Artikeln innehåller annonslänkar för Tibber och Hemsol.
De breda börsnedgångarna från igår fortsätter i de asiatiska tidszonerna, samtidigt som amerikanska räntor stiger och svenska kronan försvagas. Svensk BNP steg under första kvartalet. En analys menar att elhandelsområde SE3 och SE4, dvs ca 90% av svenskarna, kommer få tyska elpriser om några år när de stora norrländska industriprojekten dragit igång produktionen och norra Sverige slutar exportera vattenkraft söderut.
Stockholmsbörsen föll ordentligt igår med -1.49% för OMXSPI och -1.25% för storbolagen på OMXS30. Breda börsnedgångar drar förstås ner svenska kronan när kapital säljs av och lämnar landet och kronan ligger nu på 10:69 SEK mot USD och 11:53 SEK mot EUR. Guldpriset hittas på 799:- SEK.
I USA föll S&P-500 -0.74% och Nasdaq 100 -070%. Sämst inom FANANGST gick Facebook på -1.16% och bäst gick Netflix på +0.87%. De långa amerikanska räntorna fortsatte uppåt med ordentliga kliv och tioåringen gick från 4.54% till 4.61% medan tvååringen klev lite måttligare till 4.96%. Nivåerna är från första maj.
Breda börsfall fortsätter nu under morgonen i de asiatiska tidszonerna och det lyser illrött med ASX 200 på -0.60%, Hang Seng -1.51%, KOSPI -1.25%, Nikkei 225 -1.30% och Straits Times -0.36%. För övrigt snackar alla mönstersökare om Hindenburg Omen som ska förebåda börskrasch, men bara stämmer i ca 25% av fallen. Alltid roar det dock någon.
Svensk BNP steg under första kvartalet rapporterar SCB. Ökningen jämfört med fjärde kvartalet 2023 var säsongsrensat 0.7% och kalenderkorrigerat jämfört med första kvartalet 2023 var ökningen 0.7%.
Det som drog upp BNP var framför allt lagerinvesteringar och fasta bruttoinvesteringar, medan hushållens konsumtion minskade med 0.3%, vilket dock är upp 0.5% jämfört med för ett år sedan. Det väsentliga är kanske dock inte att jämföra med för ett år sedan utan med föregående kvartal och sett från produktionsssidan så steg såväl varuproduktion, tillverkningsindustri, tjänsteproduktion och offentlig produktion trots att antalet arbetade timmar minskade med 0.1%, dvs ekonomin effektiviserades och mindre producerade mer.
Det väsentliga är att svensk ekonomi håller på att återhämta sig och ljusare tider är på väg. Detta var även innan räntesänkningen från Riksbanken.
En analys menar att 90% av svenskarna, dvs de som bor i elhandelsområden SE3 och SE4, kommer få tyska elpriser om några år när de stora industriprojekten i norra rikshalvan är i full produktion. Detta delgavs mig i ett samtal i samband med gårdagens framträdande för Sveriges tionde största banks private bankingkunder. Slutsatsen är naturligtvis något förenklad, men gavs av en aktör som investerar mycket stora belopp i reala investeringar utifrån denna analys.
Det handlar framför allt om dels H2GS kolfria stål, dels LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls motsvarande hybritprojekt, samt den fulla och fortsatte utbyggnaden av Northvolt. Och ja, både Northvolt och iaf H2GS blir av.
Resultatet kommer bli att inom några år kommer SE1 och SE2 sluta exportera elkraft till södra Sverige och det som förenklat kallas Norrland slutar vara en energikoloni för Stockholm. Därmed kommer de tyska elpriser som allt mer letar sig in i SE4 och Skåne även etablera sig mer eller mindre permanent i kraftunderskottets SE3 med Stockholm.
Utan exakt kontext så pratades det om elpriser på 3:50 SEK per kWh, men det är förstås inte så att man alla dagar får uppleva de elpriserna och inte hela året.
Vi befinner oss alltså just nu under en lugn period med bara höga elpriser. Snarare kommer utifrån denna analys från någon som faktiskt har skin in the game elpriserna att återvända till 2022 års nivåer, fast värre. Elpriserna kommer också fluktuera rejält. Detta ligger några år framåt.
För privatpersoner som inte investerar i företagande relaterat till detta återstår bara energieffektiviseringar. Att skifta bort från eluppvärmning hjälper som vi såg på ved- och pelletspriserna 2022 inte, då det inte kommer existera något energiarbritrage utan alternativen stiger i pris för att matcha elpriserna. Effektiviseringar och solkraft är väl det som ligger närmast till hands. Och förstås intelligent styrning där Tibber (reklamlänk) är en variant som kan hjälpa de som inte vill gräva ner sig i hemautomationsträsket allt för mycket.
Har man redan gjort effektiviseringarna återstår solkraften. Vill du installera solkraft kontakta Hemsol för att få en eller flera offerter anpassade till villan, bostadsrättsföreningen, företaget eller lantbruket (reklamlänk). Förmodligen är det även bra att skaffa hushbatteri om man har kapitalet och på så sätt kunna öka möjligheten till att förskjuta konsumtion till lågpristillfällen.
Analysen var förstås mycket förenklad som den muntligt levererades, men är en påminnelse om det tillfälliga lugnet som råder för elpriserna för stunden. Vi har ju fortfarande lågkonjunktur också, med lägre konsumtion.
Igår framkom också via Ny Teknik att det inte blir något buffrande vätgaslager för Hybrit i Gällivare, utan produktionen kommer pågå dygnet runt och inte bara när det blåser, vilket kommer ge ännu mer brutala variationer i elpriset för oss här nere i södra Sverige. Annars var hoppet att vätgasproduktionen skulle agera regulator av vinden.
Släng på lite fler serverhallar också.
Sedan är förstås kolfritt stål helt rätt sett ur klimatomställningsperspektiv, och kan göra mer för de globala CO2-utsläppen än all annan självspäkning, och eftersom så många i SE3 och SE4 anser att klimatet är den viktigaste politiska frågan har de förstås inga problem med att betala elpriser för detta också.
133 kommentarer
Man funderar på hur “grön” den gröna omställningen är egentligen?
Hörde från initierade källor att bara för Northvolts fabrik så har man installerat ca 1MW kompressorkraft för att tillverka tryckluft för tillverkningen.
Lägg sedan till allt annat, då lär det ta ett tag innan den skulden blir avbetald och det börjar gå på plus.
Under tiden så får vi konsumenter betala notan, och miljönyttan är nog högts tveksam i dettta fall!
Den är i många avseenden inte grön alls. Men man skall som sagt inte underskatta känslor.
Sen kan man fundera på hur mycket skillnad de åtgärder som faktiskt leder till mindre utsläpp gör för klimatet.
Det vi faktiskt redan nu vet är i alla fall att det kommer bli de längst ner på näringskedjan som får betala kalaset.
Tja, fossilbilar tillverkas inte ava enhörningsfisar och regnbågar.
Elbilen, inklusive batterier som inte återvinns (vilket de gör), har redan efter 3000 mil arbetat av sin fossilskuld även med Tysklands fossila elmix, medan fossilbilen bara fortsätter släppa ut fossilt.
https://cornucopia.se/2020/09/farsk-studie-upprepar-elbilar-slapper/
Nu var det inte explicit bilar jag tänkte på men det är nog få vid sunda vätskor som påstår att en elbil skulle vara sämre för miljön jämförda sida vid sida.
Men att debatten om vad som är grönt eller inte är nyanserad och att ingen slår mynt av och rider på känslor är inte sant det heller.
Miljöpåverkan är nog betydligt mindre från en elbil som inte släpper ut någonting alls. En modern fossilbil har också ganska liten miljöpåverkan pga katalysator och effektiv förbränning.
Den stora skillnaden är förstås klimatpåverkan som ju är betydligt viktigare ön miljöpåverkan. Miljöpåverkan är oftast lokal medan klimatpåverkan är global.
Att det i det långa loppet borde bli en possitiv vinst (beroende på hur elen tillverkas och jordartmetallerna bryts mm) är nog de flesta överens om, men om man istället satsar på Solbränsle, dvs alkohol utvunnen via en process som liknar fotosyntesen (som dessutom behöver koldioxid för att fungera, dvs win-win) så behöver vi inte tillverka en massa nya bilar, och infrastrukturen för flytande bränsle finns redan, och jordartmetallerna riskerar inte att ta slut.
Det borde vara mer kostnadseffektivt, men leder inte till så mycket nykonsumtion, så därav att så få riskkapitalister satsar på det kan jag tro!?
Vi ser aldrig kostnaderna för all infrastruktur som behövs när vi ska ladda bussar med några hundra kW mm, men den landra på oss konsumenter som avgifter och skatter i olika former.
Då har ändå många elbilar ett onödigt stort batteri. Utan detta skulle dom bli lättare och kräva mindre material.
*Tar skydd*
Din initierade källa kanske int´ hade full koll? Ren luft och vacuum (samma leverantör) är centralt i batteriproduktion och produceras av vattenkraft/vind-el, och är inte bara blåsa bort lite spån..
Sedan i luft/vaccuum produktion blir över 90% av 1MW “bara” värme. “Bara” värme lär nog värma en del/hela 110 000 kvadratmeter. Eller kanske bli fjärrvärme?
Finns inte på kartan att ett ett företag skulle blåsa ut nästan 1 MW när man samtidigt behöver värme..
Allt annat? -Berätta, jag är nyfiken!
Noetvolts VD berättar: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/firar-okad-produktion-pa-batterifabriken-i-skelleftea-anstallda-far-presentkort-for-miljoner Bonus till anställda som går tillbaka till kommunen! Vin-Vin!
Citat: “Bonus till anställda som går tillbaka till kommunen! Vin-Vin!”
Det innebär ca 3.500 SEK var per anställd att handla för.
Vad bra, då kan de köpa en ny kaffemaskin på amazon dot com tillverkad i Kina med den smutsigaste industrin man kan tänka sig som sedan brygger kaffe på bönor plockade av slavarbetare i columbia.
* varning posten innehåller spår av ironi och stora doser av verklighet *
Inte bara Vin-Vin tydligen:
https://carup.se/northvolt-tvingas-skjuta-upp-sin-borsnotering/
Det är iallafall en hel del förluster i att tillverka tryckluft utav 1MW el, och det ger 1MW mindre effekt som vi kan använda på annat ställe (när vi redan lider av effektbrist, men man kanske har avtal att man får styra ner dessa kompressorer vid effektbrist?).
Tryckluft är ju bland den dyraste energikällan som finns i industrin, värmeåtervinning till trots (och finns värmebehovet hela året?).
Det jag saknar är en redovisning vad energiåtgången från brytning av mineraler till färdig produkt har kostat i förbrukad energi och klimatpåverkan, då även transporter mm ska inkluderas, den ser man aldrig vad jag vet och det tycker jag känns lite märkligt när motsvarande siffror från motsvarande produktion när det gäller bränslebilar finns redovisade.
Tycker mig ana en viss “greenwashing” från marknaden på samma sätt som man inte redovisar ett VKV:s fulla klimatpåverkan, och det verkar vara ok bara när det gäller “grön” teknik!
Vindkraftsnurrorna är det väl frågan om dom någonsin blir klimatneutrala med mängden stål, betong osv.
Det bästa vi hade för klimatet var de gamla kärnkraftverken som tuffade på?
Rätt pigg på solkraft och sodium-ion batterier samt att bygga ut vattenkraften rejält.
Enligt Energimyndigheten:
För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som krävs för att tillverka, uppföra och nedmontera vindkraftverket”
Och det inkluderar betongfundament (och den klimatkostnad betongstillverkningen har), ta ner skog för att skapa tillfartsvägar för TUNGA transporter, dra fram ny infrastruktur i form av transformatorer, kablar, reglerutrustning samt alla de transporter som krävs för detta etc?
Är även underhållet och alla oljebyten mm inkluderade?
Glöm inte heller vad som händer när snurran är slut efter 20 år och delarna ska demonteras, forslas bort och grävas ner någonstans.
Precis!
Har ju sagt sen årsskiftet att lågkonjuknturen är över.
Vi ska inte förvänta oss några drastiska räntesänkningar.
Folks “illusion” om 3,3% bolåneränta kommer göra ont när den landar på 4 när sänkningarna är klara….
Vilken illusion har egentligen folk om boräntorna? Kommentarsfältet har tidigare givit gällande att folk förväntar sig nollräntor igen vilket jag tolkat som förväntade bolåneränta kring 1%.
Men det är alltså 3.3% som är förväntansbilden?
Nu har jag inte källan på misst påstående. Kan vara SBAB eller SEBs som kommenterade.
Privatpersoner räknar med att räntan är på 3,3% om ett år.
Där den kommenterade ekonomen sa att man inte ska basera sin ekonomi på det och att vi kan få bakslag bland de som räknar med att få det “lättare”.
De som tror på 1% ränta igen skulle jag vilja vilken parmaceut de använder sig av så man kan få tips på de humörhöjande mediciner de tar.
https://www.dn.se/ekonomi/undersokning-sa-tror-hushallen-om-rorlig-ranta-om-ett-ar/
Länsförsäkringar var det:
“De svenska hushållen förväntar sig att de rörliga bolåneräntorna kommer att ligga på 3,53 procent om ett års tid”
“Hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan på 2 och 5 års sikt landade i maj månad på 3,25 procent respektive 3,18 procent.
Undersökningen har gjorts av analysföretaget Infostat. Den gjordes perioden 6–15 maj med 1 500 sparande.”
Jag tror detta är naivt men man får väl se. Om man är supersäker på hur räntan ska utvecklas får man ju jobba på Riskbanken
Kan väl bli räntesänkningar när högkonjunkturen är över om 3-4 år?
Det är ju inte helt orimligt. Denne ekonomen uttalade sig kring närmsta året/åren
KI rapporterade precis att hushållens förväntningar på boräntan om 2 år är 3,95%.
Du har haft fel sedan årsskiftet och har fortfarande fel.
Sverige är i en lågkonjunktur.
“Lågkonjunkturen bottnar i år och mot slutet av året inleds den ekonomiska återhämtningen.” (KI)
(Det vill säga om vi pratar om en mer tydlig återhämtning, enligt min åsikt.)
Inte en chans att vi går ur lågkonjunkturen i år, så vi får hoppas på 2025.
Tycker det är lite åt vart vi var sent 99 tidigt 2000, same same but different.
Tycker det är du som har fel. Du har dessutom en så bitter framtoning i dina svar att du inte går att föra en dialog med.
Sverige äro inte i en lågkonjunktur. Snarare är i på en platå där ekonomin varken går dåligt eller bra. Utan “rätt ok”.
Ingen arbetslöshet som skenar. Inga drastiska nedskärningar i offentlig service. Inga sparpaket på företag. Köpladornas parkeringar är rätt fulla med bilar.
Enda som hänt är att pengar blivit dyrare. Vilket traditionellt varit ett signum för en ekonomi med högt resursutnyttjande
Du får absolut tycka att jag har fel men konsensus är att Sverige är i lågkonjunktur.
Du har ju inte vågat uttala dig om räntorna men i dina anfall på mina kommentarer så har du snarare visat dig få fel. Det är ingen skyndsam sänkning som kommer ske då riksbanken inte enbart kommer ta hänsyn till inflationen
Du har ju hävdat med en dåres envishet att det är det enda de ska ta hänsyn till. Men ack så fel du har.
Det är ett styrmått men deras analyser består av en mängd variabler där bland annat kronans värde påverkar. Vilket du brukar anfalla på så fort nån yttrar sig.
Har varit väldigt tydlig med att Riksbanken sänker i maj och att det blir minst en till sänkning under 2024.
Vad gäller SEKetas har jag också varit tydlig med att den kommer att stärkas när utdelningssäsongen är över (vilket hittills har stämt).
Export innebär försäljning, hur definieras egentligen huvuddelen av utflödet SE1 och SE2?
Man kan även köpa andelar i t.ex. SVEF och bli delägare i vindkraftverk.
”Bli blåst, köp andelar!” Deras slogan?
Det har varit rätt lönsamt för vår del att vara med i SVEF (än så länge).
Vi betalade typ 50k kontant årsskiftet 21/22 för andelar motsvarande hälften av husets förbrukning (typ 17 000 kWh/år) och hyrköper resterande hälften (50k kr) på fem år för en fast räntekostnad om 70 kr i månaden. Nu 2,5 år senare uppgår faktiskt pröjsad insats till typ 73k och med andelarna har vi sparat drygt 35 000 skattade pengar jämfört med att ha rörligt via Vattenfall (enkelt tillgänglig statistik som även bloggen brukar använda) i SE4.
Nu var ju 2022 ett sjukt år som stod för en stor del av vad vi sparat jämfört med rörligt, men om elpriserna nu på systemnivå är på väg upp igen (enl blogginlägget) kanske man kan räkna på samma utveckling framöver som för de gångna 2,5 åren. Då är investeringen helt återbetald på drygt 7 år (exkl alternativkostnader).
Den stora risken, som inte är att förringa, är om föreningen skulle gå i konkurs men den verkar vara ansvarigt skött av vad vi sett från medlemsutskick och de har ju lång historik.
Sen har andelspriset ökat från 600 kr som vi köpte för till 1400 kr under perioden om man köper från föreningen, så kalkylen ser ju hälften så bra ut idag. Andelarna går för 1200 kr på andrahandsmarknaden, så skulle vi sälja så har vi god förtjänst där också. Men vi behåller nog andelarna eftersom det behövs billig energi till vårt gamla dåligt (eller o-?)isolerade tegelhus från förra sekelskiftet.
På tal om energiförbrukning i gamla hus så kan man ju klimatkompensera sin förbrukning genom att sätta upp solceller istället (tittar på dig “Fit for 55”). Men för vårt hus passar det sig inte på grund av kupor, små sammanhängande takytor, skuggning osv och vi vill absolut inte tilläggsisolera den vackra tegelfasaden och förstöra hela kulturmiljön (vi skulle inte ens få det för kommunen eftersom det nämns i kulturmiljöprogrammet). Då hade det varit bra om man istället hade kunnat knyta andelar i sol- och vind till själva fastigheten. Typ att vi pliktar vår investering och att den tvunget följer med huset vid en försäljning och blir en fast inventarie men på distans. Solceller (exempelvis) gynnar ju klimatet lika mycket oavsett om de sitter på vårt hus eller någon annanstans, frågan är ju vem som bekostar dem egentligen.
Det sista där gillar jag och saknar för alla som bor i lägenhet. Lägenhetsinnehavare kanske inte gör av med så mycket el men varför tillåts de inte vara med på marknaden för solcellsinvesteringar? De kan väl köpa andelar i någon fond men då är det någon annan där och skär mellan. (1)
Är inte ute efter tyskarnas balkongsolceller, men okay, om det var avsett för ett större tänk, med dosa på väggen och möjlighet att sälja el till producent för de tusentals lägenhetsinnehavare som har en balkong åt sydost, söder, sydväst. Men också för de som har balkong mot norr.
Går tillbaka till (1), finns det något som lägenhetsinnehavare kan får vara med på?
Export från elområde är ett vedertaget uttryck. Så behöver inte vara ut från landet.
Det kolfria stål som visatsar på kommer inte bli verklighet och skulle det bli det kommer vi ha massor av dyrt stål som inte får att försälja. Andra länder satsar också på att ta bort kolet från stålframställningen men tänker då använda naturgas vilket ger mindre koldioxidutsläpp men ändå mer koldioxidutsläpp än vad vårt tänkta stål skulle medföra.
Cope. Det säger fossillobbyn, ja. Men nej, det kommer gå att sälja.
Underskatta inte statliga projekt runt i europa. Typ att sjukhuset får bara byggas med kolfritt stål etc.
En tunn plånbok (pga. regionskatten…) är den bästa huvudkudden för samvetet!
Självklart kommer stålet säljas. Exemplet med sjukhuset är mycket bra.
Det offentliga är inte priskänsligt och kan bygga med dyra produkter om de säljs under grön flagg.
Det sker redan idag rörande andra produkter än just stål.
Sen kan vi klaga på nedskärningar i vården.
Kolfritt stål, undrar när det kommer stål utan järn och vilken färg det då har, kan det vara grönt också😀
Den europeiska bilindustrin (inklusive lastvagnar och anläggningsmaskiner) kommer också att köpa stålet eftersom de i stor utsträckning skrivit på parisavtal m.m. så det kommer inte blir något problem att sälja.
BRADY
Antar att du inte jobbar på golvet på SSAB?
Omställningen kommer att ske oavsett vad du tror.
Men jag hade några SSAB-aktier som jag sålde direkt när jag fick höra talas om detta.
Har följt SSAB sen 1992 så har hyfsat bra koll på bolaget.
Första gången jag hörde talas om kolfritt stål i deras regi var 2016 och sedan dess har totalavkastningen varit god.
Visst. Jättebra företag som tjänat massor på sitt specialstål. Nu ska de börja sälja dyrt bulk-stål.
Vi är ense om att SSAB är ett bra företag.
Att aktien backat i år beror förenklat på att stålpriset är ner 14% (sätts förenklat av Kinas efterfrågan på stål som för tillfället är relativt svag, främst pga svag efterfrågan från fastighetssektorn).
Vad jag vet så har H2GS sålt en del av sitt gröna stål på förhand, främst till bilindustrin. Så det finns åtminstone en viss köplust. Sen har jag inte koll på hur stor andel av den totala förmodade produktionen som detta förköp utgör, men jag skulle tro att långivare och investerare kräver att en ganska stor del av de framtida kassaflödena är säkrade innan de skjuter till pengar.
Vi är eniga här. Det finns inget som pekar på att 25% dyrare stål kommer att gå att sälja.
Möjligvis i det fall där man ersätter produktion av den järn och stålkvalitet som inte går att köpa på öppna marknaden.
Men det finns ju anledningar att vi ser nedläggning de sista stålverken i England/Wales. Pris är en av de ledande faktorerna och kan man inte konkurrera med pris så….
Vår malmproduktion är ju att jämföra med arabhalvöns oljeproduktion. Extremt prisvärd då det är relativt oförorenat berg. Att nu spela med skattebetalarnas pengar för ett osäkert mångmiljardprojekt är vansinne.
Vi ska helt klart titta på alternativ till fossil. Men vätgas är antagligen inte rätt väg att gå.
Som tur är så verkar rikrsrevisionen med flera genomlysa LKABs initiativ så det kan stoppas om det skulle vara för riskabelt.
Det är inte gjort i en hanvändning att typa nya stål. Kunden tar ekonomiska risken att testa till spec.
Går det att idag bygga ubåtar, eldrör o granater av kolfritt hybrit?
“Går det att idag bygga ubåtar, eldrör o granater av kolfritt hybrit?” Svar nej.
Måste det vara allt eller inget? Kan man inte börja producera en mindre mängt kolfritt stål och sedan öka produktionen ifall efterfrågan finns till rätt pris?
Ska man riva kraftverket vid Rydals Museum? Har inte hört några sådana uppgifter tidigare. Blir lite orolig, då jag bor i Rydal och är stolt över den historik och unika värde som finns i de gamla fabriksbyggnaderna.
Inte hört något specifik, men alla vattendrag ska återställas till hur de såg ut före människan, skit samma om det är 600 år sedan.
Den här “analysen”, kommer den att publiceras? var/när?
Nä, naturligtvis inte.
….och glöm inte bort att på kontinenten kör man gas för att värma upp bostäder och varmvatten. Dvs det är mycket mindre andel av hushållsbudgeten som är el så i praktiken blir det inte samma pris som Tyskland. Det blir mycket dyrare……
På kontinenten är det kontinentalt klimat och man behöver 90% mindre energi för att värma upp en bostad jämfört med svenska bostäder i svenskt klimat.
En studie av energianvändning i bostäder visar att hus i kallare klimatområden behöver betydligt mer energi för uppvärmning. Enligt vissa uppskattningar kan energibehovet för uppvärmning i svenska hem vara upp till dubbelt så högt som i många länder på kontinenten:
Sverige: Enligt Energimyndigheten varierar energibehovet för uppvärmning av ett genomsnittligt svenska hushåll från 15,000 till 25,000 kWh per år, beroende på husets isoleringsstandard och storlek.
Tyskland/Frankrike: I länder med mildare klimat som Tyskland och Frankrike ligger energibehovet för uppvärmning vanligtvis mellan 7,500 och 15,000 kWh per år.
Borde även vara en väsentlig skillnad på om huset står i Karesuando eller i Falsterbo.
Definitivt
Beslut om att lägga ner massvis av redan byggd och betald fossilfri kraftproduktion i södra Sverige fattades väl till största delen av människor som bor i SE3 och SE4, precis som beslut om att dra elkablar till kontinenten utan hårda krav på att framförallt tyskarna inför elprisområden, så SE3 och SE4 kommer få precis de elpriser de beslutat om skulle man kunna säga.
FAFO.
Du har ju rätt i sak då väljarbasen är mest i SE3-4.
Sedan att “man får de politiker som man väljer” kan stämma. Tyvärr så spelar det nog ingen roll vilka politiker man väljer utan man måste ut och agitera själv då likriktningen (partipiskan) inom partierna inte ger möjlighet till avvikande åsikter.
Som civing är man lätt fundersam kring beslutet att lägga ner Barsebäck. Ja, den kan ha varit gammal men ersätt den då. Det behövs reaktiv kraft i södra Sverige för att få ner energin från norra Sverige.
Och ja, det har varit känt länge att energin i norra Sverige inte kommer räcka så ….. vad gör politikerna?
Funderar mer och mer på det där med att för att bli något i Sverige (läkare, tandhygienist, sjuksköterska, byggnadstekniker, naprapat, elektriker, etc, etc.) måste du ha en akademisk examen inom ditt område. Vad behöver en politiker? Vad jag vet inget, mer än munläder och bra på att bygga allianser. Inget fel i det då det kan vara bra att ha. (då även många utbildade ledare/chefer i näringslivet har munläder och bra på att bygga allianser). MEN, till skillnad från många ledare/chefer så har många politiker (tänk nu inte bara på rikspolitikerna) inte en utbildning inom det de är satta att sköta och besluta om.
Vete fan var jag vill komma till men kontentan är väl att vore det inte dags för Sverige att vara först med en utbildning där du blir certifierad politiker. Typ 5 år på Universitet blandat med praktik. Inte så att de ska gå 5 år och sedan bli politiker men 5 år blandat med praktik, typ gesäll. Nästa steg är att du får inte bli rikspolitiker förrän efter 10-15 år på lokalplanet inom rätt område. Etc, etc,
Jag kommer inte ihåg vem det var, men någon föreslog att en 1/10/100-regel borde gälla för att få bli politiker: Minst en examen, minst 10 års arbetslivserfarenhet, minst 100 IQ.
Sannolikheten att politiker av någon färg kommer ställa högre krav på sig själva får väl ses som obefintlig, men man kan alltid drömma 😉
Har inte hört något om det men låster som en god regel.
Men som du säger, osannolikt och jag drömmer på.
Det är väl bara att rösta in politiker som har ovanstående egenskaper om man tycker att det är viktigt?
Riktigt så enkelt är det inte. Partierna måste först värdera upp ovanstående egenskaper och sätta den typen av människor på valbara platser, annars är det inte så “bara”.
Blir urvalet bättre i så fall eller får man en massa drygon som fastnat i karriären som vill hitta andra arenor leva ut sina napoleonkomplex på?
Men de kanske är bättre än kuddrumsbroilers.
Jag skulle nog vilja ta bort 1:an i alla fall.
Några av de klokaste människorna jag träffat har varit lågutbildade och en stor del av de största idioter jag träffat har varit synnerligen högutbildade (de är nästan värst eftersom de är övertygade om att de är smartare än andra).
Och om arbetslivserfarenheten är 10 år styrelsearbete så kan man lika gärna sätta in en politruk.
Det viktigaste är inte att vara utbildad (även om det ändå är en stor fördel). Det viktigaste är att vara bildad.
Man bör komma ihåg hur det energipolitiska klimatet var under 1980-, 1990- och 2000-talet. Kärnkraft var livsfarlig. Det var alla överens om, och de som inte vara överens om det var livsfarliga.
Det fanns helt enkelt ingen som helst chans att ersätta Barsebäcks båda reaktorer med något nyare när de lades ner. De var f.ö. 24 respektive 28 år gamla då. Väl inkörda, alltså.
Dessutom var danskarna pådrivande. De vill köpa svenska elproduktion, men inte producerad av kärnkraft för då skulle hela Köpenhamn ha riskerat att bli ett nytt Hiroshima.
Ja skåningarna gråter ju om det.
Nimbyismen är enorm i det landskapet.
Glatt Kombinerat med att man byggt husen med teknik från 400 år sen så har man höga uppvärmningskostnader när det går under nollan och ingen egen elproduktion. Man gillar även lägga in veto på kraftledningar.
Lite som att härryda nu triumferar att det inte blir något tåg alls och pengarna går till andra järnvägar och vägar.
Great success. wawa wee wa.
“Vi fick inte som vi ville så nu blev det ingen tågbana alls. Där lärde sig de jääävlarna!!!”
10 år senare “det är synd om oss som inte har tågbana….. “
Varför ska markägare gå med på kraftledningar över deras marker när ersättningen inte är skälig? Det klart det blir överklaganden när man inte får full kompensation för sin förlust.
Vallgrav från Laholm till Kristianopel så löser det sig.
Det är alltid intressant att vi har överföringsproblem inom Sverige (hävdas det), men vi har inga överföringsproblem att exportera el-vilken väg går exporten om inte via SE4?
Vi kan ju faktiskt sätta SE5 på alla exportkablar-det finns såvitt jag förstår det ingenting som skulle hindra oss att göra det, samtidigt kunde vi debitera danskarna för takten på 50Hz som vi bjussar på för att säkra deras i övrigt vinddominerade nät.
Och hade inte folk i SE1/2 levt sina liv efter vad profeterna på Banhusgatan i Stockholm säger så hade vi inte haft en regering som slaktade kärnkraften.
90% av sveriges befolkning bor i SE3+SE4. Hade de velat behålla kärnkraften så hade de med god marginal kunnat göra det oavsett vad väljarna i SE1+SE2 tycker.
Glöm inte att alla energislukande och icke-elskattebetalande datacenter som slukar el iallafall har gett 30k nya jobb i Sverige
*Ironi*
Förmodligen har du rätt om du skriver 30 istället för 30k.
Uppskattningsvis var det cirka 10 k som arbetade i sektorn år 2020 och det är fler nu.
Joo, om man bara ser till de som övervakar driften när allt är klart, och glömmer alla de som byggde.. Lex Messaure.
Meta anger själva 300+ heltidsjobb i Luleå idag inom staketet. Alla är givetvis inte anställda direkt av Meta. Vet själv att det går åt rätt mycket folk bara för att handgripligen uppgradera maskinparken vilket är en kontinuerlig process inom anläggningen. Hur många som arbetar inom industrin totalt sett är svårt att överblicka. Och man behöver ju även lägga till alla kringtjänster om man ska bedöma den totala effekten. Energiproduktion kommer inte av sig själv. Inte heller serva reservkraft & kyla, underhålla och bygga ut fibernät, fixa mat och barnomsorg osv. osv.
Totalt sett är det säkert ingen underdrift att all DC-verksamhet i Sverige sysselsätter 30k, jämfört med vad som skulle ske om man skulle flytta all verksamhet utomlands imorgon. Hade samma mängd energi kunnat skapa mer arbete på annat sätt? Säkert, men nu är vi där vi är och att bara stänga alla DC och flytta dem till Norge skulle nog få väldigt många oönskade konsekvenser.
Jo, 30k är en rolig överdrift.
300 låter mycket men det kan stämma. Det är en av de större datahallarna i världen. För att sätta siffran i perspektiv så rymmer ett tunnelbanetåg i Stockholm 1000+ personer under rusningstrafik.
Skatterabatten på elkraften är i storleken 100-200 MSEK. Hela personalen är subventionerad.
Jag är övertygad om att kolonialherrarna i Stockholm kommer att se till så att skillnaden inte blir så stor genom att höja priserna även där elen produceras. Att de själva valt att lägga ner den lokala elproduktionen kommer de att “glömma” bort, eller helt enkelt ignorera :/
Det saknas ju inte folk som kräver att man ska ta bort elområdena i tron att det skulle vara en mirakelkur. Effekten skulle dock bli att elpriserna skjuter i höjden i norr, men bara sjunker marginellt i söder. Lex “alla ska ha det lika j-vligt”.
Eftersom landet har olika klimatzoner, så blir det jävligare för vissa.
Sitter i SE4 och har fjärrvärme – då är det lätt att tro att man klarar sig bra tills man kommer på att fjärrvärmepriset kommer följa med elpriset upp. :/
Att vi blir allt mer priskopplade till kontinenten är ju ingen nyhet direkt. Trenden har pågått i 20 år och förstärks varje år
Att kontinentens elpriser skulle vara 3.5 kr/kWh är däremot en rejäl nyhet. Det lär vara en grov överdrift. Det hände vid en exceptionell händelse som vi redan har jobbat oss bort ifrån även om det kommer fortsätta jobbas några år till att komma bort från Rysslands grepp om vår energi.
Kontinentens elpris kommer ju att gå i snitt mot vad vind/sol i kombination med spetskraft med gas kostar. Det är absolut inga 3.5 kr. Vad topparna ibland hamnar på är inte intressant det är medelpriset som avgör både för produktionen och konsumtionen.
Vi är redan priskopplade mot kontinenten nu mitt på dagen, då är priset nära noll.
Exakt. Och i princip alla analyser underskattar konsekvent den kombinerade effekten av sol, vind och batterier, vilket är en väldigt bra kombo. Batterierna kapar effekt- och pristopparna, och batteriparkerna blir bara fler och större.
Har du några siffror på hur batterierna kapar effekt- och pristoppar i Sverige? Hur stora batteriparker har vi i Sverige i dagsläget och hur ser planerna ut på att bygga fler?
Har inte siffrorna framför mig men tillväxten är kraftig på batterisidan just nu och bedöms fortsätta växa kraftig i många år till.
De används främst för lokal effektbalans för att slippa bygga onödigt kraftiga lokalnät. Inte så mycket för att utjämna priset på elproduktion, det är inte ett primärt användarfall för batterier.
Det kommer vara helt nödvändigt med lokal effektreglering nära stora solcellsparker då snabba skiftningar i molntäcket är väldigt utmanande +- flera hundra MW är jobbigt att kompensera på sekund/minutnivå men med batterier är det relativt enkelt att överkomma. Lokalt molntäcke finns dåligt med prognoser för så det är väldigt stokastiskt och inte som att reglera andra kraftslag och/eller stora fel.
Batterier i stor skala kan även vara ett bra sätt att tekniskt lösa ankkurvan. Det är inte priset som är problemet med ankkurvan utan att det försvinner effekt snabbt på kvällen i kombination med att förbrukningen snabbt rampar upp. Det är ganska svettigt för SVK och dess europeiska motsvarigheter att lösa den ekvationen men med batterier kan man få en lösning som medger att övrig spetskraft kan rampa upp i mer rimlig tid. Batterier används alltså bara en kort tid medans vanliga kraftverk går upp i effekt.
Ungefärliga siffror? Hur stort är Sveriges största batterilager?
För slutet 2023 grovt ca 600 MW installerad effekt.
Optimistisk prognos slutet 2024 en fyrdubbling till ca 2200 MW.
Batterier gör sig bäst lokalt så de är lätta att bygga ut parallellt, liten storlek lokalt men aggregerat en ansenlig effektreserv och stöter på få hinder.
Stora batteriparker utgör idag ca 100 MW men är som sagt inte hur det primärt byggs ut.
Största torde vara den i Haninge på 20 MW men det går fort i hockey så kan vara slaget redan.
Och hur många MWh?
2200 MW under en mikrosekund är ju inte så imponerande 🙂
Du kan grovt räkna med 0.5-1 C i urladdningskapacitet beroende på batterityp.
Dvs 2200 MW är mellan 2200 MWh till 4000 MWh i lagring.
Men det är inte primärt lagringen som är intressant utan att kunna stötta med effekt medans annan kraft rampar upp och ned. Det finns det goda marginaler att göra. Vi pratar om minuter upp till timme.
Men om vi har annan kraft som kan rampa upp för att täcka bortfallet när solen går i moln en vindstilla dag, varför då ö.h.t. slösa resurser på sol, vind, och energilagring?
Det handlar om att spetskraften har dyr marginalkostnad men låga fastna kostnader. Så man vill alltså bara att de ska köra när det verkligen behövs och så få timmar som möjligt.
Förnybart har väldigt låg marginalkostnad då bränslet är gratis och övriga rörliga kostnader per producerad mängd energi är också låga.
Det är alltså tanken att genom att kombinera dessa två kraftslag så uppnår vi lägsta medelkostnad. Majoriteten av timmarna körs med billigt bränsle och när det inte går så kör man dyr produktion.
Ny Tekniks genomgång (betalvägg) härom månaden angav följande om batteriparker:
I drift: 107 MWh, 91 MW
Byggstartade: 496 MWh, 486 MW
Planerade: 2851 MWh, 1826 MW
Därutöver tillkommer alla hemma-batterier, där jag inte är säker på att det finns sammanställning.
Då har vi i alla fall mer än en tusendel av dygnsbehovet under byggnation. Inte illa.
Qvirre
Här är en bra genomgång av tyska elpriset, på tyska.
Genomsnittligt pris 44.5 cent/kWh pga att kunderna inte är prismedvetna, 26.5 cent/kWh för dom prismedvetna.
Prognosen för 2024 – ökande elpris.
Det ser ut som Bloggarens information är i rätt härad.
Intressant också tabellen som visar genomsnittliga elpriset i EU länder, mestadels högre än i Tyskland.
Snittet i Schweiz 32.1 rappen/kWh och i EU 28.9 cent/kWh.
Rekommenderar att men översätter artikeln till svenska (google kan), mycket fakta och intressant information.
https://www.wiwo.de/unternehmen/strompreis-aktuell-das-kostet-die-kilowattstunde-in-deutschland-im-jahr-2024-/29558224.html
Tack för länken.
Det tyska priset till konsument är helt irrelevant i detta sammanhang.
Det vi pratar om är spotpriserna på Nordpool.
Vad priset ut till kund inklusive skatter och nätavgift blir totalt i Tyskland är inget som påverkar Sveriges elpris överhuvudtaget. Det är dessa priser som redovisas i artikeln.
Du har rätt i att tyska pålagor inte påverkar svenska priser.
Det är som Qvirre skriver ovan inte dygnslagring som är poängen.
Eller så kan faktiskt saker och ting ordna sig bra genom att politiker och företagsledare fattar vettiga beslut. Tvärtemot vad bloggaren tycker så lyckas faktiskt politiker genomföra saker som blir bättre för vanligt folk också. För de flesta politiker har börjat sina liv som vanligt folk, och umgås ganska mycket med vanligt folk.
Har inte gått så djupt in i detta men visst var det danskarna som är upphovet till våra elområden? Konkurrensskäl mellan Köpenhamn (Danmark) och Malmö (Skåne), bara en bro mellan dyr och billig el, och gnäll till EU.
Sedan är det väl någon “konstig” beräkning inom EU på hur priset per MWh ska räknas där naturgas är nyckeln, som sedan ger priset i Sverige enligt någon regel.
Som då, boende i Spanien (inte längre), så var snittpriset för det avtal och leverantör som vi valt €0,55/kWh de första 8 månaderna och €0,26/kWh de sista 4 månaderna av 2022. Under 2023 var snittpriset €0,22/kWh och inga stora variationer, typ 10% upp och ner över året.
Någonstans läste jag att Spanien och Portugal (politikerna) gav fingret för EU’s satta prisplan (det är med priset på naturgas.) för hur priset skulle sättas per MWh.
OM detta stämmer, visar det att politiker kan göra saker, om de vill och känner flåset av sina väljare.
Visar kanske (ej 100 insatt) att våra politiker kan göra mycket mer inom energisektorn i Sverige, när det gäller elnätsbolag, energiproducenter och hur det ska fungera. Nu klipper/klistrar politikerna och adderar saker som inte fungerar på helheten, en klåfingrighet som bara gör det värre. Adderar vi privata solcellsproducenter och hur de ska inkorpereras i helheten så ……. finns det fantastiskt mycket att göra OM våra politiker tog energifrågan på allvar.
Jag tror tyvärr inte på det fria kapitalet i de här frågorna det är helt enkelt för komplext för någon att lösa utan statlig inblandning, och det visar väl också uttalanden från fria kapitalet. Å andra sidan har vi ett antal myndigheter som inte gör saken enklare, MEN det är en politikerfråga att styra dem på rätt spår så deras synpunkter inte går mot varandra.
Men i slutänden är det vi längst ut på den där elledningen som vår betala. OM vi nu inte gör egna lösningar och blir off-grid.
Japp Portugal har ett elpris för landet som dom satte själva.
sen har väl Frankrike också ett elpris för medborgarna och ett för export?
Portugals elpris mot hushåll snittar på 0,3 USD per kWh.
Stämmer att Frankrike har två olika elpriser (en reglerad och en fri marknad).
Snittpriset är 0,24 EUR.
Så snittpriset har pendlat mellan 2-6 kr/kwh i Spanien? På vilket sätt är det bättre? 2022 hade jag ett snittpris på 1,46kr/kwh, timavtal.
Nu var det inte direkt frågan om det var bättre utan mer att politikerna tog ett beslut som påverkade marknaden för nyttjarna i positiv riktning. Före hösten 2022 låg snittet på €0,49 och 30% varians upp och ner, och efter hösten 2022 har det legat på snitt €0,22/kWh med 10% varians upp och ner, för oss med vårt avtal. Naturligtvis kan du få andra typer av avtal i Spanien med olika fasta tariffer men det jag tror många vill ha är stabilitet. Alla har inte tid, kraft, vilja och förmåga att göra jobbet som du har gjort, framför allt jobba med timavtal.
Ja, Spanien har också en reglerad marknad och en fri marknad.
Spanien har även de senaste åren även gjort stora insatser på solkraft. Det var mycket reglerat fram till för några år sedan men nu kan då gå in på vilken byggmarknad som helst och beställa det du vill för installation. Kan också sälja till producenter.
Läser man artikeln om kolfri stålproduktion så framgår det att det det visst blir vätgas lager, men inte till demo anläggningen och att man inte har bestämt hur stort det blir till de planerade produktions anläggningarna. men att man även byggt en pilot på vätgas lager.
“Då krävs två nya anläggningar med direktreduktionstorn och elektrolysörparker. För den verksamheten räknar bolaget med att det behövs ett vätgaslager.
– Då är det så stor volym och stor skala att det kommer att krävas lager i någon form. Men exakt hur stort och när är planering som pågår. Om det ska bli 100 eller 1 000 gånger större än pilotlagret är för tidigt att säga, säger Erik Jänkänpää.”
Den här sommaren struntar jag i att använda mitt kylaggregat (830 W) på hjul, eftersom det drar mycket el och väsnas. I fjol fick det gå hela natten. I år har jag kört köksfläkten på max och haft badrums-fläkten på hela natten. Jag öppnar inga fönster pga myggjävlar och skräniga fåglar, som börjar gasta kl 3 på morgonen och väcker mig. Istället plockade jag fram från frysen kylmattan för överhettade hundar och fick en perfekt nattsömn. Den behöver lindas in i stora frottéhanddukar, innan den läggs på madrassen, under en filt. De kostar ett par hundra kr för den största modellen på B-tema. Jag rullar ihop den när jag lägger in den i frysen, så att den blir smidigare att lägga ut på kvällen.
Denna trust-me-bro-domedagsprofetia har jag väldigt svårt att tro på.
Vad var källan egentligen?
Kan i alla fall lyfta fram Bodens Energi som redovisade att deras elförbrukning inom kommunen ökar med en faktor 30 när ett av stålverken tas i drift inom fem år och att man räknar med att SE1 kommer att bli nettoimportör av el inom samma tidsperiod.
Såg det men kontrollrummet svenska kraftnät inkluderar priser till exportländerna utanför norden och baltikum nu, bra ändring att man lätt kan se nu vad priset landet man exporterar till faktiskt ligger i realtid.
Som det sett ut nu senaste veckan ser ju SE4 ut att få nästan samma pris perioder av dagen som Tyskland, men de vill väl ha större utbyggnad av näter för att inkludera SE3 till en högre grad än idag.
Det blev inte så mycket vedeldning i vintras, pga att eldstenarna resp. rökvändarplattan sprack i våra kaminer. Nu har vi köpt nya, men jag minns att sotaren svor och svettades hårt när han tog ut rökvändarplattan från min kamin senast, pga deformationer i järnet från hettan under decennier. Nu har vi ändå “Sahara” på tomten, i alla fall nästan.
Trädfällaren/polisen Peter har fått många nya kunder på min gata, tack vare mina rekommendationer: han är duktig, trevlig, billig, har tre proffs-motorsågar med, som han filar ständigt kedjorna på, kubbar på beställning och ger RUT-avdrag på 50%. Just kubbningen har varit väldigt populär, det underlättar ved-hanteringen mycket.
Om ni far tyska elpriser – kanske far jag svenska elpriser i utbyta?
Det vore rättvis. Jag har betalt tyska elpriser sa manga ar.
🤣
Allmän fråga från någon som är oinsatt men funderar på att sänka delar av värdeökningen portföljen haft sedan oktober i att uppgradera bilpark och hemel.
Tanken är elbil med V2H/G, eventuellt hembatteri samt solceller på garaget. (Bostadshuset går tyvärr inte)
Hur stor yta behövs för att få någon slags ekonomi i solceller? Huset ligger på ~ 200kvm.
Skulle en/två elbilar med Vehichle to Home/Grid fungera, eller ska man ha hembatteri istället? Tänker på slitage osv.
Betalar sig batterier verkligen? Jag har lite svårt att få ihop matten vs skicka ut solel i nätet på dagen istället.
Om någon har vettiga länkar på ämnet får man gärna slänga in som svar.
Ved kan ju vara värt att hålla på med dels för motion men också att användas när elpristopparna inträffar. Så tänker jag åtminstone. En fråga däremot – är det någon som testat att på allvar att styra termostater enskilt i huset så att man kyler ner huset i de delar man inte är under vintern? Jobbar man exempelvis hemma så värms enbart ett rum? Kanske inte funkar så bra för hus med värmepumpar?
Lagstifta om att eluppvärmt varmvatten måste tidsstyras bort från högbelastningstider. Skulle spara in minst ett kärnkraftverk.
Lagstiftning är stelt och långsamt. Marknadskrafterna är dynamiska och snabbfotade.
Så detta löses bäst med att prissätta med effektariffer och timrörligt elpris. Då kommer företag fixa användarvänliga lösningar så att vi utnyttjar resurserna mer effektivt och allt sånt som timstyrning av varmvatten sker helt automatiskt och utan att någon behöver bry sig.
Sverige har iaf ren el, och då både basindustrier och Northvolt agerar på en internationell marknad så tjänar miljön på att energiintensiva produkter tillverkas här.
Menar du klimatet när du skriver miljön?
Hur tänkte du att sådan lagstiftning skulle följas upp? Varken polisen eller nätägaren kan se vad din el används till. Lagstifta om rörliga elpriser isf, då blir prissignalen tydligare så folk tvingas styra sin varmvattenproduktion.
Sätter en kall på att projekt Hybris kommer vara ett nytt Stålverk 80 och enbart leder till att svenska pensionärer mister ytterligare en del av framtida utbetalningar.
Absolut stålverk 1980 ala 2030 med en touch av sverige miljöindustriella komplex! Kommer att gynna aktiägaren som hinner sälja i tid. Skattebetalarna får stå för notan medans koldixodid utsläppen globalt totalt sett kommer att öka.
Absolut stålverk 1980 ala 2030 med en touch av sverige miljöindustriella komplex! Kommer att gynna aktiägaren som hinner sälja i tid. Skattebetalarna får stå för notan medans koldixodid utsläppen globalt totalt sett kommer att öka.