När man tittar på svensk bostadsmarknad är det intressant att se hur människor flyttar inom landet. Den allra vanligaste flytten sker inom samma kommun och det gäller i alla åldrar, även när flyttandet är som högst i åldern 20 – 29 år. Det är till och med så att var tredje flytt är inom samma stadsdel (distrikt) i kommunen. Svensken flyttar helt enkelt inte särskilt långt.

Som man ser nedan är det alltså över 50% av alla flyttar som sker inom samma kommun. Totalt sett är det 64.0% av alla flyttar som sker inom kommunen och 34% inom samma stadsdel, eller distrikt som det anges som i statistiken vilket ungefär motsvarar Svenska Kyrkans församlingar när detta begrepp infördes. Distrikt används numera istället för församlingar av SCB då de inte ska ändras och inte vara beroende av en privat förenings nycker, utan kunna ge varaktig kontinuerlig data.

Inte ens när det sker flest flyttar dvs i åldern 20 – 24 år byter man oftast kommun, utan även här är 54.2% av flyttarna inom kommunen och sedan i åldern 25 – 29 år stiger detta till 59%. Sedan blir en flytt till annan kommun allt ovanligare med åldern, även om det blir lite vanligare igen runt pensionsåldern när man kanske flyttar från arbetsorten till uppväxtorten, sommarstugan eller någon annan plats än där man jobbade.

Samtidigt minskar flyttandet med åldern från toppen vid 20 – 24 år. Man ska komma ihåg att svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigast i hela EU, trots det eviga tjatet om bostadsbrist och att ungdomar inte kan få bostäder.
Statistiken för de yngre barnen kan antagligen vara kopplad till att föräldrarna oftare flyttar till en större bostad när man får barn och sedan blir mer orörliga tills barnen blir äldre. I gymnasieåldern ökar flyttandet för barn – kanske för att villalivet inte lockar dem längre, men också för att en andel får egna bostäder för gymnasiestudier på annan ort.
Att flytta till en annan kommun inklusive till annat län sker bara i 36.0% av fallen där 20.4 procentenheter flyttar till en annan kommun inom samma län och över en länsgräns sker bara 15.6% av de inrikes flyttningarna.
Svensken flyttar helt enkelt oftast inte särskilt långt – och ska man flytta från kommunen sker det i 20-årsåldern. Det innebär att de flesta som letar efter en bostad letar efter en bostad i den kommun där de redan har en bostad och det därmed uppenbarligen inte är brist på bostäder.
Statistiken avser antal flyttar, dvs en person kan flytta flera gånger under samma år, men rörligheten minskar tydligt med åldern. Den hanterar inte heller de som flyttar utomlands eller flyttar in till Sverige.
23 kommentarer
Skönt att veta att man inte följer mönster 😊
Inräknat flytten från föräldrahemmet har jag flyttat fyra gånger (oräknat en flytt till en annan kontinent med kortvarigt boende). En av flyttarna var inom samma kommun, en knappt 400 meter lång flytt.
De flesta har nog sitt eget mönster.
Förenklat:
I yngre år flyttar många till områden där jobb och/eller utbildningssäten finns. Sedan ökar de populationen där genom att skaffa barn. En mindre del flyttar tillbaka till uppväxtorten när de blir äldre. Barnen blir kvar på annan ort.
Är det detta som orsakar urbanisering, och driver upp bostadspriser?
Ja, om inte byggandet klarar att balansera utbud och efterfrågan på samma prisnivå kommer priserna öka om efterfrågan ökar, vilken den rimligtvis gör med ökande befolkning.
Haha fantastisk bild, katter o kartonger is tha shit… 🙂
Jag reagerade också på den. Är redaktionsmedlemmen medveten om att den förekommer i artikeln?
👍
Haha, alltså katter och kartonger, ändå imponerande att beteendet gäller i princip alla katter oavsett bostadsort.
Sverige har en trög flytmarknad troligen mest beroende på flyttskatten. Om jag 1990 köpte en bostad för 1 miljon och nu 2025 säljer den för 2 miljoner så säger skatteverket att jag har gjort en vinst på 1 miljon som ska skattas för. Men en miljon 1990 är 2 miljoner med dagens penningvärde. Altså ingen vinst men skatt ska betalas för en påstådd vinst på 1 miljon.
Det finns all anledning att ha en politik som minskar trösklar för flytt. Den gamla pensionären i sin 5-rummare kan vilja flytta till något mindre, samtidigt som en flerbarnsfamilj vill flytta in.
Nä, nä, det ska vara “flyttkatten”. I det ordet ska det inte vara något foge-s.
Vet inte om det stämmer men AI säger att snittet på antal flyttar är 10-11 st på ett liv – borde inte detta betyda att andelen som någonsin flyttar till en annan kommun borde bli närmare 90-95% – rent matematiskt alltså?
Hur stor andel är det som aldrig bytt kommun? Känns som siffran borde bli väldigt låg – 5%
Fast det är nog inte så jämnt fördelat. Till exempel är det vanligare att kvinnor flyttar både vid parbildning och separation än att män gör det.
Men det förklarar ju varför vi har alla möjliga konstiga sjukdomar. Vi är ju helt enkelt inavlade. Jäkla läskigt det där med att få in friskt blod annorstädes ifrån
Då vart man ganska unik som flytt ett län 🙄
Där ser man, inte konstigt egentligen att ju äldre man blir destu mer “fast” är man rotad i en stad/ett område.
Som ung kunde man lätt flytta för jobb eller plugg, om än det i mitt fall bara blev till grannstaden som hade universitet.
Sedan som ung (nåja) vuxen blev det en längre flytt på 62 mil för att se en annan del av landet…och testa något nytt.
Därefter har det bara varit mindre flytt inom samma kommun, då det i vuxen ålder skulle vara svårare att flytta pga jobb/engagemang/familj.
Trivs bra där jag bor idag och aktiv i min BRF. Någon dag blir det väl ett annat boende men det får vackert vänta.
Glöm inte den insuläre Stockholmaren.
När jag flyttade ner till stan var det vanligare att flytta utomlands än byta sida av gamla stan.
Inte riktigt kusingifte i huvudstan. Men nog borde så kallade ”urstockholmare” haft liknande app som islänningarna
Med åren ökar ju flyttskatterna med
Bostadsvinsten ska skattad
Pantbrev
Stämpelskatten
Så det finns ekonomiska incitament bo kvar när man hamnat i sin villa
Inte alla som flyttar gör det till eller från eget hus.
Men det är kanske så att ju äldre man är desto större sannolikhet att man bor i hus med tanke på att 70% drömmer om ett hus.
Och när man är yngre har man mer “tillfälliga” boenden pga utbildning, jobb, parbildning.
Det är intressanta data på rörligheten eller snarare frånvaron av rörlighet. Jg tror dock att det skulle bli ännu intressantare om man separerade ut storstäderna och framförallt Stockholm ur analysen.
Stockholms kommun är ju så massiv till invånarantal jämfört med genomsnittskommunen så att den nog i en analys av hela riket döljer en del intressanta mönster i de mindre kommunerna.
Så är det nog. Stockholmaren verkar dessutom vara extremt orörlig (iaf anekdotisk med tanke på det jag mött)
Och det är väl därför det är mest de som gnäller om en “bostadskris” när de inte kan få bo billigt nära mamma och pappa och markservicen. (Något som verkar gälla även stockholmare 40+)
Tänk på att Stockholms kommun sträcker sig en bra bit utanför tullarna. Både Rinkeby, Bromma och Farsta är t ex del av kommunen. Så någon kan göra bostadskarriär över livet och bo i väldigt olika områden inom en och samma kommun.
Det bor faktiskt bara ca 360 000 i innerstan och resten av miljonen är utanför.
Stockholmare får barn vid ca 40, det är klart de behöver mest markservice decenniet efter det.
Flyttkartong eller flytkalsong.