortfarande kan köra på samma verk. Lär det varit rejält överdimensionerat från början?
Mig veterligen har Sumpan inget verk alls. De köper dricksvatten från det kommungemensamma vattenbolaget i de norra förorterna (där de ingår som ägare) och de köper avloppstjänster från Stockholms stads vattenbolag.
Åh, det är till och med så många som 700 000 som får sitt vatten från ett och samma verk:
https://www.norrvatten.se/dricksvatten/dricksvattenproduktion/
I exemplet Pajala är det ca 225 personer per verk, alltså en faktor 3000x lägre. Jag kollade inte alla olika avgifter men den rörliga är ca 3x högre än för Sundbyberg.
Helt apropå, känns inte helt bombsäkert att så många är beroende av samma vattenverk.
Tigerman Jag ska inte för mycket säga så har jag inget sagt, men jag kan säga att det finns sammankopplingar mellan de olika näten och de kan vid behov köpa vatten av varandra. Det finns därtill mer redundans i systemen.
“Rören ligger ju där de ligger och har de funkat i 100 år så lär de funka i 100 år till”.
famous last words…
Mölndals kommun växer med nya stadsdelar och gräver i leran längs Mölndalsån för utbyggnad av VA-ledning från Kallebäck. Hittar flera hundra år gamla urholkade ekstockar som del av huvudledning.
Ja, till viss del stämmer talesättet!
Samma här. Glad att jag har enskilt men mardrömmen är att bli tvångsansluten i framtiden då det nu baseras på tomtstorlek och i viss mån antal byggnader på tomten. Vilket nu närmar sig 400.000 i anslutningsavgift
Nätet till anslutna områden är dock på maxkapacitet och man kan inte ens försörja önskade nya områden som detaljplaneras utan helt nya stamledningar.
Det är som bloggaren sa att man lever på överinvesteringarna som gjordes fram till 80. Nu måste man ta tag i allt tråkigt….
Samtidigt vill kommunen växa.
Nödlösningen nu verkar vara strypa detaljplanerna som inte är nära centralorten.
Något som vi råkade ut för några år sedan. Vår kommun baserade också inkopplingsavgift efter tomtstorlek vilket jag tycker känns helknasigt. Är det någon som kan svara varifrån denna uträkningsmetod kommer ifrån? Det jävliga var att jag fick betala ytterligare en avgift när jag byggde en komplementsbostad på tomten i efterhand på ca 40000 kr, fick en smärre chock. Denna avgift fick jag betala fast kommunen inte lyfte ett finger, var jag själv som gjorde allt jobb på tomten. Det lustiga var att jag hade sluppit denna avgift om jag istället byggde en gäststuga med endast badrum och efter slutbesked monterade in ett kök. Men detta tog jag reda på först efter att bygglovet var inskickat och orkade inte göra ändringar.
Jag skulle nog ha större förståelse för om man baserade det på byggarea eller något liknande men detta känns också skevt. Den rörliga delen blir ju mer om jag använder mer vatten vilket i sin tur “sliter” mer på avloppet som jag förstår är inbakat i vattenförbrukningsavgiften. Styckar jag tomten så antar jag att jag måste betala en ny inkopplingsavgift för den nya tomten som styckas av? Får jag då tillbaks endel av den tidigare inkopplingsavgiften då min första tomt blir mindre?
Och dessutom har kommunerna istället för att fondera för framtida underhåll av VA-nätet tagit det som vinst, och direkt fört in eventuellt överskott i övrig budget.
Det där är rakt av FEL! VA-verksamhet får enligt lag inte gå med vinst (eller förlust). Så NEJ kommuner plockar inte pengar från VA-kollektivet till skattekolektivet. Är du nyfiken på hur det ser ut i din kommun så finns VA-verksamhetens särredovisning att tillgå.
Under vissa förutsättningar så får VA lov att fondera pengar till kommande investeringar, men eftersom tidsspannet för det är så lågt som 10 år (och det måste vara till en specifik investering) så ger det såpass lite pengar att den enda reella nyttan det gör är att avgiften kan höjas stegvis och inte behöver chockhöjas det året som en större investering aktiveras.
(och där blev jag till slut irriterad nog på okunskap att jag var tvungen att börja skriva och inte bara läsa)
Nej. Täckningsgraden är för låg i samtliga svenska kommuner. Kommunen tjänar pengar på markförsäljning och VA-bolaget går kraftig förlust på utbyggnaden för anslutningsavgifterna täcker inte kostnaden för utbyggnaden.
Så man mjölkar visst VA-verksamheten på pengar. Bara indirekt genom att bygga nytt där det är otroligt dyrt att lägga infrastruktur i marken.
Nja, håller inte riktigt med dig där. Ju dyrare småhus är i en kommun desto högre anläggningsavgift för VA har den kommunen. På det stora hela påverkar täckningsgraden på anläggningsavgifter brukningsavgifterna väldigt lite. Och den dyraste utbyggnaden av VA är sällan vid nyexploatering utan när det byggs ut i befintlig bebyggelse. Och så länge utbyggnaden till fler fastigheter inte gör att det måste byggas nya vattenverk och reningsverk så blir det även vid låg täckningsgrad så att kostnaden per individ inte blir dyrare.
Jag kan ha fel här men om du bolagiserar VA-delen så är ju inte vinst uttryckligen förbjudet, det får bara inte vara syftet. Kommun är huvudman och fastställer allmännyttiga ändamål för överskott/vinsten. Inom en kommunkoncern så är ju även koncernlån tillåtna tänker jag. Hur den juridiken ser ut i praktiken är jag inte byxad att tvärsäkert uttala mig om.
som sagt, även i multi-utility bolag så ska VA särrodovisas och får inte gå med vinst. Det ska också framgå i särredovisningen hur gemensamma kostnader inom bolaget fördelas så att VA inte betalar en opproportionelig del.
Är det inte kommuner som har blivit stämda för att de inte följer den regeln?
Ett bolags årsredovisning har en professionell revisionsberättelse och de är nog inte så pigga på några större felaktigheter, inte heller kunderna. Särredovisningen fungerar avskräckande. Skattekollektivet löser sina egna problem och om det sker några större pengaströmmar så är det till VA och inte från.
Kungälvs kommun tänkte sig för några år sedan att ta ut samma avgifter från fastighet som var anslutna direkt till kommunens VA-nät, och de som var anslutna genom samfällighet till kommunens VA-nät. De försökte förklara att det handlade om rörliga och fasta kostnader, och hitan-ditan. Förvaltningsrätten gav dem på nöten, bl.a. för att de inte hade en aning om vad den rörliga kostnaden var för vatten, och vad som var fasta kostnader.
Och vilka utför service, reparation och nyanläggningar? Bolagisera det separat så kan du ta ut pengarna den vägen. Har du då redan ganska dålig koll på vad som är vad till att börja med så…
Det blir mycket skrik för lite ull. I förhållande till kommunens pengaförbrukning ger överdebitering av VA taxan väldigt lite pengar. Särredovisning, VA lagen , lagen om offentlig upphandling och aktiebolagslagen gör det besvärligt att flytta pengarna. Jag tror att kungälv och en del andra exempel mer handlar om olika synsätt på rättvis debitering.
Till slut blir väl expropriation enda lösningen och man stänger mindre orter och folk får flytta någon annanstans. Kan ju vara politiskt känsligt men ingen kommun har i slutändan råd med alltför låg befolkningstäthet.
“Kan man betala de höjda kostnaderna med hjälp av den högre värderingen av lägenheten?”
Ja det kan man väl säga. En högre värderad bostad, med samma storlek på lånet du har brukar ju kunna ge förmånligare låneupplägg. Och ett förmånligare låneupplägg ger dig mer pengar över till annat.
Värderingen av lägenheten får bara ändras var femte år, så tar du i och lånar och köper du ett renoveringsobjekt för säg 5 miljoner, renoverar för 1 miljon dag 1 så den sedan är “värd” 8 miljoner, har du fortfarande bara de initiala 5 miljonerna i värdering hos banken och därmed hög belåningsgrad i fem år med allt vad det innebär.
Säger inte man skall få värdera upp en gång i månaden i en skenande marknad, men en genuin renovering med nytt badrum och kök och andra signifikanta åtgärder bör ju faktiskt kunna motivera en ny värdering i förtid, men icke.
Jag sitter själv och väntar på detta. I december är det fem år sedan vi köpte huset. Vissa renoveringar och förbättringar är gjorda där de stora var kök och badrum, bägge original från 1969. I övrigt saker för att förbättra värme/el-förbrukning såsom fönster, dörrar, tilläggsisolering, ny luftvärmepump m.m.
Ska bli spännande att se hur det värderas jämfört med inköp.
Det ska ju vara ett väldigt speciellt objekt för att en renovering markant skall öka värdet. De tre sakerna som är viktigast för värdet av en bostad är: läget, läget, läget.
Och på fem år är de flesta områden faktiskt relativt plusminusnoll.
Efter rusningen och fallet.
Staten hade kunna gå in mer aktivt och rusta upp landets VA-system istället för att sänka skatter. Investeringarna i VA-systemen hade gett tillväxt, och hade dessutom hållit tillbaka inflationen när VA-taxorna inte hade behövt höjas lika mycket.
Det är kommunerna som har tabbat sig, inte staten. Det skulle ha ställts skarpare krav i lagstiftningen på kommunerna redan för 30 år sedan men de har tillåtits åderlåta budgetposter kopplade till VA för att täcka andra underskott eller göra “satsningar”. Nu har vi väl nått ett läge där det ändå skulle behövas statlig styrning utifrån ett totalförsvarsperspektiv men det är ynkligt att det har hamnat där.
Det är roligare att lägga pengar på green tech och sånt än gammal tråkig infrastuktur ju. Som man bäddar får man ligga. Kommunal kompetens är väldigt variabel. På vissa håll utmärkt, på vissa håll not so much.
I min kommun ska de nu sälja av det fasta elnätet som är kommunägt och håller ok priser. Det har ju visat sig vara jättesmart historiskt…
Vattenkostnaderna här har ökat med en enorm faktor senaste året. Vet ej exakt hur mkt men folk pratar om tusenlappar i kavrtalet. Har egen brunn, som tur är. (men det har ju andra nackdelar såklart).
I rikets andra stad köper kommunen dyr reklamplats för att få folk skall äta vegetariskt för klimatet.
Vad nu det har med kommunens kärnuppdrag att göra…
Ett av kommunens kärnuppdrag är folkhälsan.
Sen att folk inte bryr sig är en annan femma.
Vore bättre om folkhälsan hamnar på de som får betala om den inte sköts, dvs regionerna.
Jag som trodde kommunernas kärnuppdrag var att tacka nej till möten om återvandring och hissa prideflaggor utanför kommunhus?
Det är varje fall de tuffa striderna man läser om i proppellern(omskrivning av lokalblaskan, då det är samma antal blad på bägge).
@RUN DMC: Nu är inte vegetarisk kost automatiskt bättre för folkhälsan. Seglade med en vi kallade “Självmordsvegetarianen” genom sina helt vegetariska kostvaror. Chips är också rotfrukt…
Det staden lyfter som argument att det är bra för klimatet, precis som jag skrev i mitt första inlägg.
Jag behöver uppenbarligen den autocorrect som Bloggarjäveln stängt av för att skriva rätt…
Green Tech – prova hockeylag, fotbollslag, handboll och annat elände som kommuner lägger pengar på och då menar jag inte ungdomsverksamheten. Hur många daghem och äldreboenden ska Leksands kommun dra in på för att rädda det sjunkande skeppet LIF…
Hade en av Sveriges mest önskade artister hemma på en spelning för några år sen.
Det var som om han var från en annan planet, så ja, Leksingar är speciella, hahaha.
Nu hör det väl inte till ovanligheterna att kommuner går in och stöttar sina hockeylag. Både Färjestad och Brynäs får en del pengar för sin verksamhet samt stöd i form av betalda hyror för ishallarna.
Eller sticker Leksand IF ut på något vis?
Du kan inte jämföra Leksand och leksingar med något annat i Sverige.
@ psltscale – bara ett exempel Helge…
Återigen. VA har egen ekonomi som inte får blandas med kommunens skattefinansierade ekonomi. (Fel, man får stoppa in skattemedel i VA, men inte ta ut medel från VA för att betala för skattekollektivet)
Det är väl just delen att “stoppa in skattemedel” som borde ha reglerats tydligare. Likaså hur alla former av taxor och avgifter ska hanteras. En kommun har ju full rådighet att göra t ex VA-satsningar istället för satsningar på andra saker.
Och om det bolagiseras (nyfiken på riktigt)? Vårt kommunala “tekniska grejjor bolag” brukar leverera vinst på totalen i alla fall. Men då ingår allt – inklusive vindkraft i andra kommuner.
Även i det fallet särredovisas VA och har ett vinstförbud.
VA skall på ett treårsperspektiv gå +- noll och särredovisas. Skattekollektivet kan ge pengar till VA kollektivet men inte tvärtom. Det särredovisas. Teoretiskt kan visst läckage av pengar ske genom hyror och arrende men i princip oväsentligt. Spelar ingen roll om det bolagiseras. Vinst kan komma genom energi och el verksamhet.
@PolitikerMartin: Hur regleras lån mellan kommunala bolag inom koncernen? Jag är genuint nyfiken och undrar om det kan vara en mekanism att tillfälligt föra pengar från ett VA-bolag till en annan del av kommunen.
Kommunen får ta en liten borgensavgift på lånen. VA betalar antingen verklig ränta på lån upptagna för deras investeringar, kommunens genomsnittsränta eller om kommunen inte har externa lån så finns en rekomenderad ränta från SKR. VA ska också bara betala ränta på verkliga lån. Det som är fonderade medel och förutbetalda anläggningsavgifter är pengar VA lånar gratis av sina kunder.
Som JSN säger, det sker ytterst små pengaöverföringar från VA kollektivet till skattekollektivet. Kommunala koncerner är till största delen pga styrningsfördelar samt i viss mån skattemässiga. ( exempelvis kan Energi och värme “sponsa” förlustverksamheter)
@JSN: Jag tänkte framförallt på lån som går åt andra hållet, från VA till koncern. Inte från belåningsinstitut till VA eller från koncern till VA. Nu börjar jag dra saker till sin spets men om VA-verksamheten har krav på nollresultat inom en treårscykel så borde ju vinst kunna förekomma och därmed omsättas så länge det sker inom cykeln? Det finns väl reglementen som såklart styr hur ett sådant överskott ska hanteras o s v. Vinst i sig verkar ju inte uttryckligen vara förbjudet.
(Jag jobbar inte med offentlig förvaltning som ni kanske märker)
Teoretiskt sett kan man ju överdebitera VA kollektivet med exempelvis 30 miljoner och låna ut det till för låg ränta till kommunen i tre år. Men det ger inga större summor och särredovisningen hör det ganska tydligt. Finns heller inga större skäl att flytta pengar mellan kollektiven. Bättre att sköta sig och lägga energin och tiden till rotorsaker om (? ;)) det finns problem.
Rent teoretiskt om VA har fonderade medel och förutbetalda anläggningsavgfter som överskrider anläggningstillgångarna så kan dessa pengarna bli ett billigt lån för kommunen. Men eftersom VA inte får spara för att köpa utan är lånefinansierat så är det en mycket osannolik situation.
Tack för svar! Varje dag lär man sig lite till.
30 millar blir i och för sig en sjujäkla konferens för kommundirektörens ledningsgrupp.
Tack för svar. Bor i ganska välmående kommun (rent kommunekonomiskt) som byggts ut stadigt och här har det alltid grävts väldigt målmedvetet i alla fall (till bilistkollektivets stora nöje).
Min gamla industri-hemby lider däremot av regelbundna vattenproblem (köper långväga vatten av grannbyn och alla ledningar , utom för vissa villaområden, är i princip byggda samma årtionde).
Definitivt för olika förutsättningar för att blanda in staten framgångsrikt – men alla städer med rekordårs-områden skulle verkligen ha mått bra av fonderingar – det är några år när allt är avskrivet utan att den tekniska livslängden löpt ut som man kan spara i ladorna innan de stora behoven kommer ungefär samtidigt. Det borde väl gälla i princip alla fjärrvärmenät – oavsett ålder på städerna.
Ja nu står vi där vi står. Men kanske göra en överenskommelse, typ: Staten går in och täcker 50% av investeringsbehoven i VA, men då uppdaterar vi samtidigt lagstiftningen så kommuner tvingas sköta investeringar och taxehöjningar löpande framöver.
Vi har ett kommunalt självstyre och det är långsiktigt ingen bra idé att minska det. Väljarna kan utkräva ansvar från sina politiker eller via bastusamtal, Facebook etc påverka vad som prioriteras. Min erfarenhet är väl att politiker tenderar att prioritera tråkiga långsiktiga åtgärder långt högre än medborgare och folkopinioner gör. 😉 🙂
@politikermartin – Jag håller 100% med att kommunala självstyret är bra. Vill inte begränsa det. Men kan man verkligen se det som en begränsning av självstyret om man strukturerar regelverket mer? Vissa kommuner har skött det här bra, och vissa mindre bra. Vore det inte rimligt att via lagstiftning åtminstone höja lägstanivån?
Kanske, det finns goda och dåliga erfarenheter här och var i vårt avlånga land på vad som händer när staten går in med statsbidrag och/eller lagar och förordningar. Men oavsett den intressanta diskussionen så är det osannolikt att staten kommer flytta statliga miljarder till VA sektorn. Det är många som står före i den kön, tror nog annan infrastruktur och bland annat försvaret kan förbruka eventuellt lediga pengar.
Delar av det finns med i VA-beredskapsutredningen som kom för ett tag sedan. Men vad som blir verklighet av den och vilka lagförslag som kommer återstår att se. VA är inte så sexigt och brukar behandlas mest som ett onödigt ont av lagstiftningen. Med tanke på att det blev i princip ingeting av senaste utredningen som tittade på vattentjänstlagen så tror jag inte på något förään jag ser det.
😉 🙂 man brukar inte sakna kon förrän den har rymt. Tror man mest kan hoppas på att medborgare och politiker inte förhindrar en långsiktig väl fungerande verksamhet. Tror inte heller energin räcker till för några större förändringar.
Dumheter!
VA är inte en statlig angelägenhet, det är ett typexempel på vad som är kommunalt. Omvänt är utrikespolitik (hej S/V/MP i muteborg m.fl. orter) en statlig, inte kommunal angelägenhet.
Saxar följande ur ett av DNBs morgonbrev från idag: ‘ZEW-index över tyska investerares och analytikers förväntningar på ekonomin – på 6 månaders sikt – sjönk till 38,5 i november från 39,3 föregående månad – väntat var ett utfall på 40,0. ‘
Vi ska nog inte räkna med att tysk ekonomi hjälper svensk ekonomi att växa i någon större utsträckning.
Europa är och förblir i en lågkonjunktur. Inget nytt att se.
Vi ska nog inte räkna med tysk ekonomi på något sätt över tid…
Man kan räkna med Tyskland enbart som faxförsäljare.
Ser svagt ut även i US.
Aldrig någonsin har amerikaner haft så svårt med bilbetalningar som nu.
Ännu ett bevis på att AI och datahallarna inte når ut till Main Street.
Och på det temat vill jag minnas att jag för något år sedan läste att en hel del banker hade paketerat just billån i nya ABS produkter så det lovar ju gott…
På tal om den så kallade AI-bubblan (för protokollet hatar jag allt som kallas bubblor).
Tittar vi på kreditsidan ser ovanstående spekulation inte ut att stämma då kreditgivarna kräver högre ränta på AI-kopplade investeringar.
Tittar vi på aktiesidan är Boliden det bästa alternativet i OMXS30 om man tror på fortsatt stigande investeringar inom AI.
Min fondrådgivare (betalas av arbetsgivaren) fortfarande rekommenderar att investera i aktier i USA, främst teknik.
Gjorde tvärtom och prioriterar Europa, Sverige och Asien istället.
Räntefonderna har inte heller någon lysande avkastning, så det är frågan om riskaptit på kort och lång sikt.
“då det verkar vara standard att en ny BRF ska sitta med lån på 15 000:- SEK per m2”
Ombildade är ofta värre. Nybyggen har en amorteringsplan och det dyra underhållet långt in i framtiden i alla fall.
Har man otur kan de ombildade ha kvar samma lånenivå som när de ombildades för x år sen, samtidigt som ett läckande 40-tals tak ses som oförutsedd utgift och lånen ligger plötsligt över 20 000/kvm.
I ärlighetens namn kan det skilja stort inom samma kvarter. Väldigt beroende av förhandlingar vid ombildningen och förmågan att hantera drömmar om “vi behöver inte amortera eftersom 10% av lägenheterna hyrs ut. När de säljs blir vi jätte, jätte rika”
Finns ju tragiska reportage från miljonprogrammens senaste ombildningar där köpare nu sitter med ombildningar som gått ner 30% på de åren som gått sen 2017…
Vill man sälja tappar man ofta kontantinsatsen och mer därtill
Satt i en BRF-styrelse för länge sedan där vi skulle ombilda. Kom ett gäng konsulter från Sthlm och skulle hjälpa oss i processen och förhandla. Vi i BrF var gravt inkompetenta för sådana saker egentligen, men fick ett ”jättebra” pris sa konsulterna (som på den tiden iaf fick sin inkomst av att realisera ombildningar). Verkade tveksamt och vi tog också hjälp av lokala banken som sa att vi ger er absolut inga lån till den köpesumman. Vips kunde priset efter det förhandlas ner rätt många miljoner. Men vi betalade säkerligen för mycket ändå.
Många skumma affärer på den tiden och oseriösa ombildningskonsulter som åkte runt och fick provision på affärerna. Alla var okej nöjda ändå eftersom priserna steg så mycket hela tiden…men många betalade nog alldeles för mycket ändå.
I kvarteret jag tänker på satte folket i punkthusen ner klackarna och krävde stam- och takbyten (pga förekommen anledning). De har amorterat ner lånen till Ca 10 000:-/M2.
I låghusen har de istället åkt på smäll efter smäll (re-relining, tak, vattenskador, radon: you name it) och har nu lån på ca 20 000//M2:.
Tur och bra förhandling.
En bank tror att bostadspriserna kommer att öka, att lönerna kommer att öka, att räntorna kommer förbli låga.
Jahapp…
“Låna hos oss!
Låna hos oss!
Låna hos handelsbanken!
låna hos oss!”
https://youtu.be/mcuJurzbrEM
Det vore synd om vattenrör av asbestcement byttes ut.
På SR presenteras just nu kommunerna med bäst kranvatten. Segrare är Älvsbyn med Vindeln på andra plats. Då hoppas vi väl att det är utfallet av bra VA-underhåll!
Trevligt för dom!
Gillar man rävgift kan jag rekommendera Göteborg och Gotland som smakar satan.
För att sätta lite perspektiv på tillvaron så är vattnet på Storön (typ Hångers källa) bra jämfört med på Fårö. Fårö är enda stället i landet det varit så illa att jag behövt köra med flaskvatten.
Piteälven är kvalitet helt enkelt!
Och även Vindelälven är ju oreglerad.
Smålands Jer-sa-em knep tredjeplatsen. Så nu stiger väl villapriserna i Jönköping.
https://www.svensktvatten.se/vara-sakomraden/kommunikation-och-samverkan/kranvattentavlingen/
Har bara varit i Jönköping i samband med Dreamhack back in the days.
Det kändes som att Jönköpingsborna la sin disponibla inkomst på att se skötsamma ut så uppsidan är nog begränsad från dagens 30 k per kvm.
Har bott lite djupare i bibelbältet, SO om staden. KDS kärnland. Kan intyga att söndagsskolegoddagpiltslooken var närmast allenarådande på den tiden. Den stora vattendelaren var inte vilka kläder man hade utan vilken frikyrka man tillhörde – statskyrkan sågs nästan som något katten släpat in. För att anses som rebell eller tuff räckte en jeansjacka väldigt långt. Smått surrealistiskt att vara naturvetenskapsintresserad nörd där och då.
Vet kommun som beslutat om 2% översyn/utbyte av VA per år. Då får man en 50- årig förnyelse takt.
Underhålls skulden är europeisk och EU ska hålla på med någon översyn/förordning kring förnyelse, så de kommuner som väntar kanske ställs inför tvingande krav.
Så kontentan av allt ni skrivit, är det att vi i Sverige är så välfungerande i käbbel så att den stora delen av landet snart är dömda till utedass?
Gnissel, gnäll, huh, öhh, ploff, russian style… Brr!
Är det tur alla går och väntar på? Er tur i snödrivan ifall utedasset enbart har ett hål?
Men vem ska få ansvaret hugga av den frusna bajsstocken när den når upp till skinkorna?
Inte jag, sa en, det var dom före mig som ställde till det.
En som nyttjat systemet sa det var inte fullt förrän du satte dig på tronen med kungen vid din sida.
Den tredje, jag gjorde det jag kunnat med det lilla jag av nöd kunde tillföra, andra har lämnat betydligt större uttryck.
Ansvar = funktion, vi betalar för funktion men tydligen inte för ansvar..
Citerar Loffe: Skit på er!😉
“”
Så den stora frågan är, vad kostar ansvar?
Alla naturresurser landet besitter, men ändå skit när det gäller ansvar?
“Tänk pink” och all annan skit som vi tvingats leva med!
När får vi uppleva ett styre som tar ett bindande ansvar för våra skattepengar och naturresurser?
Gärna retroaktivt.
Är det ens möjligt att bryta störtdykningen med befintliga strukturer?
Måste vi tänka om allt, för vem kan bära makt utan egentligt ansvar?