Lägesrapport tisdag: Ryska Östersjöflottan går ut med 20 fartyg på flottövning – Nato höjer beredskapen på sin snabbinsatsstyrka – Estland ber om mer amerikansk hjälp

Dags för en säkerhetspolitisk lägesrapport. Den ryska Östersjöflottan gick igår ut med tjugo örlogsfartyg från marinbasen i Baltijsk. Det rapporteras om omfattande störningar på bland annat väderradar i Östersjön, men det kan handla om teknisktfel. Nato höjer beredskapen på sin 40 000 man starka snabbinsatsstyrka Nato Reaction Force, inklusive 8 500 amerikansk trupp från 10 dagar till 5 dagars insatstid. Estlands premiärminister efterfrågar ökat amerikanskt engagemang i Baltikum och att inga som helst eftergifter ska ges till Moskva.

Östersjöflottans RFS Stojkij, en Steregushchij-klassens jagare

Det verkar som Östersjöflottan alltså gått till sjöss i princip i sin helhet, undantaget landstigningsfartyg. Samtidigt ska det varit stora störningar på bland annat väderradar på Gotland, men också på andra ställen. Åtminstone den gotländska radarn ska ha haft tekniskt fel, som eventuellt inte är åtgärdat, men att det sker störsändningar eller att olika former av rysk spanings- eller stridsledningsradar orsakar störningar på väderradarn är annars rätt normalt för sådana här övningar.

Antagligen betyder den ryska flottövningen bråda dagar för svenska marinen och flygvapnet och understryker behovet av att ha kvar trupp på Gotland – det går fortfarande att använda civilt tonnage för att transportera rysk trupp, och flera mindre landstigningsfartyg finns kvar i Östersjöflottan då det bara är de största skeppen som lämnat för Medelhavet.

Antagligen har Sverige ubåtar och ytstridsfartyg ute, om inte för att leverera dålig stämning, så för att lyssna på Östersjöflottan.

Att gå ut med Östersjöflottan gör förstås att man ökar belastningen på Västs underrättelsetjänst, och det blir svårare att även bevaka utvecklingen runt Ukraina. Det kan ses som ett överbelastningangrepp på underrättelsekedjorna om man så vill.

Det tål att upprepas att de stora ryska landstigningsfartygen är på väg mot Medelhavet och möjligheten för att göra en landstigning med trupp på svensk mark är just nu mycket begränsad. Flottövningen innebär antagligen ingen risk för att landstigningsanfall mot Sverige.

Nato höjer nu sin beredskap för snabbinsatstyrkan Nato Reaction Force, från 10 till 5 dagars insatstid.  Styrkan ska bestå av ca 40 000 kvinnor och män, och inkludera både mark-, sjö- och luftstridskrafter. Detta inkluderar 8 500 amerikansk trupp, men beslut om insats av dessa bestäms över av Nato och inte USA. Styrkan är uppdelad i en VJTF – Very High Readiness Joint Task Force – som är först på plats med en brigad om ca 5 000 man plus specialförband och sjö- och luftstridskrafter som understöd, och därefter ytterligare två brigader med understöd. Sverige har tidvis ingått i NRF, men har inte trupp i förbandet idag.

Vad bloggen vet har aldrig beredskapen för NRF höjts tidigare. Man kan se detta som ett svar på Kreml krav och hot, om man så vill. Beskedet om fem dagars beredskap kan ses som en order om marschfärdiga, dvs att göra sig klara för att åka, och innebär konkreta praktiska åtgärder som förberedelser. VJTF har antagligen kortare än fem dagar innan de ska vara på plats, och fem dagar avser snarare hela NRF.

Estlands premiärminister bad igår om ökad amerikansk närvaro i Baltstaterna och att Västvärlden inte backar en tum för Kremls krav. 

I sammanhanget kan man dock via flygtranspondertjänsterna på Internet konstatera att amerikanska miltära transportplan gått i skytteltrafik till Estland under gårdagen, och då ingår inte USA i Enhanced Nato Forward Presence i Estlands Tapa, utan de amerikanska förbanden hittas istället i Polen. Man kan räkna med att detta är strategisk kommunikation och att Kreml noterat att USA för in trupp till Estland.

Militär transport i Tapa, Estland. Arkivbild från 2017, inte foto på aktuella trupprörelser.

Rysk truppuppbyggnad runt Ukraina fortsätter, vilket väl snarast är att se som ett normalläge och ingen nyhet. Bedömningar pratar nu om upp till 150 000 man i de offensiva stridsgrupperna och totalt upp mot 300 000 man inkluderat understöd och logistikförband, samt eventuellt även förband som ska hantera ockuperat territorium bakom fronten. Som alla siffror kan och ska de tas med flera nypor salt, och ska mest ses som en indikation om att styrkeuppbyggnaden fortsätter och att tidigare 100 000 eller 120 000 är gamla siffror.