Vindkraftverketskooperetivet Varbergortens Vind Ekonomisk Förening meddelar nu att man höjer elpriset för medlemmarna till 65% av Varbergortens rörliga elpris, eller 105 öre i november och ännu högre i december. Detta från att 2021 haft 23 öre per kWh som pris. Medlemmarna har betalat stora summor pengar för att få ett garanterat och lågt elpris via kooperativt ägd vindkraft men föreningen skriver “när det blåser mycket är elpriset lågt och när det blåser lite är elpriset högt” vilket gör att de extrema prishöjningarna på elen gör att föreningen inte kan hålla något garanterat pris längre. Man måste köpa in dyr el när det inte blåser.
Tanken med vindkraftkooperativ är att man investerar i vindkraftverk och därmed får ett lågt fast elpris där mellanskillnaden mot vanligt elpris är avkastningen på investeringen. Andelar kan t ex kosta 5000:- SEK eller 10 000:- SEK för 1000 kWh vindkraftel, och andelarna i föreningen kan förstås senare säljas om någon vill ta över dem.
När det inte blåser köper man in el, som dock i teorin ska kompenseras av att man säljer motsvarande el när det blåser.
Problemet är att elpriset inte är det samma när det blåser och när det inte blåser och skillnaden har i takt med nedläggningen av fyra kärnkraftverk under Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering blivit allt extremare. Därmed blir själva den ekonomiska idén med vindkraftkooperativen omöjligt.
En sådan föreningen är Varbergortens Vind Ekonomisk Förening som fram till sista december 2021 hade ett elpris på 23 öre per kWh för medlemmarna.
Förra årsskiftet höjde man till 30 öre, men det räckte inte utan man höjde till 50 öre första september.
Nu kastar man in handduken och höjer til 65% av Varbergortens rörliga elpris, eller 105 öre per kWh i november. Det hade blivit ännu högre i december, och vi kan prata om kanske 10x så högt elpris som när investeringen i vindkraftkooperativet gjordes.
Föreningen skriver i ett utskick till medlemmarna:
“Ett tilltagande problem för vindkraft är att när det blåser mycket är elpriset lågt och när det blåser lite är elpriset högt. Elen till medlemmarnas konsumtion köps dock in oavsett om det blåser mycket eller lite. Föreningens intäkter per producerad kWh blir därmed betydligt lägre än kostnaden per inköpt kWh till medlemmarnas förbrukning. De kraftigt höjda marknadspriserna för el har gjort att skillnaden i.intäkter och kostnader har ökat i negativ riktning för föreningen.”
Föreningen gick under 2022 back med 1.5 miljoner kronor på grund av detta. 65% av rörligt elpris som lösning baserar sig på hur det har sett ut de senaste fyra åren, men det är förstås inte en garanti för att det kommer fungera framöver. Framtiden behöver inte uppföra sig som historien, särskilt inte som man räknar in pandemiåren 2020 och 2021 i kalkylen och nu kör utan R1- och R2-kärnkraftsreaktorerna.
Bloggen har tidigare skrivit om vindkraftkooperativet Solivind som låg i fel elhandelsområde kontra de flesta kunderna, och därmed fick betala prisskillnaden vid överföring och höjde priserna från 43:70 öre till 160:- öre. Detta var dock 2021. Man har nu ändrat sin prissätningsmodell och I november 2021 hade Solivind ett elpristillägg på 102:46 öre för medlemmar i SE4 och 81:76 öre för medlemmar i SE1. Till detta kommer ett fast självkostnadspris på 35 öre per kWh. Det är kanske så att relativt vad man hade betalat annars så lönar sig vindkrafskooperativen, men det är ingalunda några gamla trygga låga elpriser man har att göra med. Solivind skriver till exempel:
“Konsekvensen av höga elpriser är att det samtidigt blir rekordstora skillnader mellan värdet av vår vindproduktion och kostnaderna för återköp av medlemsel. Det beror på att våra vindkraftverk producerar en väsentlig andel på natten med låga elpriser. Medlemmarnas förbrukningsprofil är tvärtemot, hög förbrukning på dagtid med höga elpriser och låg förbrukning på natten med låga elpriser.”
Verkar inte som vindkraft är en helt stabil och tillförlitlig energiutvinning att bygga stabilitet och förutsägbarhet, och verkar tydligen inte blåsa när det behövs ens på dygnet.
Förmodligen kommer vindkraftkooperativ behöva justera sina prismodeller fler gångar, en ponduspostulering är att det kommer behöva ske årligen.
Väsentligt att ta med sig är att kostnaden för att producera vindkraften inte är vad man får betala för den. Inte ens om man äger vindkraftverket självt. Skillnaden mellan självkostnadspriset 23 öre och nu senast 105 öre visar den verkliga kostnaden för vindkraften när man måste betala för balanskraft, utan vilken vindkraften inte fungerar.
204 kommentarer
Och så översätter vi detta till Miljpartiets energipolitik i nationell skala.
Det krävs alltså naturgas inom överskådlig tid, mycket av den dessutom.
Vätgaslagring med exeptionellt låg verkningsgrad ligger längre fram i tiden än nya reaktorer.
Tuffe Uffe vill ju köpa 2 reaktorer av Frankrike. Ett bra initiativ, men frågan är om det inte vore bättre att vända sig till Sydkorea istället? Sen måste regeringen se till att förenkla och snabba upp tillståndsprocessen för den tar flera år när det gäller kärnkraft.
Ja, det verkar som att de flesta är överens om att de sydkoreanska är bättre.
Bästa vore väl att ha några olika? Inte satsa allt på svart 13, typ.
Du förlorar ungefär hälften av energin vid konvertering el->vätgas->el. Dock borde det ändå vara lönsamt när elen är gratis, eller väldigt billig. Fast det kanske är kostnaden/livslängd för utrustningen som gör att ingen investerat i detta ännu.
Nåja, bättre än 66% i energiförluster får du nog svårt att få med vätgascykeln som den fungerar idag.
Har inte hört om något nytt där och förstod det som att det var tämligen fundamentala problem som ligger i vägen för effektiviseringar, åtminstone för den kända processen.
Undrar om energiförlusterna för att göra vätgas av el resp el av vätgas blir till värme ?
kan denna värmeförlust då användas till fjärrvärme ?
Nej det går inte. För dela upp vatten genom elektrolys behövs ström och värme. Vanligtvis tillför man värmen genom att köra högre volt än 1.23 vilket är det teoretiska minimum.
Däremot får du överskottsvärme när man förbränner den, vilket kan användas till fjärrvärme.
Nu är vi där vi är och att klaga på tidigare regeringar, redan fattade beslut osv hjälper ingen att betala elräkningen. Jag har försökt sätta mig in i energisystemet men det är extremt svårt att veta vad som är lobbyism eller inte. Det mesta har en politisk agenda.
Jan Blomgren t.ex. är kärnkraftsentreprenör och har jobbat åt Timbro. Säger inte att han har fel bara att det är politiskt.
Vissa säger att vattenkraften inte klarar att balansera mer vindkraft osv.
Vissa verkar också glömma bort att efter Fukushima så var opinionsläget för kärnkraft inte speciellt stort och politiker följer opinionen. Om ni sett dokumentären på Netflix om Bill Gates så pratar han t.ex. om att han tittade på att investera i blykyld kärnreaktor just för att politiker har svårt att få igenom att satsa på kärnkraft och att utvecklings inom området knappt skett de senaste årtiondena. Då kunde han som inte har en opinion att förhålla sig till gå före.
Även om vi bestämmer oss för att bygga kärnkraftverk idag så kommer det inte vara på plats i närtid. Vad gör vi medans?
Klarar inte nätet mer vindkraft? Är det bara kol, olja, vattenkraft och kärnkraft vi kan kompensera med?
Hur mycket påverkar kärnkraftsnedläggningarna i jämförelse med stoppet av gas till tyskland?
Volatilt pris om vi kan göra så snittpriset över månaden blir relativt lågt spelar inte så stor roll.
Så egentligen min stora fråga är. Vad gör vi de närmaste 5 åren för att få ner elpriset?
Du har rätt, med tillägg för gas finns det inte fler alternativ för jämn drift och lågt pris. Sol och vind är intermittenta.
Problemet är att vi är körda.
Och det är förra regeringens fel, framförallt Miljöpartiet.
Det vi kan hoppas på att att växthuseffekten hjälper, så att det inte blir så kallt.
Ja, det är komplext eftersom vi har en elmarknad. Men det gör oxkså att elpriser smittar av sig..
Min invändning är att det behövs balanskraft för de 50% av tiden som INTE vindkraften kommer upp i 35% kapacitetsfaktor.
Och eftersom det saknas tekniska lösningar som är färdigutvecklsde dröjer detta ett bra tag.
Tanken var att gas skulle täcka en övergångsperiod.
Nu blev gasen skitdyr, och därmed elen.
Naturligtvis hade vi haft lägre elpriser med R1 och R2 och O2 i drift men de hade ändå ansetts vara höga.
De nya havsbaserade vindkraftverken som nyligen slagit rekord i storlek. Har de tillräckligt stor generator för att balansera elnätet när det blåser?
Har vi möjligt att att importera gas från Norge och bränna gas i några av våra gamla kolkraftverk?
Blåser lika lite alltid till havs, men det blåser mer sällan inte alls. Dock samvarierar havsbaserad vindkraft med övriga vädersystemet i nordeuropa vilket är problemet.
Hur stort vi än bygger så är det fortfarande så att det predominerande väder systmen är de som kommer sätta gränsen för när och hur mycket det blåser. Det är samma i hela nordsjö-nordeuropa.
Att det blåser lite hjälper föga, en fördubbling av vindhastigheten ger 8 gånger högre effekt. Vindkraft kan bara stabiliseras med snabbt reglerbar kraft såsom gas och vatten. Problemet är att vindkraft suboptimerar hela elsystemet eftersom övrig produktion och överföringskapacitet måste anpassas till den.
Menade inte att det hjälper men du har något bättre utnyttjning av havsbaserad, du kanske får motsvarande full effekt 40% av tiden istället för 30% men i huvudsak överlappar de.
Nej även om deras generatorer är stora så bidrar dom inte till att stabilisera nätet.
det är lite olika teknik men många av vindsnurrorna har DC generatorer och sedan växelriktas elen till 50Hz med en inte helt perfekt sinusform.
Visst kan vi ta in Norsk gas, elda gas i Stenungsund och Malmö (prylarna håller på att demonteras) och kör alla 3 enheter i Karlshamn så har vi kompenserat iaf för R1 och R2 på ett ungefär.
Har du nån länk eller referens i bokform för att lära sig mer om detta?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sv%C3%A4ngmassa
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-systemansvaret/kraftsystemstabilitet/
https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-el/201606-iva-vagvalel-svangmassa-c.pdf
De kan inte användas. De är koppladr via HVDC länk till fastlandet och då är det inte synkronmaskiner.
Alla vindsnurror är likströmsgeneratorer som växelriktas och transformeras eller omvandlas till växelström. Det pågår utveckling och forskningsarbete där man skall utnyttja turbinerna i vindkraftverken att skapa syntetisk svängmassa som hjälper till att stabilisera men drt fördyrar installationerna.
Och i havsbaserad vindkraft har du fortfarande en HVDC länk som inte kan emulera svängmassa.
Man måste komplettera nätet med syntetisk svängmassa, tex behålla generatorerna i Ringhals och Barsebäck och koppla in dem, med turbin och hela skiten mot elnätet.
Men det ökar bara trögheten, dämpar svängningarna. Man behöver fortfarande stora produntionsenheter som orkar “dra nätet”, dvs öka uteffekten om frekvensen faller. Vattenkrsften har den förmågan.
Gasturbiner också.
Jag kan för lite om det här men tycker begreppet “svängmassa” är fascinerande. Jag förstår det rent praktiskt när man t ex kör en generator och hör hur den får jobba hårdare och hårdare allteftersom man lastar den med diverse elprylar men det är lång väg till att förstå hur detta fungerar på en så stor skala som hela elnätet. En dum fråga, kanske; beror detta problem på att vi kör växelström och skulle just detta bekymmer försvinna om vi istället haft likström i näten? Din förklaring med att vindkraftverken sitter med HVDC-länk förstår jag som att det isolerar vindkraftverkets svängmassa (rotorn) från elnätets svängmassa och därmed buffrar på något snillrikt sätt. Gissningsvis får man andra problem med likströmsnät?
Om vi byggde ut vindkraften med allt som är planerat och väntar tillstånd. Skulle det fungera eller skulle nätet kollapsa eller att vindsnurrorna får stå stilla för att det inte finns balanskraft?
Det är ju bättre att ha typ några ören när vinden blåser och höga elpriser när det inte blåser än att ha höga elpriser mest hela tiden tänker jag.
Jag tror inte vi löser det på kort sikt med nuvarande batterier, vätgaslagring eller så.
Pumpa tillbaka vatten i magasinen när det blåser borde utredas.
Sverige hade relativt låga och stabila elpriser, och ett nästintill klimatneutralt elnätsystem, innan handhjärte- och godhetspolitiken satte stopp för det.
Batterier, vätgas och vattenmagasin kommer inte att lösa dagens helt självförvållade situation.
Det finns få platser i Sverige med geografiska förutsättningar för pumpkraft. Du behöver tillgång till vatten att pumpa upp till ett vattenmagasin som ligger högt upp. De flesta vattenmagasin är uppdämda älvar där det nerströms magasinet bara finns det vatten som rinner genom turbinerna. I Sverige finns idag mindre än 100MW pumpkraftverk. Tidigare Juktan (25GWh, 335MW) byggdes om till ett vanligt kraftverk.
Däremot Norge med väldigt höga berg invid fjordar med vatten har mycket goda förutsättningar att implementera pumpkraft.
Finns ett svenskt företag som håller på att använda pumpkraft i gamla gruvor. Försöksanläggning på Åland av alla ställen men om man gör det i rejäla gruvor kan man få en fallhöjd på flera tusen meter.
ofredrik: finns en hel del sådana ideer. Även med hög fallhöjd så blir det små volymer eftersom du måste ha en enorm damm uppe och plats nere. De är troligen bara marginellt bättre än att lagra i betongklumpar och lyftkran.
Ta detta med en nypa salt men, jag vill minnas att vi behöver ha hela Vänern och 1 meters variation per dygn för att klara det med pumpkraftverk.
Älven och kraftstationerna mm klarar inte detta. Vi skulle behöva spränga en till Göta kanal för regleringen.
O vad det gäller batterier så räcker inte hela världens batterikapacitet till för Sverige.
@Butter
El är rörelseenergi. När man slår på sin glödlampa så kommer generatorerna att snurra lite långsammare med resultatet att frekvensen i nätet sjunker. En tyngre generator betyder att den påverkas mindre när man tänder din glödlampa, generatorns tyngd, dess moment, innebär alltså att generatorn i sig lagrar energi. Lägre frekvens innebär att det trillar mer ström genom induktiva laster. Därför kompenserar man snabbt så att frekvensen hålls vid 50 hz. Dessutom, och primärt, så överförs elen i elnätet via transformatorer som, lite slarvigt uttryckt, kräver 50hz för att fungera så som avses.
DC är en negativ eller positiv potential från jord, höjd kan man säga. DC står alltså stilla, men behöver “lyftas” eller “sänkas” till en viss potential eller spänning. Det görs med en likriktare, men denna ger en ganska “hoppig” spänning, DC:n har ett kraftigt rippel. För att råda bot så hänger man på en elytkondensator, ett slags snabbladdningsbart batteri.
Jag har noll insikt i hur en vindsnurra fungerar, men det är inte alls omöjligt att dess generator har många faser så att man med täta intervall kan “tanka” över DC från AC sidan så att ripplet och behovet av “snabblagring” minskar.
DC funkar bra i lokala nät och i synnerhet om man har batterier, men det kräver att förbrukande apparater kan drivas med DC. I det vanliga elnätet är DC värdelöst eftersom elnätets transformatorer inte fungerar för DC.
Och utan en gemensam elmarknad blir vindkraft helt omöjlig, kan man inte balansera den volatilitet med export eller import är man ju helt körd, Bolund slår frivolter när elpriset är 0 men det kostar ju vindkraft stora summor dels när det blåser och de ej får betalt samt när de ej blåser och effektreserv ger svin dyr el och fossil CO2 utsläpp,
Fördelen med ett högt elpris är att alla försöker minska sin förbrukning, energieffektiviseringen i industrin kommer ta fart, staten kan införa stödsystem för energieffektiviseringsinvesteringar. Öka användningen av värme från kraftvärmeverk gärna koppla industrier, produktion av biodrivmedel eller nåt annat så att man kan köra kraftvärmeverken fler timmar per år och därmed öka elproduktionen. Satsa mer på vattenkraften och ge bättre villkor för dem att utnyttja vattenflöden och nivåer, bygg vindkraft där det blåser mycket och där elen behövs mest, förstärk stamnäten, identifiera inlåst kraft och förstärk nät eller lagring, styr användningen av el till lågpristimmar, mer solkraft, både små och storskaligt, bygg en SMR reaktor på en befintlig sajt för att få erfarenhet och se om det är något att ta vidare.
Angående att öka avändningen av värmekraft så gör väl våra tjänstemän sitt yttersta för att tolka EU direktiv så att detta motarbetas. Värme som har skogsråvara som bas tolkas ju av våra bäst-i-Euklassen-tjänstemän som ickehållbara.
Så nej värmekraft går bort. Men EU håller visst på att se till att Naturgas ska klassas som hållbart, dock ej biogas då den kan ha producerats av skogsråvara.
Låter ju som EU fått stora snurren – make EU lagom igen!
Inte säkert att det är bra. Har någon räknat på om det inte är billigare att investera i ny produktion istället för energieffektivisering? Tänk vad mycket pengar och resurser vi skulle spara om alla bara kunde värma med direktverkande el istället!
@SCHVIDJA
“Fördelen med ett högt elpris är att alla försöker minska sin förbrukning”
Man kan vända på det: fördelen med ett lågt elpris är att man inte behöver snåla på el. Ett tag hade vi bra och billig tillgång till el i Sverige. Borde vi inte sträva efter att ha det igen?
Frågan är väl när vi uppnår något som kan kallas slöseri. Utan slöseri är det bättre med låga elpriser. Men om det slösas, och det finns bättre användning för elen behöver priset vara sådant att slöseriet beivras.
Så, slösas det med el blir den springande punkten som jag skulle ge ett rungande ja på så länge vi bränner fossil. Så länge gas, olja och kol används kan inte elpriset vara högt nog, typ. 🙂
Slöseri är när resurser inte används optimalt (eller nära optimalt). Slöseri kan nästan bara förekomma i offentlig sektor (och kanske i bolag). För privatpersoner gäller att den enes “slöseri” är den andres “optimala användning”.
Slöseri motverkas av att väljarna har bättre koll på de slösaktiga politikerna. “Slöseri” motverkas av prismekanismer. Problemet med fossil energi är att priserna inte avspeglar kostnaderna. Om producenterna tvingades betala för de kostnader som det offentliga betalar för användning av fossil energi så skulle priset för förbrukara vara enormt mycket högre.
Det lustigaste med Fukushima var att det egentligen demonstrerade att kärnkraft är ganska säkert.
Olyckan sade att även om man placerar ett kraftverk av Gen II- sådär mitt på en av jordens värsta fault lines, får en rejält jordbävning OCH en tsunami, som följs av en härdsmälta – så blir följderna inte särskilt stora.
Om inte Japan hade haft extremt stränga gränsvärden (vilket man ju kan ha historisk förståelse för) så hade följderna varit betydligt lindrigare.
Dessutom var inte krafverket välskött utan hade mycket anmärkningar på säkerheten. Det kanske man inte tror om japanerna men så var det.
Och om man tar lärdom av Fukushima så kommer en sådan olycka aldrig att inträffa igen.
Kärnkraft är fortfarande den säkraste formen för elproduktion, men det tycks inte gå in i skallen på många människor. Borde grundskolan lära ut statistik och sannolikhetslära bättre?
Vad vi skall göra om vi vill ha låga energipriser…
Kanske inte någon kul läsning detta, men. here it goes…
Börja bygga reaktorer. Av alla sorter. Knyt upp ekonomiskt gynnsamma gasavtal (tyvärr inte det samma som god-moral, men möjligtvis dubbelmoral) bygg gasturbins anläggningar. Kommer snart att finnas en säljare i vår närhet som kommer ge möjlighet till superpriser om man bara kan bära skammen.
Knyt ihop reakorerna med fjärrvärmen. Så kommer man kunna komma upp dubbla effekten värme mot den elektriska effekten. Beroende på reaktortyp och kylvatten temperatur så kan större värmepumpar behöva installeras. Detta är särskilt intressant om man får lov att bygga reaktorer stadsnära. Uppenbar nackdel är avfallet.
Vind till havs är superkoolt. Men superdyrt på sikt. Dyra anslutningar som kommer vara jobbig på överföringssidan av din elräkning. Tidig avveckling och dyr avveckling. Fördel för fiskbeståndet som gillar att hållahus i vindkraftsområden till havs.
Så mitt tips är att försöka få igång Någon eller båda av de nedlagda ringhalsreaktorerna, samtidigt bygga ett antal nya reaktorer.
Annars kan man bygga gaskraftverk. kanske gamotorgeneratorer eller turbiner i villkvarter (som i danmark) och köra hårt på vindkraft. Så kan gasen kompensera för frånvarande vind.
Kan fortsätta med olika kombinationer men i slutändan är i nuläget kärnreaktorer det som är mest försvarbart.
Vad det gäller greensteel så tycker jag LKAB/SSAB får stå för sina egna snurror om dom nu vill ha dessa. ekonomiskavinsten för att sälja det gröna stålet kommer att vara astronomiskt så det borde ju betala sig snabbt…
De som läst om Ukraina har säkert även stött på Kenneth Gregg. Han har bland annat skrivit om SCO2. Har för mig att jag läst att ett kärnkraftverk har runt 35% verkningsgrad. Det skulle ge 65% energi som försvinner ut med kylvattnet. Kan man inte hänga en SCO2 process på slutet av befintliga kärnkraftverk och pressa ut ett antal procent till ur kylvattnet? I och med att utvinningen inte genererar eller hanterar något radioaktivt material, inte genererar utsläpp så borde tillstånds biten vara miljömässigt enkel. Visst jag kan ha missat något. Tala då gärna om vad som omöjliggör detta principiellt. Rent tekniskt hur utvecklat SCO2 är vet jag inte. Man borde ju nästan kunna få ut ett kärnkraftverk extra ur varje kärnkraftverk. Eller ett halvt i varje fall?!
Var inte det politiskt beslut att vaska kylvatten i havet istället för fjärrvärme?
Både Holmen och SCA hade egen vattenkraft som man sålde till Fortum, det var för låga elpriser och bättre att skifta ut och få bonus till ledning, nu bygger man vindkraft istället, att företagsledning är några ljushuven är inte alls säkert, ofta är egna plånboken viktigare än företaget på 20 års sikt
Jag håller med, enda är att det är kört att få igång de nedlagda reaktorerna.
De är skrotade och får inte nya tillstånd och klarar inte dagens säkerhetskrav för nybyggnad som detta skulle räknas som.
Men absolut bygg nya asap.
Heltvanligfamiljefar 2023-01-05 13:54 – 13:54
”redan fattade beslut osv hjälper ingen att betala elräkningen ”
Så säger man för att få bort diskussionen om varifrån felet härstammar , man ska alltså kunna göra samma fel hur många gånger som helst om man inte klagar o observerar.
–
Jan Blomber är kärnkraftsentreprenör
”Säger inte att han har fel ” men men men !!!
Vissa säger vattenkraften . . . .
‘vissa’
Fukushima – Oponionsläget
!!! Du menar att oponionsläget ska klå fakta matematik ??
”närtid” ??
vi behöver ingen ström i närtid det är tyskarna och dom som stänger ner säker elproduktion, som behöver ström i närtid, minns att Sverige exporterar typ 90% av året.
MEN efter 2040 då kärnkraftens 6800MWe 50TWh försvinner DÅ måste det stå 6800MWe 50TWh med typ 95% levarnssäkerhet vintertid klar att starta upp.
Idag har vinden flaxat 5561 – 1654MW vilket motsvarar (den populära jämförelsen typ ‘men snabbstopp då’) 4-st reaktorer på en och samma dag.
vattenkraften hade 3-4 tusen MW kvar att kompensera med, MEN bara typ 1000MW att knuffa på över från SE2 till SE3 .
5610 – 1654 är ett fall på 70% under 1 dygn =4- kärnkrafts-stopp .
Kärnkraften idag avgivna 5750MW av 6800MWe = ett stående fall på 15% eller 85% leverans-säkerhet från max möjlig leverans 6800MW som för vinden var 10790MW och då om man ska jämföra från det så . . . men då vinden i snitt bara ger 1/3-del av installerat så ska man inte kräva mer än typ 4000MW 24-7-365 av vinden men med bra leveranssäkerhet.
LKAB har begärt 9000MW = dubbla vindkraften av 2022 +kärnkraften 1,5 ggr av 2022 + vindkraten 2022 =tot. 4,5ggr av 2022 vindkraft ska finnas efter . . säg 2060 då all kärnkraft är borta, pga. att ”den tar för lång tid att bygga”.
Vilket då blir att dagens vindförhållande i flax 4000MW blir 20000MW, motsvarar 20 kärnkrafts-stopp av kärnkraft idag.
Vattenkraften har då kanske 17-18000MW kanske rent av 20-tusen tot om dom tar bort all säkerhets-backupp, men likt idag tuffar på i typ 8-10 tusen MW, så säg . . . . 10000MW att knuffa på med för att kompensera 20000MW.
Så . . . . njaee, då blire till att gå till uthuse bakom knuten o dra igång elverket då ‘el-avstängnings-kommissionen’ för roterande avstängar , pekar med cursorn på bildskärmen på mitt område att elmätarna ska slå ifrån.
Ingen vindkramare vill prata om livet efter kärnkraften.
Det är först 2022 som vinden har produserat mer än nedlagd kärnkraft,
2020-2021 kan man säga att vinden ersatte nedlagd kärnkraft fr.o.m. Barsebäck men tyvärr inte riktigt över vintern
Kul dom fattat att möllorna inte producerar när det inte blåser.
Under mina senaste 2 diskussioner om energi/effekt-läget i Sverige så har jag fått “lära mig” att:
1. Batterier är guds gåva till vindkraften
2. Höga elpriser är fossilindustrins fel (den har tydligen gått och blivit kapitalistisk sista 1,5 året).
Så var det med den saken. Jag har fram tills nyligen levt med förhoppningen att rådande elpriser skulle få folk att vakna upp, men istället tycks det som att många (utifrån urvalet ovan) istället gräver huvudet i sanden och känner än starkare för sina åsikter.
Batterier kan nog hjälpa bättre för vindkraft än för solceller, för de som har solceller laddar ju sina batterier under dagtid (för då skiner solen) men det är även då de hade fått mest betalt för sin el.
Och sedan förbrukar de den elen på kväll (då är fortfarande elpriset högt) men också natt (och då är elpriser lågt). Så det är en ekvation som är omöjlig att räkna hem.
Dagens batterier, med antal laddcykler på några tusen laddningar leder ändå bara till att de måste ersättas efter ett par år. Lär dröja länge innan det finns batterier som har obegränsade laddcykler. Snackas om saltbatterier, men innan det är kommersiellt gångbart så lär det vara minst 10 år dit också.
Så slutsatsen blir la ungefär att vad vi än gör så sitter vi i skiten i de närmsta 10 åren. Och därefter så har vi inte ens överskottsenergi i landet utan då kommer all el som produceras i SE1/2 att användas där. Och då kan vi snacka om att vi verkligen sitter illa till.
Frågan är var dessa batterier sjall komma ifrån och till vilket pris. Känns som att fossilfria stålet skulle kunna suga upp varenda batteri under överskådlig framtid.
Men jag instämmer i att vi lär sitta i skiten i 10 år. Vad som händer därefter beror helt på nuvarande politikers nykterhet och driftighet.
Vätgasbaserat stål kommer ha egna mindre vätgaslager för att jämna ut produktionen och kunna vara något flexibla. Men i övrigt är det fantasier att batterier kommer göra vare sig till eller från på mer än enstaka timmar.
Batterier har blivit någorlunda lönsamma för olika stabilitetstjänster från svenska kraftnät (alltså säkerställa frekvensen i princip) men då handlar det om ytterst få laddcykler.
Paul 2023-01-05 14:44 – 14:44
Jo i Australien har dom bytt inriktning och använder batterierna för att kunna stänga ner ett kolverk helt och inte ha det på varmgång för att kunna gasa på då det helt plötsligt mojnar precis som idag 5/1 i Sverige,
Vinden mojna från 5000 -> 2500MW på typ 8-timmar för att gå ner under 2000MW men förmodligen förutsägbart .
DÅ använder Australien Victoria-batteriet 450MWh 350MW så att dom ska hinna elda på under pannan, tar nån timma att få upp ångan i ångmaskinen o synka in.
Varför måste helt plötsligt SvK ha MER stödtjänster ?
Tjaee, Australien stänger säker elleverans från kolkraftverk och byter det mot vindkraft . . och batterier.
Victoria-batteriet i Australien 1-miljard för 450MWh o tror 350MW
Nov 2022 fattades det 750GWh vind bara sista halvan 360-timmar , detta från årssnittet 4000MW
OOps blir drygt 1500 Victoriabatterier det, oops typ 15 Okalukta3 som har olägenheten att producera åtminstone 22000MW vilket då teoretiskt ensamma kunna klarar all elleverans under 8760-484 timmar (484 är det antal timmar egenförbrukningen i Sverige varit över 22000MW) 2021 och under dessa 484 timmar behöva hjälp med . . ids inte men max egenförbr. =-25 301,97MW under 2021
Kan ju aldri bli mer än 2 st Okalukta3 för 200-miljarder mer och då behövs inte ens diskussioner om sk. förnybart som ju heller det inte är fossilfritt.
Hur det kan bli.
Finns företag som “lånar” installerade batterier och tar över styrningen av dom och säljer bl a effekt till Svenska kraftnät. Ca 20 000 per år kan man fn tjäna på en 10 kWh batteripack.
Själv styr jag min batteripack så att den laddar när det är billigt och töms när det är dyrt
Checkwatt är exempel på ett företag
“Problemet är att elpriset inte är det samma när det blåser och när det inte blåser och skillnaden har i takt med nedläggningen av fyra kärnkraftverk under Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering blivit allt extremare. ”
..plus den stora detaljen att priset drivs upp av att vi är med i EUs elmarknad. Det är ingen liten skillnad.
Vilket snabbt skulle kunna lösas genom Beken-modellen (finns som artikel på SvD), eller det som V döpte till Sverigepriser. Polen, Portugal och Spanien har redan infört det, så finns inga hinder för regeringen att lösa det snabbt. Prisproblemen som kvarstår efter det i södra Sverige kommer bero på brist på kärnkraft och vindkraft i södra Sverige, men då kan det åtgärdas i lugn och ro utan att folks vardagsekonomi slås sönder.
Mer läsning om Beken:
https://second-opinion.se/vinnarna-ar-portugal-spanien-och-polen/
Jag uppfattar Beken-modellen som gammal hederlig protektionism. Som alltid med protektionism, det kan vara politiskt populärt för det kan vara en lösning på kortsiktiga problem men på lång sikt förlorar alla på det.
På vilket sätt är Beken-modellen bättre än vanlig protektionism?
Den är inte fungerande och kan inte förklara hur den ska fungera.
Han blandar och ger ganska friskt, exempelvis hävdar att Spanien och Portugal har samma modell och Polen fått undantag (vilket kommenteras i kommentarerna)
Den är framförallt populistisk och som du säger protektionistisk.
Det han säger är att tänket är lika som i Bekenmodellen men att man justerar andra parametrar. Nu har ifs Portugal och Spanien svag transmissionsmässig koppling till europa så genomslaget blir mindre där.
Hur förklarar du att Polen har ett avsevärt lägre pris än grannarna, om det inte beror på att dom tagit bort externa prisdrivande faktorer ?
Precis. Det lär heller inte vara särskilt populärt om vi börjar agera protektionistiskt inom EU och strypa exportkapacitet. Polen och Iberiska halvön har bristande överföringskapacitet som för tillfället gynnar dem. Det är skillnad på kablar som aldrig byggts och börja begränsa sådana som redan är byggda.
Vi ströp ju exporten till 2010. Faktum är att det har sedan dess bara till kommit en kabel på export.
Lösningen är ju att sätta politiskt tryck på tex Tyskland att börja dra igång en del kärnkraftverk snarast. Jag misstänker att de har inte på SVMPC sätt stängt ner dem och krashat dem samtidigt.
Det gäller även Danmark. Sverige bör omgående öka politiska trycket på Danmark att åtgärda sina brister i planerbar kraft.
Sverige bör driva frågan om att varje land bör ha högre planerbarhet och driva på förändringar i regelverket.
Annars kommer vindkraften successivt ersätta planerbar kraft och det blir dyrt i slutändan när det saknas både transmission och planerbar kraft.
Sverige är alldeles för passiva, men eftetsom Tyska staten äger svensk kärnkraft är det nog kört.
Bekenmodellen återställer prisbildningen så att vi i Sverige betalar vad det kostar att producera i Sverige.
Det är svårbegripligt att kostnaden för den sista KWh i handelstimmen skall sätta priset för den totala volymen el som behövs.
Varför ska vi i Sverige betala europapriser nu helt plötsligt när vi aldrig gjort det tidigare ?
Hur är det svårbegripligt? Det är ju bokstavligen så all annan “råvara” prissätts på en marknad.
Nu är ju inte el som vilken råvara som helst.. även om råvaror har ett marknadspris så kan varje inköpare handla olika volymer på olika ställen, till olika pris och med olika transportörer få dessa dit dom behövs. Dom flesta råvaror kan även lagras
Det är svårbegripligt såtillvida att ett statligt ägt vattenkraftverk som producerar el för, säg 15 öre/kWh ska ta ut ett pris på uppemot 10kr för samma kWh därför att någon annan har producerat dyr el. Rimligheten ifrågasätts helt enkelt.
Skillnaden är att andra råvaror går att lagra. Det kan du inte med el. Du kan i viss grad lagra energin som används men med högre andel vindkraft minskar den möjligheten.
Därför kan man på goda grunder ifrågasätta elmarknaden.
Ja självklart är ingen vara den andra lik, men att man kan handla på olika ställen till olika pris är väl snarare en nackdel för fysiska råvaror; det blir helt enkelt mer komplicerat att uppnå ett jämviktspris och lämnar möjlighet för s.k. rent seeking.
Bortsett från vissa producenter (sol, vind) kan man ju även lagra energin genom att inte förbruka bränsle/vatten/uran (även om det lagras i producentänden snarare än konsumentänden).
Sammantaget är ju energi då snarare en effektivare marknad än den för fysiska råvaror, så det påverkar inte lämpligheten att använda marginalprissättning även här.
Sen kan man väl säkert argumentera för andra prissättningsmodeller om man inte tror på marknadskrafterna, men att säga att det är “svårbegripligt” varför en marginalprissättingsmodell används tycker jag är att gå för långt.
Korrektion till mig själv: Menade spekulation och “entreprenörskap”, inte rent seeking.
Vad anser herrarna Lars och Paul om Norges elprisstöd då? Protektionism?
Och när halva EU redan kör med protektionism kanske man inte ska döda sin egen industri och företag? Men i sann EU anda kanske det är bäst att det någon annan som jobbar?
Nej, det är inte protektionism
Norge ersätter kostnader över en viss kr/kWh och upo till ett antal kWh. Men i princip all produktion är statligt ägd, och det är det bolaget som exporterar el.
Norge har all time high i elförbrukning. Folk med fastprisavtal under tröskelvärdet för ersättning startar värmefläktar på altanen och liknande saker.
I Sverige är produmtionen till 50% privatiserad.
Det som kan fungera är möjligen att intäkter över en viss nivå går till en fond för ersättning men det ökar inte investeringsviljan i ny produktion direkt.
Faktum är att varför investera i ny produktion som ökar kapaciteten kanske med 20%, några reaktorr i Sverige men sänker intäkterna enormt?
Då krävs mer export så priserna hålls uppe.
Elmarknadens ayfte är att skapa en energiunion med gemensamma priser.
Det råkar bara vara så atr visaa öar som SE1+2 klarat sig för att den ansvariga myndigheten är inkompetent.
Som påvisats tidigare har vi inte ett gemensamt elpris i hela Eu. Inte ens i närheten och vissa länder skyddar sin elmarknad mot för höga priser.
Nja. Norsk elförbrukning har sjunkit 15%. Är kostnaden under en 70 öre/kWh utgår ingen ersättning, är inte helt säker mien tror att de med fast pris under den summan inget får, varför ska de då köra elfläktar? Det utgår ingen ersättning för fritidshus o liknande, bara för abonnemanget på den fasta adressen.
Totalt, fullständigt och absolut ointresserad. Är det ett tydligt svar? 🙂
Jag bryr mig inte ett skvatt om var vi står eller hur vi kom hit. Det får andra tjafsa om. Det enda jag bryr mig om är vart vi skall, alltså den långsiktiga lösningen, vilket då alltså ser väldigt annorlunda ut än hur det ser ut idag. Till det bättre, bland annat med betydligt lägre elpris, generellt och i genomsnitt. 🙂
Ignorant med andra ord.
Någon har ju lovat guld och gröna skogar i framtiden. Att vissa länder fick en fördel för att de skyddade sin egen marknad är tydligen irrelevant.
Det kan ju vara bra att analysera tidigare åtgärder, så att vi inte famlar blint vidare och gör nya felaktiga åtgärder. Man lär sig av sina misstag.
Klart Norge är protektionister, men de har råd med det, de tjänar mångdubbelt på olja,gas och elexport mot vad de subventionerar södra Norges elkunder med,
Det gör Sverige också. Flaskhalspengar, vattenfalls vinst och extra momspengar beräknas till 225 mrd.
Skillnaden är att Norges elstöd går ut till företagen men inte Sveriges pga EU regler.
Man skyddar sig från stora länders, vi kan kalla ett av dem TYSKLAND, fullständigt galna energipolitik som river med sig alla andra ner i diket enbart pga ideologiska skäl.
+1
Vad är “vanlig protektionism”? Problemet idag är inte att vi har en fri marknad utan att vi inte har det. Vad vi har är oligopol (produktion) och monopol (distribution). Dessutom är det i princip etableringsförbud för nästan all ny produktion. I en sådan här “marknad” så handlar det bara om att antingen reglera priset så att konsumenten betalar ett pris som ligger i närheten av produktionskostnaden eller reglera priset så att kostnaden för konsumenten maximeras.
Portugals och Spaniens åtgärder för att minska gasens prisdrivande effekter på elpriset (pristak i budgivningen där gaselsproducenterna kompenseras i efterhand direkt på elräkningen) i kombination med låg interkonnektivitetsgrad har få likheter med Beken-modellens omfattande ingrepp i själva budgivningsprocessen där kontinenten inte får vara med på samma marknad som inhemska konsumenter.
Hur Polen sköter det hela vet jag inte.
Okej, vi fattar att du gillar kärnkraft. Dock tror jag att kärnkraft som bas och sedan sol, vind och vatten (kanske våg om dem får till konstruktionen så att den inte går sönder) kombinerat med vätgaslagring när man har överskott är vägen att gå. Detta på europeisk nivå – det strålar, blåser, strålar eller vågar alltid någonstans inom unionen.
Se nedan för mitt svar till din kommentar 🙂
Det saknas överföringskapacitet inom unionen. Det är faktiskt bara Sverige som har så hög överföringskapacitet i princip att man kan säga att vi är transmissionsmässigt integrerade.
Tyskland haltar betänkligt och har löst det med ett elprisområde trota överföringsbegränsningar nord-syd.
Utöver vindkraft och lagring krävs alltså omfattande investeringar i transmissionskapaictet.
Swecos rapport från 2017 som gjprdes åt Skelleftekraft indikerar beloppen. Det handlar om hundratals miljarder. Och då utgick man från gaskraft som balanskraft.
Det sagt räcker inte ett par reaktorer. De har ingen större funktion utom som stabilisatorer i nätet.
Så börjar inte Sverige arbetet med att ersätta befintliga reaktorer nu så riskerar vi att i mitten av 30 -talet ha ett icke fungerande elnät som går öå ödrift här och där.
Utmaningarna är enorma.
Bra inlägg. Visst är utmaningarna är enorma. Å andra sidan, så är det väl alltid när det pågår en så stor omställning som vi håller på att göra.
Jag har ingen enkel lösning. Det kommer att vara stökigt under omställningen. Tänk byggarbetsplats.
Jag tröstar mig med slutresultatet är ett energisystem som är både billigt och miljövänligt. Ofta står billigt och miljövänligt i motsats till varandra men nu håller vi på att bygga något där vi får bägge samtidigt. När det väl är på plats så vi också löst vår energiförsörjning för i princip all framtid. Inte illa.
Ja, det handlar om att bygga ut näten många gånger.
Swecorapporten talade om 1500 miljarder i Sverige i produktion och nät. En del är reinvesteringar, rapporten skrev att ungefär hälften var det men SVKs bedömning är ca 100 mdr per 10 år, så sanningen ligger väl någonstans däröver då man lätt underskattar kostnader.
I slutändan kokar det ner till att bygga dyr havsbaserad vindkraft med okända kostnader och lösningar för nättransmission och framför allt vätgaslagring någon gång i framriden.
Ellet att bygga dyr kärnkraft men där vi känner till lösningarna och kostnaderna med hög sannolikhet minskar med ökad volym, som i alla andra fall.
Ingen lösning fungerar här och nu. Det handlar om framtiden.
Förstår absolut inte vad du menar. Vi hade ett extremt stabilt, prisvärt och inte minst miljövänligt elsystem. Varför ville vi “ställa om” det? Helt sinnessjukt.
Nuvarande systemet är inte alls prisvärt, det är dyrt. Nu är det betalt så om alternativet är att bara köra vidare med gamla reaktorer så är det billigt (om än något riskfyllt).
För nyproduktion är vind och sol mycket billigare än kärnkraft, detta då även efter att man räknat in kostnaderna för att kompensera för deras variabilitet.
Kalla inte saker för sinnessjukt när det bara är du själv som är dåligt påläst. Hemläxa till nästa gång:
https://en.wikipedia.org/wiki/Levelized_cost_of_electricity
Kärnkraft är betydligt billigare än både vind och sol. Dessutom ger sol och vind enorma utsläpp av Co2. Finns som sagt noll nytta med att blanda in storskalig vind- och solkraft i energimixen.
https://www.nextbigfuture.com/2019/11/france-spent-less-on-nuclear-to-get-about-double-what-germany-gets-from-renewables.html
https://thebreakthrough.org/issues/energy/cost-of-german-solar-is-four-times-finnish-nuclear
https://www.forbes.com/sites/michaelshellenberger/2021/07/28/german-emissions-from-electricity-rose-25-in-first-half-of-2021-due-to-the-lack-of-wind-power-not-willpower/
Lars Celander 2023-01-05 20:40 – 20:40
Är batterier, vätgasen eller annat som ska garantera en stabil o pålitlig leverans för vindkraften inräknat ?
Eller ska bas-kraften vatten övergå till att vara reservkraft – backup för vinden . . helt gratis ?
Vad klarar av 204-60 års vindkraft- + sol- -produktion, minns när tyskarna tvingades stänga ner en handfull industri pga. att den förnybara vinden o solen helt plötsligt försvann.
Tyskland har ungef. 2ggr installerad effekt förnybart jämfört mot egenförbrukningen under sommaren , likt förbaskat är dom beroende av Sverige och genom EU stämmer Sverige att bygga mer kabel till SE4 så att tyskarna ska kunna gå in o handla i SE2 +1
@LARS CELANDER
Ja, vi håller på med en omställning från ett robust elsystem med god tillgång till elektricitet till lågt pris och med försumbar klimatpåverkan, till ett elsystem med dålig tillgång till elektricitet till genomsnittligt högt pris och med större klimatpåverkn än förr.
Varför ska vi tvingas göra denna omställning?
Kan nån förklara vad man ska med sol- och vindkraft till om man ändå bygger kärnkraft och därmed tar alla fasta kostnader med detta?
Kärnbränslet räcker längre om du kan köra reaktorn på lägre effekt. För att kunna göra det, givet en viss förbrukning totalt, så måste naturligtvis mellanskillnaden komma någon annanstans ifrån.
Sol- och vindkraft är utmärkta som komplement, de är visserligen opålitliga men marginalkostnaden är låg när anläggningen väl är byggd och ansluten till elnätet. Kärnkraft är toppen som baskraft, den levererar i stort sett samma effekt kontinuerligt men har svårt att svara på snabba variationer i förbrukningen. Vattenkraft, och också eldade kraftverk som t.ex. gas, olja, kraftvärme, osv, är prima reglerkraft, de är relativt oberoende av yttre faktorer och kan svara snabbt på förändrad last.
Det betyder inte att man måste ha något specifikt av dem, men de ger olika kategorier av elkraft där man inte utan vidare kan ersätta en med någon av de andra. Däremot är det strikt ur elsystemets perspektiv ganska egalt om t.ex. reglerkraften kommer från ett vattenkraftverk eller ett gaskraftverk.
Vad du skriver pekar ju på faktum att vi absolut INTE behöver sol och vind. Vatten, kärnkraft och kraftvärme ger ett perfekt elsystem i Sverige där det finns noll nytta med att ta investeringar för annan kraftproduktion som inte tillför någon nytta.
“Behöver” är väl att ta i, det håller jag med om, men exempelvis solkraft kan ju göra att vi kan spara vatten i magasinen till molniga vinternätter genom att vattenkraften kan gå lite mindre under soliga sommardagar. Men självklart behöver olika kraftslag vara någorlunda i balans sett till hur de uppför sig ur elsystemets perspektiv. Nackdelen med många typer av reglerkraft är att de har relativt höga marginalkostnader; där är väl vattenkraften det stora undantaget.
Solkraft stod för 1 % av elproduktionen 2021. (Se statistik på svensksolenergi.se).
En stor utbyggnad av solkraft vore inte speciellt bra. Det kommer att göra el från storskalig elproduktion dyrare.
Så det är värt att bygga sol- och vindkraft för att spara kostnaden för kärnbränsle? Även om man räknar in att dra nätet till vindkraftverken?
Nej, det är en dålig ide att använda kärnkraft till att reglera svängningarna för sol och vind.
Dels för att kärnkraften är långsam på att ramla upp och ner. Men framförallt för att kostnaden för kärnbränslet är en väldigt liten del av den totala kostnaden.
Dagens kärnkraftverk fungerar inte speciellt bra som reglerkraft, men det går att bygga nya som är bättre.
(Om vi ändå håller på och drömmer om pumpkraftverk, batterilager och vätgaslagring så kan vi väl drömma om snabbt reglerbara kärkraftverk också?)
Tycker din kommentar är relevant. Dock vill jag lägga till att i det säkerhetspolitiska läget vi har nu så bör vi nog inte bli beroende av andra länder, faktiskt. Tänk hur Ukraina nu vill strukturera sin energiproduktion – decentraliserat och ska kunna verka i ödrift i princip. Om vi inte har hotet från främmande makt så är det ju jättebra approach med att vi kan importera vid behov och exportera vid andra tider. Men vi har en annan tid nu. Sedan 24:e februari har det mesta förändrat. Sedan kan vi ju såklart ha en effektreserv som agerar i sådana lägen, men vi har inte tillräckligt av det idag.
Tack och tack för dina tankar. Jag håller med, till viss del. Vi bör vara relativt självförsörjande (ffa på kärnkraft), men jag är väl av den gamla skolan och tror att handel gynnar relationerna.
Ffa sol och vind har en geopolitisk fördel gentemot kärnkraft i händelse av krig – angriparen kan inte 1) slå ut stor elkapacitet i ett enda anfall och 2) använda det som “gisslan”
Det är enklare och billigare att slå ut ställverk.
Det här ser vi även hos kommuner som köpt egna vinkraftverk.
Det är ett flertal som av ideologiska skäl spelat med medborgarnas pengar och nu tvingas stoppa in mångmiljonbelopp varje år.
Men det är problemet med sveriges kommuner och landsting… De som leder dem är mer intresserade av projekt kring sporthallar, kulturhus, kraftverksprojekt eller höghastighetståg. Än att leverera kärnverksamheten vård, skola och omsorg.
+1
Helt enig, hade pengarna plöjts in i kärnverksamheter hade vi dessutom paradoxalt nog klarat av de höga priserna bättre då hög välfärd avlastat.
Sant, för att inte tala om sådana extremt långsiktiga åtgärder som underhåll av VA-näten; sånt blir ju lättare att skjuta på framtiden och låta någon annan bekymra sig över. Till sist sitter vi med VA-ledningar som fallerar lite överallt, eftersom man inte kontinuerligt sett till att restaurera dem bit för bit.
Problemet med effektreserv är ju att den äts upp väldigt snabbt när vi är inkopplade på hela Europa. Sverige kan ju inte vara batteri åt resten av gänget som lägger ned sin kraftproduktion. Argumentet att det alltid blåser och är sol ngn stans i Europa funkar inte pga av överföringsavstånden. Mp C och S borde ha anlitat experter som kan något om hur elnätet fungerar i stället för att tro en massa som inte överensstämmer med verkligheten. Ja nu sitter vi i skiten och det är ingen qvick fix. Bara att hoppas på att man bygger vettigare energiförsörjning framöver och då behövs kärnkraft som back upp. Annars kan man ju alltid bygga mer vattenkraft och ta de orörda älvarna i anspråk..
En quick fix är att gå ur den gemensamma energimarknaden, EU om så krävs. Särkilt pikant när man är ordförandeland.
En annan lösning är att skita i Eu’s regler för statsstöd och rädda sin industri, företag och befolkning under premissen att det är Tyskarnas fel att hela situationen uppstått samt att Benelux alltid hittar på solidariska lösningar som endast gynnar dem.
Annars är det bara att glatt betala. Största överföringen av kapital kanske går från medborgare till staten iaf och något som sossarna älskar men som Kristersson borde avsky. Fast nu heter dem ”nya” moderaterna så vem vet.
Ja, vi såg ju hur snabbt det gick när UK lämnade EU, från beslutet i folkomröstningen till att det var klart.
Föregående mening kan innehålla spår av ironi.
Problemen med högt elpris kommer bestå i flera år. Det är inte som att det löser sig även om det blir fred i Ukraina.
Mellaneuropa måste få ordning på sin egen elmarknad innan vi kan se någon ljusning. Men när man kan köpa andra länders el varför ska man bygga ut sin egen?
Ok billigt blev det i UK, folk får svartmögel i lägenhet pga av att man inte kan betala elräkningar, att lämna EU eller klippa export/import kablar är ju ingen lösning, Finland inför skatt på övervinster på elproduktion
Att UK inte klarar sin elförsörjning har lite att göra med Sverige som klarar den och dessutom exporterar elen 355/365 dagar.
Skatt på övervinster är ingen lösning på enskilda hushålls situation där pengarna inte går tillbaka till konsument. Permanent elstöd verkar ingen vilja ha och när det kostar 1,6Miljarder att administrera blir nettoförlusten skyhög.
Att bestämma att elen helt plötsligt ska bli så dyr att folk inte har råd att värma upp sina hus i kalla Sverige är ett enormt svek.
Att bestämma att ett hushåll i södra Spanien och norraste Norrland ska förbruka samma mängd el är ett skämt.
Ett hushåll i Norrland behöver inte förbruka mer el än i Spanien, det går åt el att kyla när det är 42 grader varmt, och då hjälper det inte om det blåser i Sverige för det Spanska elpriset
Jo, det var en krånglig och alltför känsloladdat process när Storbritannien lämnade EU. EU måste förenkla för medlemmar som vill gå ur och vara ett demokratiskt föredöme. Annars blir det ju en slags ockupation om medlemmar hålls kvar mot sin vilja.
Otroligt passande bild! Om jag inte tar fel är det just de där snurrorna som Varbergortens Vind Ekonomisk Förening är delägare i.
Har den nya regeringen gjort något mer än pratat om kärnkraft och vems fel det är att vi har så höga elpriser?
Utbetalning via Försäkringskassan är ju ett skämt. Trodde borgligheten ville lägga ner försäkringskassan.
Borgerligt vore att låta elnätsföretagen hantera utbetalningen. Eller ännu bättre ta bort skatten och momsen istället för att ge bidrag. Att sossarna ger bidrag är förståligt men att borgligheten ger elbidrag via försäkringskassan är för mig en gåta.
Ja dom har inventerat vilka övriga befintliga kraftverk vi kan starta. Finns ju lite värmekraftverk, mindre vattenkraft mm.
Går våra oljekraftverk för fullt menar du? Nä, tydligen inte.
Återbäring på för höga avgifter är aldrig bidrag
Det framförs ofta att de kärnkraftverk som lagts ner endast skulle ha cirka 5 år kvar och då också behöva renoveras för offentliga belopp som inte skulle gjort det lönsamt. Hur mycket av detta stämmer?
Lätt att vara efterklok men säg att vi skulle renoverat dessa kärnkraftverk för 5 år sedan. Inte subventionerat något och elpriserna hade gått upp till över kronan innan kriget i Ukraina. Hade väljarna accepterat det?
Vattenfall har inte velat säga hur mycket det skulle kostat att renovera och reinvestera i fortsatt drift i R1-R2. Alltså ingen som kan svara på det.
Det du kan göra är ju att förenklat räkna på vad X kr i investering medför för merkostnad för elen under den tid man förväntar sig kunna driva verken.
Som en oligopolaktör så tjänar Vattenfall såklart på att lägga ner verken och därmed få mycket mer betalt för sin övriga produktion. Tror baktanken var att använda övervinsterna från den svenska marknaden för sina vettlösa satsningar utomlands.
Regeringen måste skriva om direktiven så att Vattenfalls uppdrag blir att minimera elkostnaderna för svenska konsumenter.
Verkligen så! +1
Men det krävs nog att kasta ut i princip hela styrelsen med VD och allt för att få skutan att byta kurs.
Paul 2023-01-05 14:50 – 14:50
Heltvanligfamiljefar 2023-01-05 14:41 – 14:41
–
Man måste också räkna på andra alternativet, minskade inkomster.
R1 med 20-öre i påslag typ 45-öre ut, pytsar in 1-miljard per år.
Nu är påslaget nånstans 5ggr+ (1-kr) så Vattenfall förlorar kanske uppåt 4-5 miljarder per år, på att lägga ner R1 som var den minsta på Ringhals.
På resterande 5-åren så 20-25-miljarder
Det är i praktiken en fråga om riskhantering. Hur mycket pengar man är villig att lägga på renovering kontra hur stor risk man är villig att ta i form av ett haveri.
Det finns skäl till att reaktorer ansätts ha en viss livslängd. Nu är det ruggigt lönsamt att bara köra vidare utöver den beräknade livslängden. Hur mycket kan vi lita på försäkringarna att en olycka aldrig kan hända en svensk reaktor? Har vi verkligen dom bästaste och mestaste reaktor-ingenjörerna i hela världen eller är dom ungefär som folk är mest?
Jag tror mest på de ursprungliga beräkningarna. De som görs nu är utsatta för mycket mer tryck.
De bästaste verkar ändå jobba på Ringhals. Att de både glömmer
kvar dammsugare och torrkör värmeelement är bara dånt som de bästaste gör (det påverkar inte säkerheten, men ändå).
Det var väl i Oskarshamn typ O2:an som man glömde dammsugaren, vilket ledde till att den med en månads marginal aldrig startades upp igen.. MP dessa miljötallibaner.
Nej. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-nytt-karnkraftsfiasko-bortglomd-dammsugare-kostade-ringhals-1-8-miljarder
Man har dock mycket mer information nu än man hade när man gjorde dom ursprungliga beräkningarna.
Men det är säkert så att dom vassaste ingenjörerna hamnat i IT-branschen.
Nu antyder du saker som inte är sant. Finns noll ökad risk med att starta upp verken jämfört med våra anda kärnkraftverk.
@LARS CELANDER
Vi hade åtminstone de bästaste och mestaste reaktor-ingenjörerna i hela världen ett bra tag eftersom många reaktorkonstruktörer gick över till drift av reaktorer när det stod klart att det inte skulle konstrueras några fler reaktorer inom överskådlig tid. Bättre karriärmöjligheter inom reaktordrift än inom reaktorkonstruktion.
Den som har konstruerat rektorn är den bästa driftsingenjör man kan tänka sig.
Situationen har förmodligen ändrats de 10-15 senaste åren med pensioneringar.
Och vi hade världens bästa reaktorkonstruktörer när det begav sig. Det var bara USA och Sverige (ev. Sovjet också; lite osäker där) som på egen hand utvecklade lättvattenreaktorer.
Ringhals renoverades för 15 miljarder kronor. Sedan lades det ned. Och den förtida nedläggningen gjorde även att staten fick pröjsa 30 miljarder av skattebetalarnas pengar till EON för den förtida nedläggningen.
https://www.expressen.se/nyheter/renoverades-for-15-miljarder-sen-stangdes-ringhals-ner/
Noterbart är även att man gjorde vinst på den “olönsamma” kärnkraften.
https://nyheteridag.se/renoveringar-for-miljardbelopp-sedan-lades-ringhals-ner/
Jag har läst det förut. Topplocket åker av varje gång.
Hur många vill investera i vettigt undehåll i något som majoriteten av våra politiker de senaste decennierna sagt att vi ska avveckla?
Det tas ofta upp att kärnkraften är opålitlig eftersom den behöver underhållas. Säger inte att det är ditt huvudargument Heltvanligfamiljefar 14:41 men…
Om vi istället för att, i princip, bygga ett gäng reaktorer vid ett tillfälle och sedan inget mer, hade byggt kontinuerligt, så hade vi:
(1) bibehållit kompetens i både design- och byggprocesserna
(2) förmodligen lärt oss något för varje reaktor vi färdigställde
(3) haft en reaktorpark där de olika reaktorerna låg olika i sina respektive livscykler och alltså hade olika underhålls- och servicebehov (jämför vilken bil som helst)
(4) inte osannolikt kunnat exportera kunskap och teknik till andra länder
Om man juridiskt förbjuder både forskning och utveckling, och i praktiken också uppförande av sedan tidigare känd teknik, så lär det väl knappast komma som någon större överraskning för någon att det som finns förfaller med tiden utan att ersättas av något motsvarande. Maskiner slits, helt enkelt. Då behöver det finnas en tanke om vad som ska vara på plats när det som byggts tidigare uppnår sin tekniskt användbara livslängd, och någon slags idé om hur man tar sig dit.
Vilket i fallet energiproduktion sällan handlar om en eller ens två mandatperioder…
Samma argument gäller för övrigt exempelvis vindkraft, med skillnaden att det är lagligt att utveckla och uppföra vindkraftverk.
Jag är för kärnkraft och har aldrig förespråkat nedläggning. De stora investeringar vi gjorde i Sverige på vattenkraft och kärnkraft är det som byggt vårt välstånd med våra industrier som behöver billig energi.
Jag ställer bara frågor om sådant som ofta framförs i media.
FoU om kärnkraft har aldrig vart förbjuden i Sverige.
Det har aldrig funnits någon lag som gjort FoU om kärnkraft otillåten.
Det är fel i det du skriver.
De var lönsamma till dess atr effektskatten infördes. De investeringar du nämner handlar om ca 1mdr per rekaktor och var redan färdig på O2. De hade krävt en del investeringar men hade gått att livstidsförlänga. Det kommer vi göra med kvarvarande för i mitren på 30 talet har vi inget alternativ.
Hur kan de vara olönsamma men nästan lika dyr havsbaserad vindkraft vara lönsam?
Man ville pressa ut produktion från marknaden för att skapa incitament att bygga vindkraft.
Egentligen irrelevant om de var “lönsamma”. För svenska konsumenter var de extremt lönsamma då de höll nere elpriserna. För svenska folket skulle det också vara extremt lönsamt att dra igång oljeverket i Stenungsund och köra det på full effekt året runt.
”Man ville pressa ut produktion från marknaden för att skapa incitament att bygga vindkraft.”
Precis. Budskapet till investerare: Genom att pressa ut produktion från marknaden så kommer vi att se till att priset blir högt och därmed blir era investeringar i vindkraft lönsamma.
De höga priserna har alltså varit en avsikt med politiken som förts av S+MP-regeringarna. Tyvärr, tycks det ha blivit lite väl mycket av det goda.
Något jag undrat över om Sverige verkligen är en nettoexportör av el, i kronor räknat. Det är klart att Sverige exporterar fler kWh än vi importerar, men vi importerar fossilel är priset är högt och exporterar vindkraftsel när priset är lågt eller negativt.
Är du på riktigt? Under 2022 importerades el 2 dagar i februari och ca en vecka i december. Nettoexporten var 33.5 TWh (ca 20% av elproduktionen). El är för närvarande en av våra mest framgångsrika exportprodukter.
Är det så? Här bland kommentarerna brukar det ju hävdas att vi minsann måste exportera eftersom vi också måste importera.
SvK har statistik här: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
Se i filen “Förbrukning och tillförsel per timme (i normaltid), 2022 (.xls)”.
Jag hade lite fel (och december är inte med ännu, men vi importerade under de 9 dagar som O3 var nere). Följande tider nettoimporterade vi:
7/1 8-9, 10-19
10/1 12-21
31/1 15-20
1/2 9-12, 17-18
2/2 8-14, 16-19
3/2 7-12
22/2 10-20
Total (jan-nov) import 52 h (15 700 MWh), övriga 7 965 h så exporterade vi 31 837 540 MWh.
Om Sverige importerar eller exporterar el är helt oväsentlig t, det intressanta är att elpriset påverkas av vad naturgasen kostar, vi har inte billigare lastbilar i Sverige trots att vi har två av de största tillverkarna i världen som är stora på export, vi skulle heller inte få billigare lastbilar om vi slutade sälja dessa på export,
@Cesar
Det är iofs inte ointressant med import/export men vad har din kommentar om naturgas (som är korrekt) med min kommentar att göra?
Nu orkar jag inte korsreferera detta mot spotpriserna men för att det skall kunna vara en nettoförlust så måste importpriset i snitt vara 2000 gånger högre än exportpriset. Det håller jag för osannolikt.
OK, tack. Fast 9 dagar är 200 h så den total importtiden blir ca 250h, och förmodligen var importen i december högre än i januari-februari när fler kärnkraftverk var igång och det var mildare.
Nu var det inte import hela tiden. Snabbt överskrollande på grafen i Kontrollrummet gissar jag på import ungefär 75% av tiden under dessa 9 dagar (150 h). Kom ihåg att trots detta hade Sverige fortfarande en nettoexport under december på ungefär 1.5 – 2 TWh.
Vem tjänar på exporten och om det minskar övrig ekonomisk aktivitet i näringslivet hur kan man då beskriva den som lönsam?
Var går gränsen och varför tyckre man nyinvesteringar i vindkraft med högre kostnad var intressant än att livstidsförlänga befintlig lärnkraft.
I slutändan kokar det ner till atr SVMPC är ansvariga för en viss del av de priser vi har nu, och vägrar ta ansvar för det och resten är Putins men jag röstar inte på Putin.
Alla partier står bakom raticifieringarna av deEU fördrag som ligger till grund för elmarknaden. Utom V.
Men V tror att Bekenmodellen fungerar och vill snabbt avveckla kärnkraften.
Så av alla onda ting väljer man det minst onda.
Vad Sverige exporterar/importerar är i sammanhanget ointressant och bara ett av narrative vindkramarsidan håller sig med. Verkligheten är att Sverige är uppdelat i 4 elområden varav 2 alltid exporterar(även till de 2 övriga svenska elområdena)och två ofta importerar, eo4 importerar i princip alltid och anses vara det mest utsatta i Europa. Ta bort den här indelningen så kan vi diskutera Sveriges export, fram till dess ska vi räkna på eo 1,2,3 och 4.
Varför blir du arg på fakta? På vilket sätt skulle exporten förändras om elområdesindelningen togs bort och varför blir exporten först intressant då? 80% av elförbrukningen sker i SE3 och SE4 så tar man bort elområdesindelningen blir resultatet mest att att Norrland får högre pris, inte att södra Sverige får Norrlandspriser.
Jag förstår inte ditt argument. Kan du förtydliga vad det är du försöker säga?
Behöver vi verkligen exportera när det blåser? Då blåser det ju även på kontinenten eftersom vädret korrelerar väl.
Uppenbarligen finns det ju en efterfrågan, eftersom det sker export.
Fast var det verkligen vindkraft som vi exporterade? Eller exporterade vi under en period när det inte blåste mycket varpå priserna steg till skyarna?
Vad ska du göra av el när det blåser om du inte exporterar? Du kan ju inte lagra 10000MW i ett batteri för att sedan plocka fram denna effekt när det bara genereras 2500MW av vindkraft
Minska på kärn/vatten-kraft och låta dom investeringarna stå oanvända ett tag tills det slutar blåsa igen.
Okej? Vattenmagasinen kan man visserligen spara på, men kärnkraft är verkligen ingen glödlampa som man bara slår av och på hur som helst. Reaktornhärden är som en stor brasa som genererar värme och det tar ett bra tag innan den kallnar.
Problemet med att spara vatten (vilket man som sagt kan göra) är att när det slutar blåsa så vill du använda allt detta sparade vattnet för att ersätta vindkraftsbortfallet. Det går inte eftersom du inte får tillräcklig effekt även om du öppnar alla slussportar. Och så blir det inte jättebra för naturen nedströms om du nu skulle försöka.
Så nej, det är ingen bra idé. Elproduktion ska vara stabil och planerbar. Det är det som är bra med just vattenkraft och kärnkraft. Vindkraft kan man ha lite grann om det nu är lönsamt, men bara så mycket att det kan täckas upp (regleras av) av vattenkraften. Att bygga en stor del av sin elproduktion på vind som varierar extremt mycket är vansinne. Det har ju också alla berörda instanser och organisationer påtalat, från Svenska kraftnät till Vattenfall (innan Miljöpartiet bytte ut deras styrelse).
Problemet att handla i företaget man äger.
Får man ett lågt pris så tjänar man på det men företaget går sämre.
Får man ett högt pris så förlorar man på det men företaget går bättre.
Det bästa måste väl vara att äga ett vindkraftverk och sälja så dyrt man kan och sedan köpa elen man behöver så billigt man kan – oavsett om det vattenkraft, kärnkraft, solkraft, vindkraftsel från en annan leverantör osv?
Hemska nyheter… Hur ser payback-kalkylen ut idag jämfört med när investeringen gjordes? Det är väl den relevanta frågan kan man tycka. Jag gissar (ganska kvalificerat) att de tjänar mera på kollektivet idag pga förändringarna i marknadspriserna, och rubriken bör därför kunna vara “investera i vindkraft mera lönsamt än planerat!”. Men det passar kanske inte narrativet lika bra?
Det var ju bara det att när det råkar blåsa och ma vill sälja sin el dyrt blåser det på alla andra vindkraftverk och marknadspriset är billigt
Jag är Solivind-delägare och kan skriva under på att det är segt att betala så mycket mer än man föresatt sig!
Regeringsduglighet brukar man ofta tala om. Miljöpartiet saknar det definitivt men det gäller även Socialdemokraterna som i sin maktkåthet gick med på MPs krav. Sedan när konsekvenserna började bli synliga fick S panik och ändrade svaret i valkompasserna. Att de nu inte vill kännas vid sitt ansvar för elhaveriet är minst sagt bedrövligt. Inte särskilt regeringsdugligt. Ändå kan ca 40% av svenska folket idag tänka sig lägga sin på de två partier som bär det allra största ansvaret för elhaveriet.
Vi möts f.ö av många hurtfriska artiklar om hur man kan spara el och pengar i statsmedia. Men när kommer det verkliga ansvarsutkrävandet från media, särskilt Public Service?
Här iaf en bra ledartext från GP om MPs ansvar:
https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-f%C3%B6rst%C3%B6rdes-svenskarnas-natts%C3%B6mn-av-milj%C3%B6partistisk-politik-1.89254855
Centerpartiet är en annan aktör som även får sig en slev och befinner sig i enhörningarnas värld.
https://www.di.se/debatt/replik-centerpartiet-lever-i-en-gron-bubbla/
Till sist en fråga som en rutinerad journalist lätt skulle kunna ställa till de ansvariga, både S, MP och C: Om det nu var marknaden som lade ner kärnkraftsreaktorer, hur kunde då Miljöpartiet ha nedläggning av kärnkraftsreaktorer som vallöfte?
Du kan ju med ekonomiska styrmedel från politiken få marknadens aktörer att fatta marknadsmässiga beslut, det som var lönsamt igår kan lätt bli olönsamt i morgon med ett politiskt beslut
En fundering som någon borde ta tag i är att räkna ut hur mycket S och MPs energipolitiska beslut kostat skattebetalarna och samhällsekonomin. Skulle inte bli förvånad ifall summan landar på runt 1000 miljarder kronor(!)
Jo det var ju helt oförutsett. Jag förutsätter att medlemmarna är helt ok med detta. För vem hade kunnat gissa i sin vildaste fantasi att de behövde köpa in dyr el ibland när det inte blåser.
Det var medvetet. Priset skulle upp för att göra vindkraften lönsam, helt i linje med MP:s politik. Nu blev det kanske lite väl dyrt, och det visade sig ju inte alltid blåsa heller…
DI uppger idag att svenska kraftnät räknat fram att det kostar 1,6 Miljarder att administrera elprisstödet.. vad är det som händer. Var lite kvicktänkta nu politiker och sätt flaskhalsavgifterna på paus i stället i 1 år. Så slipper ni den byråkratiska skiten.
Har inte sett den artikeln men hur i hela friden kan det kosta så mycket? Det motsvarar ju att flera tusen människor sitter i kanske ett halvår enbart med administration av elprisstödet. För mig låter det fullständigt orimligt även om det exempelvis skulle behöva utvecklas något nytt IT-system för det.
https://www.di.se/nyheter/kostar-miljarder-att-administrera-elstodet/
Svenska kraftnät är affärsdrivande, finns det andra kostnader i detta än personal? Anta högt 1 miljon i årlig lönekostnader för varje byråkrat så då krävs minst 1600 personer. Hur många personer extra krävdes det när förra elstödet betalades ut? Inga behövdes för det fick nätbolagen hantera inom sina verksamheter.
Låt säga vi sparar massor med el.
Betyder inte det att när det väl blåser och vindkraften väl levererar effekt så sjunker intäkterna än mer?
Rimligen bör ju den totala efterfrågan sjunka när folket energieffektiviserar?
Låt säga att man tillägsisolerar och går över till effektivare uppvärmningssystem.
Eller går över till biobränsle.
Då sjunker ju det totala behovet av elenergi.
Med det borde det ge ännu mindre intäkter till vindkraften.
Kan det vara så att folket väljer att minska sitt elberoende primärt för att den är oberäknelig?
Fast vi, eller rättare sagt industrin och transporterna kommer att minst dubbla elanvändningen de närmaste åren/årtiondena. Så vad hushållen sparar kommer bara påverka högst marginellt.
Ärlig fråga: Finns det någon affärsmodell som skulle fungera för en vindkraftpark? Dvs är problemen dagens affärsmodeller eller så pass fundamentala att ingen lyckats tänka ut en lönsam modell?
Man kan hedga med PPA avtal men att behöva köpa in på spotmarknaden för att garantera leveransen kostar mer och mer.
Det som kommer hända är att invwsterare i vindkraft kommer sänka sina avkastningakrav av nöd.
Istöllet för kalkylräntor på 3% faller den vilket ger lägre elpriser.
Finns det så alternativa investeringar av annat alag, kanske Foodora eller Uber så kommer finansieringen torka upp.
I slutändan kommer det koka ner till att det måste bli staterna som står bakom som garanter, dvs subventioner.
Stenevis 100 mdr /år i gröna investeringar alltså.
Man kan tänka sig att staten äger vindkraften med syfte miljöomställning och låter fossila kraftslag bekosta det. Finns ingen lönsamhet i vindkraft så länge vatten/kärnkraft existerar därav MP ambition att lägga ner dessa.
Fast lägger man ned kärnkraft och vattenkraft så funkar inte vindkraften om de inte ersätts, av t ex gas som stabiliserar. Om jag hajat det rätt.
Du har förstått, det har inte MP och S.
Jo men om det vart annat väljs en majoritet som vill avveckla kärnkraft/vattenkraft och satsa allt på solkraft och vindkraft så måste man göra det bästa av situationen. Politisk prestige går före allt annat och en MP kommer likt Putin aldrig ändra ståndpunkt.
Tja, har alla inställningen att någon som röstar på ett visst parti aldrig kommer att ändra ståndpunkt i en specifik sakfråga, ja då kommer ju den personen så klart aldrig att ändra sin ståndpunkt eftersom ingen kommer att ens försöka tala om för vederbörande varför denne har fel. QED/VSB.
Eller så kan man utgå från att alla vill det bästa, men att folk har olika bild av vad det bästa är och för den delen hur man tar sig dit och vilka de övriga konsekvenserna av det “bästa” kan tänkas vara. Den målgruppen går ofta (säger “ofta”, inte “alltid”) att nå med sakliga argument och ett hövligt tonfall.
Märk väl att “sakliga argument” inte heller inkluderar att som politiskt parti smeta rasistkortet på sina egna tidigare väljare när de röstar på ett annat parti. Det brukar om något snarare få motsatt effekt.
Vilka partier vi sen pratar om och vilken sakfråga det gäller är något helt annat.
Säljer du elen på termin över produktionskostnaden ger ju varje produserad MW vinst oavsett om priset är 0 eller 10000 kr MWh, men vist du missar ju topparna, men å andra sedan blåser det inte då, antar att de stora parkerna säljer hela sin produktion på termin och inte på spotmarknaden
En undran som uppstår är hur mycket enklare det blev att sälja sin andel i kooperativet nu…
Kommer lönsamheten för solceller också bli sämre framöver ju fler som skaffar det? Jag menar ju fler av ens grannar som skaffar solceller, desto fler konkurrenter får man som säljer el samtidigt som man själv, och priset pressas nedåt?
Japp, utbud och efterfrågan.
Ja, självklart. Med tiden kommer spotpriset rasa under soliga timmar mitt på dagen.
Inte heller skatter och transmission är något som solcellsägarna kan räkna med att undvika i längden. Ett sätt är exempelvis att se till att hela nätavgiften blir fast (beroende på säkringsstorlek), inget rörligt. Då kan solcellsägarna inte längre smita från nätavgiften. Och ett sätt att matcha energiskatten vore att schablonbeskatta solcellsanläggningar, ca 500 kr per installerad KW och år.
Japp, avsaknaden av en skatt som inte ännu införts brukar ju strax innan den införs målas upp som en subvention.
Varför inte satsa på månkraft? Borde funka där tidvattnet är påtagligt. Vattnet rinner in i en damm vid högvatten och får en generator att snurra, vid lågvatten rinner det ut igen och generatorerna snurrar så att säga “baklänges”. Extremt stabilt, extremt förutsägbart och går att göra med känd teknologi. Miljön påverkas där dammen byggs men i övrigt genereras inga utsläpp. Detta måste väl vara ungefär som vattenkraft till havs, fast säkrare eftersom magasinet aldrig blir tomt och månen kommer aldrig sluta dra vatten fram och tillbaka.
Det finns redan på ett par platser i världen, men du måsta ju ha de geografiska förutsättningarna.
Sen så har den ju precis som annan vattenkraft den nackdelen att den är väldigt dyr att bygga vilket gör att det tar lång tid att räkna hem investeringen trots att driftkostnaderna är låga. Och under den tiden så kan det hända saker som sänker lönsamheten. Därför bygger man hällre produktion med kortare tidshorisont som vind, sol och gas.
Av samma anledning pratar man inte investeringar i pump vattenkraft. Trots att den är betydligt mer effektiv än el-vätgas-el cykel någonsin kommer att bli.
Var finns de månkraftverken? I Europa tänker jag att Engelska kanalen borde ha bra förutsättningar? Kanske längs hela atlantkusten?
Om man har något hållbart, driftsäkert och bra för miljön som ger billig el (pump-, mån- eller annan kraft) så måste man reglera och hitta på “marknadsundantag” så vi får ordning på kraftsättningen av Europa eftersom den är viktigt för alla och viktigt på nästan alla sätt.
Det är så roligt att nu när bloggen har ett större genomslag så kommer de in som en flock varje sån här artikel
De som älskar vindkraft och menar att elpriserna är EUs fel och att alla ord om kärnkraft är lögn
Det de inte förstår är att deras gish galopp inte längre fungerar. Alla normala med en elräkning vet att S/MP står bakom denna röran. Att inte inse det är samma dumhet som att vara vaccin/klimat/förintelse-förnekare.
Japp, ingen med vett vill längre bli grönsmetad…
Fick precis årets sista faktura från Gislaved energi, som sköter faktureringen för vindkooperativet SVEF, som vi blev medlemmar i 1 januari 2022, efter att under hösten 2021 lyckats övertyga sambon om att vi skulle investera i det efter att ha fått upp energikrisögonen genom allas vår favoritblogg.
Jag vet att bloggaren var kritisk till just detta upplägg men vi var tvungna att göra något drastiskt och vi kan (eller bör) inte sätta solceller på vårt gamla tak.
2021 hade vi en förbrukning om 17 081 kWh, och när det begav sig kostade en andel (med rätt till 100 kWh) 600 kr, så vi köpte 166 stycken (totalt 16 600 kWh) för 99 600 kr varav hälften löstes kontant och hälften som hyrköp på 5 år (avgift 70 kr och delbetalning 830 kr i månaden).
Under 2022 förbrukade vi 14 732 kWh (-14% jämfört mot 2021), så vi bör få en viss återbäring på överskottet, typ 20 öre per kWh (ska höjas till 30 öre/kWh 2023 och 40 öre/kWh 2024)
Jämfört med Vattenfalls rörliga för SE4 har vi sparat 18 502 skattade kronor med vindandelarna under 2022, exklusive återbäring (typ 375 kr) Inte illa på en investering som hittills uppgår till 60 600 kr (83×600+900×12).
Vindandelarna har också dubblat i pris till 1200 kr per andel, så skulle vi sälja dem gör vi en god vinst även om man räknar med ett visst avdrag för lägre värdering vid privatförsäljning och skatt.
Kostnaden per kWh från föreningen har ökat från 35 öre exkl moms i början av året till 47 öre nu på slutet. Det finns ju dock inget som säger att det inte justeras upp under 2023, även om januari är sagt att ligga kvar på samma. I längden håller jag dock med bloggaren om att sådana här föreningar kanske kan få det problematiskt när det blir mer vindkraft i systemet, men tyvärr finns det inga kärnkraftskooperativ ännu.
Ber om ursäkt för eventuell skrytsam ton, jag har gjort många fler dåliga investeringar som med råge överväger det positiva med vindandelarna.
Trots att min elkostnad i nov var över 2 kr kWh är el bara 25% av min elfaktura, resten är energiskatt, nätavgifter och moms
En lösning, som inte funkar här i norr men sannolikt i södra Europa är saltkokning. Används i Marocko enligt en dokumentär jag såg för några år sedan. Stora solreflektorer (dvs speglar) värmer och smälter salt som finns i stora behållare. Sedan kokar man vatten på den varma saltpannan som ger ånga som driver en generator och skapar el. Det fina i den här kråksången är att det smälta varma saltet håller temperaturen över natten tillräckligt högt för att fortsätta koka vatten även när solen inte lyser. Så det hele genererar sol-el även på natten.
Enda nackdelen är att salt sliter hårt på behållaren men i grunden kan det säkert lösas med bättre metaller. Funkar det i Marocko borde det väl funka i andra länder runt Medelhavet och i alla varma länder där majoriteten av jordens befolkning bor. I dokumentären sa de dock att luften inte fick vara fuktig för det minskade solinstrålningen men det känns som man kan lösa det med större solreflektorer.
De försökte med det i USA också men slitaget på behållaren blev ohållbart.
Finns det ingen metallurg här som kan förklara varför salt är så tufft? Jag tänker att det måste gå att hitta legeringar eller ren ädelmetall som håller för varmt salt. Eller varför inte keramiskt material som även om det leder värme dåligt till slut också blir varmt.
Salter har ofta uppstått som en reaktion mellan en syra och en bas. De består av en positiv jon (ofta metall) och en negativ (typiskt klorider, fluorider, nitrater, sulfater osv). Dessa är var för sig mycket reaktiva. När saltet hettas upp till ofta 400 – 700 grader, så ökar dess vilja att reagera med andra ämnen. Det gör att den negativa jonen gärna också kan tänka sig att binda till metallen i inneslutningen och över tid bryts denna ned. Även salter som är lösta i vatten vill gärna reagera med metaller. Järn rostar fantastiskt bra om man utsätter det för saltvatten. Nu har man faktiskt ofta inklädnad i tankarna, t.ex. av keramiskt material, men att hålla detta tätt och sprickfritt med stora temperaturvariationer är inte helt lätt.
Skulle en ädelmetall som beklädnad i tanken funka – typ bladguld?
Det kanske inte är så smart att sätta upp en massa speglar på platser med regelbundna sandstormar.
Tänk sandbläster.
Visst, allt måste underhållas, tvättas och bytas efterhand men det gäller ju det mesta. Och vid just stormar kan man ju täcka över dem på något sätt. Tror de i Marocko stod rätt högt i bergen men kan minnas fel om det.
Putins krig drabbar alla som behöver el. När gaskranarna stängts har priset på fossilgas i Europa skenat. Dyr LNG har behövt köpas in. Gaspristet sätter priset på el när gaskraftverk behöver användas. Oavsett om vi i huvudsak använder kärnkraft, vindkraft eller någon annan elproduktion blir det dyrt när vi behöver köpa el på elmarknaden.
Det är inte det minsta svårt att förstå föreningens situation, om man vill. Föreningen behöver köpa in el till aktuellt marknadspris vid vissa tillfällen, och behöver ta höjd för detta i sin prissättning.
Inget av det rubbar att vindkraften är en bra komponent i vårt elsystem. Tomas Kåberger, professor på Chalmers, skriver idag. Vindkraft sänker elpriset även när det inte blåser”. Vad Kåberger fokuserar på är samspelet mellan vattenkraft och vindkraft. Vindkraften sparar vatten i dammarna, vatten som kan användas när det blåser mindre. 30 TWh energi ryms i dammarna, men det skulle förbrukas på 3 månader om man kör på högt effektuttag. Vindkraften ser till att vattenkraften ofta kan gå med nedåt 7 GW effekt i stället för 14. Så räcker vattnet hela vintern.
Norge har gått ett steg längre. Från jul och i princip hela helgtiden importerade man stora mängder, framförallt vindkraftsel. Upp till 7GW import kunde jag notera. Det sparar på de ansträngda dammarna i södra delen av Norge, då vattenkraften kunde gå på verklig sparlåga.
Låt oss sluta upp med skyttegravsverksamhet mot vindkraften. Det är inte riktigt slugt, som mina vänner i Östergötland skulle sagt. Betydelsen är att det är dumt, ointelligent, oinformerat. Alla kraftslag behövs i vår kraftmix.