På tredje kvartalets sista dag anslöt sig Konjunkturinstitutet till Riksbanken och Nordea när det gäller svensk BNP-tillväxt i år. Prognoserna ligger en tiondels procentenhet från varandra, och det är en rejäl höjning för nu senast KI, medan regeringen fortsatte vara manodepressiv så sent som för två veckor sedan. Och varför har staten åtminstone fyra myndigheter som gissar BNP? Olika, dessutom.
 |
| Infoga lämplig bild |
KI höjer sin killgissning för svensk BNP för 2020 från -4.8% till -3.4%. Detta kan jämföras med Nordeas -3.5% och Rksbankens -3.6%. Regeringens senaste prognos låg den 21:e september på -4.6% och Ekonomistyrningsverket låg på -4.2% den sextonde september
Vilket är lite intressant. Vi har KI, Riksbanken, ESV och Regeringskansliet som alla fyra bränner skattepengar på att gissa svensk BNP, och de gissar alla olika. Uppenbarligen slösas det rejält med skattepengar på prognoser, eftersom dessa högavlönade skattepengdiare inte kan komma fram till samma sak.
“Two men say’s they’re Jesus, one of them must be wrong” – Dire Straits, Industrial Disease
KI utmärker sig med att lägga prognoser hela vägen till 2024, och det är lågkonjunktur som gäller igen 23-24 med tillväxt under +2%, även om arbetslösheten har repat sig tills dess. Man gissar också att den tioåriga statsobligationsräntan ska gå från nuvarande 0.0% till 1.4%, dvs en rejäl kostnadsökning relativt sett för skattebetalarna, som ska betala statens räntor. Man gissar rent av att även Riksbanken kommer höja räntan 2024.
Som vanligt spökar jobben, vilket KI ger en bra förklaring till:
“På arbetsmarknaden dröjer vändningen ännu ett tag. Det stora antalet korttidspermitterade arbetstagare gör att företagens behov att nyanställa är litet trots att produktionen ökar. Arbetslösheten fortsätter därför att växa och toppar på nära 10 procent det fjärde kvartalet i år.”
Inget nytt egentligen, annat än att gissnignarna för 2020 börjar konvergera så här mot slutet av året.
8 kommentarer
Tycker det låter vanskligt att bygga beslut på prognoser fram till 2024.
Man undrar om någon beslutsfattare eller prognosmakare tror att prognoserna kommer stämma?
Det är som väderprognoser, det finns en viss chans/risk för regn, men det behöver inte regna just på dig.
All planering bygger på gissningar på framtiden. Till och med när du planerar vad du ska laga till mat ikväll bygger på gissningar. Om du måste planera är det givetvis bättre med kvalificerade gissningar än okvalificerade.
Exakt, gissningar och känd kunskap, samt omplanering om ny kunskap tillkommer.
Exempelvis gör jag en enkel plan för att åka till Bauhaus för att köpa en mojäng. På vägen dit ser jag att något hänt med långa köer (ny kunskap). Jag väljer att åka till Biltema istället (omplanering) som har en nästan lika bra mojäng (ändrad kravspec). Passar på att opportunistiskt preppa på Systembolaget intill (måluppfyllnad av en annan plan), etc.
Säger inte att prognoser i allmänhet är utan värde. Bara att prognoser till 2024 låter utan värde. Och att bygga något av värde på något utan värde kan bli väldigt dyrt.
Samtidigt behöver man staka ut en riktning, som kan ändras någon gång i framtiden. Men just nu behöver vi veta vad vi skall förhålla oss till, ett slags mål någon gång i framtiden. Naturligtvis vet alla att det kommer att ändras, men det finns liksom inget annat alternativ. Alternativet är väl anarki och kaos, vilket aldrig har hjälpt någon annan än Donald Trump.
Föredömligt med BNP per capita.
+1,1 % 2024, aj.
Föredömligt med redovisning av*