Under förmiddagen har jag föreläst på Digitaldagarna i Östersund, så det har inte blivit något blogginlägg. Tills jag lyckas sätta ihop något får ni hålla till godo med en stilstudie på mig när jag lajvar Thought Leader (TM). Lite resonemang nedan också.
 |
| Sträck ut. |
Pratade om riskerna med digitaliseringen.
 |
| Fånga in. |
 |
| Krossa. |
 |
| Smula sönder. |
 |
| Klart. |
Min slutsats är att riskerna med digitaliseringen är överdrivna, och de kostnader som orsakas vid problem får tas från kontot med besparingar och effektiviseringar som digitalisering innebär. Problemen handlar främst om förtroende för myndigheter, företag och organisationer när det går åt helvete, samt integritetsproblem för allmänheten. I övrigt behöver man förstås planering för vad man gör under de timmar, eller i värsta fall dagar, som en e-tjänst är nere. Exempelvis kan man med lätthet låta alla åka tåg gratis eller gratis kollektivtrafik om boknings- och biljettsystem går ner – i praktiken innebär det knappast några större kostnader, då de flesta ändå har periodkort, och få kommer slänga sig på fjärrtåg bara för att det råkar vara gratis under en kort period till systemen är uppe igen.
Även risken för cyberangrepp och att detta skulle sänka samhället någon längre stund är att betrakta som överdrivna. Som jag bloggat om har vi proffs som dagligen hanterar angrepp och dessa ger sällan någon effekt mer än i några timmar, och i värsta fall är det bara att dra ut sladden tills man ordnat saken.
Det betyder inte att risker och problem ska ignoreras, utan arbetas och planeras för aktivt, men kostnaderna är värt vinsterna. Ingen teknologi har etablerat sig om inte vinsterna överstiger kostnaderna, det gäller t ex lika mycket bilismen som Internettjänster.
Titeln på föreläsningen var förstås Wow, fasiken också!
Reach out – catch – crush.
13 kommentarer
Undertexterna till bilder påminner mig om Annie Lööf.
Bilderna påminner om en yngre och stiligare Steve Jobs.
Reach out – Catch – crush, är det nån gammal ninjutsuteknik eller?
http://www.weirduniverse.net/blog/comments/monkey_steals_the_peach
(Ja, jag vet att Ashida Kim är vit och en jättefestlig bluff men ändå)
Trumpgreppet
Grab the IT by the!
Förresten, monkey steals the peach, från "Färden till västern?"
Namnet kommer väl från den buddhistiska legenden, tveksamt dock om det någonsin varit ett faktiskt kampsports-move att slita loss pungen från kroppen på en antagonist.
Antagligen en totalfejk lanserad av nån plastninja från 1980-talet eller liknande.
Intressant site Ben. Förresten, du som är kampsportare, har su svart bälte i mammarism?
http://www.weirduniverse.net/blog/comments/mammarism
Bedrägerier med stulna kortnummer uppgår till 200 miljarder årligen i världen och i Sverige utreds 1% av brotten. Undrar om inte betalkortens framtid är hotat.
Det mesta i världen bygger på att vi tror att någon annan har koll. De som vet att de inte har koll låtsas som om de har koll (Bonnesen på Swedbank tex) för om de säger att de har koll så tror vi att de har koll, för vi vill känna oss säkra och tro att det finns koll.
De flesta stora företag, organisationer och stater har långt mindre koll på vad som sker, säkerhet, processer etc. Man litar på att det mesta funkar. Det är alldeles för komplext för att riktig koll. Om alla greppade hur låg grad av egentlig koll och styrning tex börsföretagsledare har så skulle börsen falla, eller inte, det mesta funkar utan jättekoll.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Du har det inte lätt, Bengt…
Off topic och från Public service som du gillar så mycket 🙂 men lite möpigt iaf:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7160472