MÖP-måndag: Omfattande förseningar och neddragningar i Försvarsmakens nya budgetunderlag

Då Socialdemokraterna helt enkelt vill inte ge de pengar som behövs, så föreslår Försvarsmakten ett antal neddragningar och förseningar i sitt nya kompletterande budgetunderlag. Man drar ner på en  lång rad satsningar, som lastbilar, ersättare för den åldrande automatkarbinen AK-5, ledningsutrustning, telekrig, sensorkedjor, stridsbåtar, sjörörlig logistik, och ytterligare två ytstridsfartyg. Flygvapnet verkar inte drabbas lika hårt. Försvarmakten vill inte heller återetablera sig i Kristinehamn.

Ny automatkarbin försenas och reduceras.

Det blir alltså ett antal förseningar och reduceringar av den planerade svenska upprustningen för att kunna möta hotet mot närområdet från diktaturen i Kreml.

Försvarsmakten kämpar emot en del av regeringens krav, t ex etablering av en artilleriutbildning i Kristinehamn och Villingsberg, där man menar att det inte är ekonomiskt rationellt att dela upp utbildningen av en artilleribataljon på två orter, särskilt som stora delar av det gamla artilleriregementet i Kristinehamn nu ägs privat. Man vill istället enbart finnas i Villingsberg, och Kristinehamn kan oavasett inte bli aktuellt förrän efter 2022, och om regeringen fortsätter kräva att utbildningen delas upp på två platser måste andra verksamheter nedprioriteras eller utgå av ekonomiska skäl.

Vad gäller kraven på etablering i Östersund så menar man att en sådan är belagd med stora ekonomiska osäkerheter, och har inte kunnat lämna några uppgifter om detta på den korta tid man fick på sig att svara. Först 2022 kan man presentera ett beslutsunderlag om Östersund.

Den pågående upprustningen kommer inte vara någorlunda klar förrän om tio år, år 2030, och exempelvis den tredje mekaniserade brigaden i Skåne kommer inte vara klar förrän tills dess, liksom den reducerade fjärde motoriserade brigaden i Mälardalen. Inte heller 4:e brigaden i Skvöde och 19:e brigaden i Boden kommer vara klara i sin helhet förrän 2030, där den tredje mekaniserade bataljonen i respektive brigad inte står färdig förrän 2027

Då Försvarsmakten inte kommer ha råd att skaffa lastbilar på grund av socialdemokraternas vägran att släppa till pengar kommer man behöva krigsplacera civila fordon och förfoga över dessa vid mobilisering. Det betyder att resten av samhället blir av med delar av sin logistik vid ett angrepp mot Sverige eller våra grannar, utan att man behöver skjuta ett skott mot Sverige, och innebär också långsammare mobilisering och försenad förmåga att möta ett väpnat angrepp.

Överlag så märks det att vi allt mer pratar om ett pappersförsvar. Vi ska ha två brigader redan nu, men de har bara två mekaniserade bataljoner var, och den tredje ser vi inte färdigutbildad förrän efter 2025. Det samma gäller Stridsgrupp Mälardalen och Stridsgrupp Gotland.

Generellt kommer 4:e brigaden vara den som blir färdig först, där man undantaget 43:e mekaniserade bataljonen ska stå klara till år 2023, medan de sista förbanden undantaget 193:e mekaniserade bataljonen inte är helt klara med 19:e brigaden förrän 2030. 19:e brigadunderhållsbataljonen väntas inte vara klar förrän 2029, så den operativa logistiken kommer brista hos 19:e brigaden.

Men politikerna kommer antagligen tala om att vi har fyra brigader. Att de sedan inte är fyllda med innehåll kanske är bäst att inte nämna.

Då Socialdemokraterna helt enkelt vill inte ge de pengar som behövs, så föreslår Försvarsmakten ett antal neddragningar och förseningar i sitt nya kompletterande budgetunderlag. Man drar ner på en  lång rad satsningar, som lastbilar, ersättare för den åldrande automatkarbinen AK-5, ledningsutrustning, telekrig, sensorkedjor, stridsbåtar, sjörörlig logistik, och ytterligare två ytstridsfartyg. Flygvapnet verkar inte drabbas lika hårt. Försvarmakten vill inte heller återetablera sig i Kristinehamn.

Vad som också är tydligt är hur snabbt Socialdemokraterna under Göran Persson (S) lade ner rikets försvar 1999 och slutligen 2004. Det räcker med ett beslut för att lägga ner, men det tar ett decennium att ens återuppbygga en bråkdel av det som socialdemokratin skrotade 1999 och 2004.

För övrigt slutar nu Försvarsmaktens ekonomiske generaldirektör och blir istället landshövding. Frågan är hur en ny ekonomisk generaldirektör kommer påverka Försvarsmakten framöver, och vilken person som regeringen Löfven utser till den posten.