Hur kan finansmarknaderna drabbas av rysk invasion av Ukraina?

1.2K

Den pågående börsoron är av allt att döma inte en effekt av det säkerhetspolitiska läget. Om Ryssland genomför ett nytt större angrepp mot Ukraina, så är frågan hur finansmarknaderna reagerar, inklusive om Väst stänger ute Ryssland från SWIFT:s internationella betalningar och om Ryssland stänger gas- och oljeleveranser. Potentiellt kan effekterna bli enorma, men också lika enormt svåra att förutse.

Rysk björn. Alltså på riktigt en rysk björn från sovjettiden även om ögonen var tillfälliga för fototillfället.

Man ska aldrig försöka ge sig på att förutspå marknaden, eftersom alla som gör det kommer ha fel, och den promille som har rätt kommer bara haft det på rent tur – om en miljon apor gissar så kommer alltid någon gissa rätt.

Men den här bloggen har aldrig oroat sig över att ha fel, och effekterna av ett europeiskt storkrig är intressan att spekulera om.

För det första bör börserna rasa och guldpriset stiga. Detta skedde inte särskilt mycket vid den ryska invasionen av Krim och i sydöstra Ukraina, men den gången handlade det fortfarande om en rätt begränsad konflikt med relativt få spridningseffekter. Samtidigt ska man aldrig underskatta hur bra marknaden är på att i förväg prisa in utvecklingen, så ibland händer ingenting. 

Ovanpå det är centralbankspolitiken redan etablerad. Man kan få en snabb börskrasch, men sedan går centralbankerna in och stödköper om inte annat via obligationsmarknaden och man får en snabb återhämtning likt under coronakrisen våren 2020.

Däremot kan specifika tillgångar drabbas riktigt hårt. T ex ryska bolag, Rysslandsfonder och västerländska företag med stor verksamhet i Ryssland, inklusive oljebolag.

Många förväntar sig att Väst stänger av Ryssland från SWIFT och därmed kommer inte kapital längre att flöda och man kan t ex i princip inte längre köpa och sälja produkter och tjänster av varandra. Detta kommer också innebära att det inte går att sälja Rysslandsfonder i den mån de ryska aktierna handlas på Moskvabörsen – likt för Sverige finns det ju aktier som handlas i andra länder än bolagets hemvist (jmf Spotify som populärt exempel). Pengarna från aktieförsäljningar i Rysslandsfonderna går helt enkelt inte att få ut. Det betyder inte att fonderna kraschar i värde – det avgörs av rubelns värde och börskurserna i Moskva – men pengarna är låsta och fonderna blir i praktiken värdelösa tills vidare.

Förutom att Ryssland nu säger att man kommer stänga av exporten av olja, gas och metaller om man stängs av från SWIFT efter en invasion – i sig ett intressant medgivande att man avser att invadera, varför hota med detta om man inte överväger ett angrepp – så kan man kanske få se expropriering av västerländska tillgångar i Ryssland, t ex oljefält, fabriker, företag mm. Detta kommer drabba berörda aktiebolag hårt, förutom att de inte kan få ut eventuella vinster ur landet pga nedstängt SWIFT och stoppad export. 

En annan effekt är att de ryska oligarkerna kontrollerar enorma belopp. Det sägs rent av att Putin är världens rikaste man genom det privata kapital han kontrollerar via olika skalbolag och bulvaner, och mycket av pengarna är placerade i väst. Om ryska blodspengar slutar investera i Väst kommer det påverka börserna. Frågan är vart flödet av kapital är störst – åt väst eller åt öst?

Samtidigt kan man tänka sig att Ryssland kan fortsätta handla med Kina, vilket i så fall innebär en boost för kapitalet österut, och kan då dra upp de kinesiska marknaderna. Kina kan också agera som en mellanhand och mäklare för affärer mellan Ryssland och Väst, och vinna på det hela den vägen. Återstår att se hur sanktionerna tillämpas.

Stänger Ryssland gasen helt – kom ihåg att man redan strypt exporten rejält – så kommer decemberpriserna på el i Europa vara kända som den gamla goda tiden, om inte elnätet helt enkelt kollapsar på grund av effektbrist. Sverige kan klara sig genom att stänga kablarna till kontinenten, vilket dock bryter mot regelverket, men om alternativet är att ryckas med i ett Europaomfattande strömavbrott när gasen tar slut kan nog motivera lite böter och fula ord från EU.

En sådan energikris och utbudschock kommer förstås drabba den reala ekonomin som kommer skjutas i sank.

Men i grund och botten – med så pass redan övervärderade börsbolag särskilt inom techbubblan så ska man nog räkna med en smäll på sparkapitalet och pernsionskontona. Inte ens obligationsmarknaderna går säkra även om de är det första som centralbankerna räddar.

Vad talar vi då om för tidsaspekter? 

Ryssland behöver anfalla innan det blir vår i Ukraina, medan tjälen liggeri marken och det är kallt. Någon gång i mars kommer det bli lervälling och en offensiv blir mindre sannolik. I så fall får man vänta till maj – juni, men stridsvärdet på trupperna efter att ha legat förlagda i tillfälliga förläggningar i ett halvår kommer vid det laget vara på väg mot noll.

Kommer ett ryskt angrepp blir det nu i slutet av januari, februari eller möjligen början av mars. Av historiska skäl brukar Ryssland vilja starta krig runt OS (Georgienkriget 2008, invasionen av Krim 2014), och med vinter-OS som en rysk stolthet så kanske Putin inte vill ta bort fokus från det ryska deltagandet i OS genom att starta ett krig innan eller under. Om man nu inte får pisk i hockey.

Vad vi redan sett är att guldet stiger redan på de ganska blygsamma nedgångarna de senaste veckorna. Räkna med fortsatt stigande guldpriser om det blir en börskrasch på ett ryskt storanfall mot Ukraina.

Om nu inte det är ryska oligarker som driver upp guldpriserna …

Den som är orolig reducerar sin risk på de sedvanliga sätten. Bloggaren kan rakt av medge att allt ovan kommer vara fel och vad som än händer så blir det något annat. Däremot är diskussionen intressant.